Stäng fönster HULTSFRED KYRKAN 1 - husnr 1, VIRSERUMS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| VIRSERUMS KYRKA (akt.) | |
| 1992-03-08 |
| Historik |
|---|
|
ÄLDRE KYRKA - Socknens äldsta kyrka var sannolikt en träkyrka. Under senmedeltid började man uppföra en stenkyrka i salskyrkoform, men bygget avstannade när endast den östra delen hade uppförts. Troligen fullföljdes inte heller denna del. Ett helt nytt långhus av trä uppfördes på 1690-talet då även östpartiet förhöjdes med träväggar. Ytterväggar och tak var spånklädda. Nordost om kyrkan stod en klockstapel fram till den gamla kyrkans rivning. Trävirke från den gamla kyrkan såldes till Missionsförbundets församling och användes till byggandet av församlingens första bönhus som idag sedan länge är borta. Enligt ett kontrakt daterat 6 maj 1879 hade byggmästaren dock rätt att ta vara på trä, järn och sten till den nya kyrkan. NUVARANDE KYRKA - År 1878 fattade kyrkostämman i Virserum beslut om att låta uppföra en ny kyrka, efter flera års diskussioner. De första förslagen till den nya kyrkan utarbetades av arkitekt Ludvig Hedin, Stockholm. År 1878 godkände dock Domkapitlet ritningar till kyrkan gjorda av stadsbyggnadsmästare C. G. Löfquist, Oskarshamn. På Överintendenstämbetet granskades ritningarna av Ludvig Hedin som också genomdrev några förändringar. Den största förändringen gällde byggnadsmaterial. På inrådan av Hedin byggdes kyrkan av sten och tegel med utvändig slätputs, i stället för enbart tegel som först avsetts. Löfquists ritningar med Hedins modifieringar godkändes av Kungl. Mag:t den 27 September 1878. År 1880-1881 uppfördes så Virserums nya kyrka. Byggmästarna var P. A. Pettersson och F. Jonsson från Gärdsnäs. Kyrkobyggnaden bestod då liksom nu av ett rektangulärt långhus med en polygonal absid i öster och torn i väster, samt sakristia i norr. Den förhärskande stilen var nygotik. Interiören målades i vitt med förgyllda lister på altarring, predikstol, orgelfasad och läktarbarriär. Bänkarna var ekådringsmålade. Vid altaret fanns ett större kors på et fristående altare. I absiden fanns tre fönster och imitation av kryssvalv. Halvkupolen var målad i blått med i mörkare färg markerade stjärnor. På väggen ovan altaret fanns målat följande text: WÄNDEN EDRER TILL MIG SÅ VARDEN I SALIGE ALLA WERLDENS ÄNDAR - TY JAG ÄR GUD OCH INGEN MER. Kyrkan invigdes den 11 december av kontraktsprost L.P. Broman, Rumskulla. Den första större utvändiga renoveringen utfördes 1929-30 då fasaderna putslagades och kalkades om. Året innan hade arkitekt Erik Fant lagt ett omfattande förslag till restaurering av kyrkan vilket godkändes av byggnadsstyrelsen 1929. På grund av finansieringssvårigheter kom man endast delvis att genomföra förslaget. Bland annat utvidgades läktaren något. Erik Fants förslag låg till viss del till grund för den renovering som genomfördes 1936-37 under ledning av arkitekt Paul Boberg, Växjö. Förutom målning av tornluckorna gällde denna renovering interiören. Inför arbetes början beskrevs hur interiören var färgsatt. Väggarna var oljemålade i grågrön kulör, med nedre väggfält i grått. Fönstersmygarna var målade i gråbrunt och innertaket gråvitt med lister i brunt. Långhusets innertak kläddes nu med skivor av tretex samt oljemålades och nytt brädgolv lades in. Nya innerfönster med sju rutor sattes in. De tidigare utsirade bänkgavlarna ersattes av rakavslutade lägre gavlar. I koret murades absidens fönster igen, altarrundelns goticerande spetsbågiga öppningar täcktes över med skivor och knäfallet fick klädsel av läder i stället för sammet. Den målade texten ovan absiden målades över. Två korbänkar togs bort, en på var sida. De övriga förkortade och försågs med dörrar. Altaruppsatsen från den gamla kyrkan ersatte nu det för kyrkan ursprungliga altaret som ritats av C. G. Löfgren och målats av A. Pettersson. Både altaruppsatsen och predikstolen från den gamla kyrkan hade året innan genomgått konservatorsarbeten av Sven Sundbaum, Linköping. Samtliga snickerier målades om i ny färgskala. Taket fick gråvit ton, taklist, läktarbarriär och dörrarnas speglar gavs