Stäng fönster VIMMERBY FRÖDINGE 59:1 - husnr 1, FRÖDINGE KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| FRÖDINGE KYRKA (akt.) | |
| 1997-05-13 |
| Historik |
|---|
|
ÄLDRE KYRKA - Frödinge kyrka har sannolikt föregåtts av två tidigare kyrkobyggnader. Den första ska ha brunnit i slutet av 1300-talet och en ny uppförts strax efter det. Denna skadades dock svårt under 1700-talets början. Vid renovering av den nuvarande kyrkan 1950 fann man under golvet rester av grundmurar efter en äldre träkyrka med salformad plan, torn i väster och sakristia av sten i norr. Sakristian är ännu bevarad och har samma funktion i den nuvarande kyrkan. NUVARANDE KYRKA - Frödinge nuvarande kyrka uppfördes 1739 med långhus och kor i trä intill den gamla kyrkobyggnadens sakristia av sten. I mars 1739 bestämdes att varje hel gård skulle framköra 16 stockar av 16 alnars längd. De mindre gårdarna skulle framföra stockar i proportion till sin storlek. Varje torp skulle leverera sex tjog kyrkospån. Kyrkans väggar byggdes av liggande, laxknutat timmer, vilka utvändigt spånkläddes. Byggmästare var Jonas Sandahl från Eksjö, som tidigare hade byggt Lidhults kyrka i liknande utförande. Kyrkorummet gjordes åttkantigt med rakslutet korparti i öster och med ett plant innertak. Yttertaket utfördes som ett brant säteritak och kläddes med takspån. Interiört dekorationsmålades tak och väggar av Hans Sigismundus Bachwagen, Växjö som, när han kontrakterades 1741, hade en stor produktion bakom sig med arbeten i bl a Kråksmåla och Fagerhults kyrkor. Bachwagen slutförde dock aldrig arbetet utan Carsten Stockman, Eksjö anställdes för att färdigställa måleriarbetena. År 1744 inköptes från St:a Gertruds kyrka i Västervik en predikstol som placerades i Frödinge kyrka och året därpå tillkom altaruppsatsen som tillverkades av Anders Dahlström d.ä., Döderhult. Häradsdomaren Peter Hjertstedt från Gunnekulla var mycket aktiv i uppförandet av kyrkan. Bl a skänkte han predikstolen och försåg målarna med mat och husrum. På den södra långhusväggen byggdes en sk herrskapsläktare för familjen, den sk Gunnekullaläktaren. Kyrkans ursprungliga bänkinredningen bestod av slutna bänkkvarter med rakavslutade låga bänkgavlar. År 1757 kompletterades kyrkan med ett vapenhus i väster, även det av trä och spånklätt. Sannolikt var det Carsten Stockman som dekorationsmålade vapenhusets väggar med dess draperimålningar och gav taket dess stora centrerade sol med omgivande akantusslingor. Två år senare genomgick kyrkan en översyn som bl a föranletts av problem med konstruktionen, då långhusets långsidor börjat luta. Vid detta tillfälle tillkom de höga väggpilastrarna i kyrkorummet som stöd för väggarna. År 1769 inköptes Vimmersby kyrkas gamla orgel och skänktes till Frödinge kyrka av fänrik C.F. Roback på Skråphult och hans maka. Därmed var kyrkorummet komplett. Under 1800-talet genomfördes en del vård- och underhållsåtgärder av olika art. Omkring 1860 byttes orgeln ut. Orgelläktaren byggdes också ut och sänktes. År 1884 togs herrskapsläktaren på södra långhusväggen bort. Ytterligare några år senare,1892 fick yttertaket en plåttäckning som rödmålades. År 1904 var det dags för kyrkans första stora renovering. I samband med denna tillkom en ny bänkinredning bestående av lösa, öppna bänkar med nygotiska gavlar, målade i en ljus kulör. Altarringen utfördes av små balusterdockor och kring altaret byggdes en stor låda. Samtidigt kläddes kyrkorummets väggar in med pärlspont som målades i en brun kulör. De ursprungliga dörrarna mellan kyrkorum och vapenhus ersattes med fyllningsdörrar liksom innerdörren till den lilla kordörren i söder. Predikstolens underdel och räcke kläddes in med pärlspånt. Golvet höjdes i kyrkorummet och i sakristian höggs ett nytt fönster upp. Snart efter denna renovering uttrycktes dock missnöje från olika håll. I arkivmaterialet framgår också att arbetena utfördes utan att det godkänts av Kungl. Maj:t. Axel Lindgren, utsänd av Överintendentsämbetet 1905, beskriver bänkarna som "klumpiga och stillösa" och väggarnas kulör som "ölsupeton" År 1939 upprättade Johannes Dahl, Tranås ett förslag till en renovering som till stora delar skulle återställa kyrkan i sitt tidigare utseende. Några år förlöpte dock innan förslaget kunde förverkligas. År 1950 genomfördes så en genomgripande men pietetsfull renovering som också innebar stora konservatorsarbeten. Väggarnas täckning av pärlspont togs bort och nya bänkar med de ursprungliga som inspiration tillverkades. 1904 års gotiska bänkar användes dock som byggnadsmaterial. Bänkinredningen blev nu åter sluten mot mittgången, men med öppna bänkar mot sidogångarna. Som förebild användes fragment av kyrkans ursprungliga bänkar. I handlingarna anges också att bänkar av samma typ ska ställas längs långhusets långsidor. Sannolikt utfördes detta inte då utrymmet bör ha varit för trångt. Bänkar av samma typ installerades också i koret. Enligt handlingarna skulle man använd sig av två äldre bänkdörrar som skulle integreras i de nya bänkarna. Det är oklart om detta utfördes men bänkdörrarna i korbänkarna skiljer sig i utförande från övriga bänkdörrar. Bänkinredningen oljemålades med vissa partier laserade och andra marmoreringsmålade. Läktarnas bänkar ska också ha byggts om. Nya innerdörrar installerades vid koringången samt mellan kyrkorum och vapenhus. Ny altarring tillverkades med den ursprungliga som inspiration (delar fanns bevarade). Altarbordet förstorades och befintliga nummertavlor byggdes om och två nya tillkom. Tak- och väggmålningar liksom altaruppsats och predikstol konserverades av konservatorer B. Bengtsson och R. Flood och predikstolen fick en ny trappa och räcke samt dörr mot koret. Nytt värmesystem installerades vilket innebar nedmontering av tidigare järnkaminer. Landsantikvarie Manne Hofrén gav förslag till lampetter av trä som utfördes och upphängdes i kyrkorum och vapenhus. Exteriört sågs alla fönster över och målades i ljust grått. Befintlig spritputs på sakristian liksom ilagningar med cement avlägsnades, vilket lämnade stenfasaden bar. Vid renoveringen 1950 fann man två gravkammare under golvet. Den ena med placering mitt i kyrkan hade tillhört familjen Hjertstedt med ca 30 kistor från 1800-talets början. Den andra med placering i den södra delen av koret hade tillhört familjen Gyllencachett och rymde 4-5 kistor, sannolikt från 1600-talet. Under arbetet upptäcktes under kyrkans golv rester av två äldre kyrkor, bl a rester av en stengrund. Timmer från den senast föregående kyrkan hade använts till den nya kyrkans golv. Återfunna målningar på timret berättar att den gamla kyrkan invändigt var rikt dekorerad. En del av timret återanvändes som golv i kyrkans kor utan vidare undersökning. Endast en stock med fullständigt bevarad målning samt en mindre med skissartade bilder undantogs och fästes på vapenhusets östra vägg över ingången till långhuset. Den största stocken är försedd med temperamålning i svart, vitt, rött, rödbrunt, brunt och grönt. Målningen har tolkats som en del av en fris med martyrscener, åtskilda genom kraftiga tornliknande byggnader. Den mindre biten har på sin bilade opreparerade yta två med kol tecknade bilder, ett krönt huvud och en ensam krona. Måleriet hör stilmässingt samman med andra småländska dekorationer från 1200-talets slut och 1300-talets början, jämför exempelvis Dädesjö kyrka. Vid 1950-talets mitt fick kyrkan en ny orgel och en ny dopfunt. I början av 1960-talet sågs kyrkobyggnaden över exteriört, tjärades och fick fönsterna ommålade. Samtidigt byggdes den bakre norra bänken i kyrkorummet om till förvaring för katafalk. År 1974 byggdes en mindre läktarunderbyggnad med plats för förråd. Samtidigt togs den södra läktartrappan bort, medan den norra byggdes om. Gradänger för kören byggdes på läktaren. Sannolikt försvann då bänkarna på läktarna och ersattes av lösa stolar. Under 1990-talets första hälft utfördes etappvis en större renovering av kyrkan såväl exteriört som interiört. Vägg- och takmålningar i kyrkorum, sakristia och vapenhus sågs över och konserverades. Även på predikstol, altaruppsats, psalmnumertavlor och dopfunt utfördes konservatorsarbeten under 1990-talets första hälft. Huvudansvarig konservator var Ivar Nordén, Södertälje. En bänkrad togs bort längst fram i kyrkorummet. Även längst bak togs en bänkrad bort för att ge plats för bl a bokbord. Bänkarna målades om i dagens färgsättning, liksom läktarbarriären. Sakristians väggar och valv putslagades och kalkades invändigt. Exteriört renoverades kyrkan 1994 genom att taket sågs över och målades, ett antal rör och rännor byttes ut. Fönster och dörrar målades i röd kulör mot tidigare grå. Alla karmfalsar samt kordörren behandlades med tjära, linolja och terpentin. Fasaderna och klockstapeln sågs över och tjärades. Vapenhusets entré handikappanpassades med invändig ramp och utvändig markutjämning. År 2002 utfördes en del vård- och underhållsarbeten exteriört. I samband med detta återfanns två flöjlar, med årtalet 1764, som tidigare suttit på kyrkans tak. Dessa omförgylldes tillsammans med takryttarna och sattes åter upp på taket. Åren 2003-2004 har arbete med utredning angående brand- och stöldskyddssystem pågått. År 2004 upprättas en Vård- och underhållsplan för Frödinge kyrka. Historik utförd vid inventering 2004 av Kalmar läns museum på uppdrag av Linköpings stift. |