gulvit ton med marmorering i rött och vitt. Orgelfasaden målades i blått och guld. Väggarna gavs en varmt gul färgton. Bänkarna målades i grön nyans inuti med en brun list på ryggstödets översta del och gavlarna i svart och blått. Altarringen målades lika bänkarna men med det blå ersatt av gult. För färgsättning och marmorering svarade Torsten Hjelm, Växjö. Måleriarbetena utfördes av målarmästaren Axel Hedin och Söner, Virserum och förgyllningsarbeten av målarmästaren Josef Hedin, Hultsfred. Sex mässingslampetter ritade av Boberg placerades i långhuset. Nytillverkade nummertavlor i stil med gamla kyrkans ersatte befintliga i nygotisk stil. En ny dopfunt av trä tillkom, ritad av Erik Fant, snidad av Theodor Carlsson och målad av Torsten Hjelm. Sakristian fick nytt golv och delvis ny inredning. I vapenhuset lades nytt kalkstensgolv och torntrappan kläddes in. Ny värme anläggning installerades och andra elektriska installationer genomfördes vilket ledde till att pannrummet under koret utvidgades. På grund av det förändrade uppvärmningssystemet togs korsen på frontespisernas krön vid södra och norra ingången bort. De hade fungerat som rökutsläpp. De nya korsen på frontespisernas krön, som finns där än i dag, ritades av Boberg och tillkom först efter 1939. Drivande i renoveringsarbetena från församlingens sida var kyrkoherde Karl Törngren. Kyrkan återinvigdes midsommardagen 1937 av biskop Tor Andrae. Nästa större renovering utfördes 1958. Fasaderna putslagades och kalkades om, plåten på långhusets yttertak samt på strävpelare och torn lagades. Tornets kors omförgylldes liksom fyra spetsar ovan tornets klockor. De båda sidoingångarna på var sida om huvudentrén murades igen och trapporna framför dörrarna togs bort. De forna ingångarna markerades med grunda nischer i muren. Åtgärden motiverades med att portarna var dragiga och att tillräckligt med utrymningsvägar fanns. På insidan av de forna portarna byggdes förvaringsskåp. Vid sakristians ingång uppfördes en ny trappa av granit. Taket över sakristian höjdes med ca 50 cm och täcktes med kopparplåt. Arkitekt var Nils Carlgren, Kalmar. Året efter installerades en ny orgel på läktaren som fick ersätta den ursprungliga från 1881 som var byggd av C A Johansson från Broakulla. Den nya orgeln, byggd av orgelfirman Olof Hammarberg, Göteborg fick också en ny fasad ritad av arkitekt Leon Nilsson, Ignaberga. Delar av den gamla orgelfasaden finns ännu i kyrkans ägo. Mellan 1969 och 1970 genomfördes nästa omfattande förändring i interiören. Arkitekt var Ture Jangvik. Långhuset fick nytt trägolv och tretexskivorna i taket ersattes med furupanel från Rimforsa. Panelen målades i röd kulör. Den befintliga goticerande predikstolen från 1881, ritad av C.G. Löfgren ersattes av predikstolen från den gamla kyrkan. Snickerierna i kyrkan målades om i en ny färgskala i rött, blått och grått för att harmoniera med de äldre inventarierna. Altarringens genombrutna spetsbågar togs åter fram. Bänkar borttogs under läktaren och gav plats för brudrum (söder) och skrudrum (norr), samt wc. Trappor från vapenhus till läktaren ersattes av trappa från textilkammaren under norra delen av läktaren. År 1977 genomfördes en exteriör renovering. Samtliga fasader utom delar av tornet, samt absiden och sakristian frilades från puts och blästrades. Fasaderna putsades om och avfärgades. Långhusets tak lagades och tornets koppartak byttes ut. Tornkorset omförgylldes liksom fyra piedestaler ovan tornuren. Handikappentré uppfördes vid långhusets norra ingång vilket föranledde en arkeologisk undersökning. Vid denna fann man skelettrester men inga rester av den medeltida kyrkan. 1985-86 lades långhuset tak om med kopparplåt som ersatte den ursprungliga målade plåten. År 1987 införskaffades en kororgel som ritats och byggts av Nils-Olof Berg, Nye. År 1993 genomfördes invändiga arbeten under ledning av arkitekt Lennart Arwidsson, Atrio Arkitekter i Västervik. Det tidigare lackade golvet i långhuset slipades och kalkskurades. Väggarna kalkades och taket målades med äggtempera i röd kulör. Kyrkbänkarna fick ny färg och speglarna i bänkarnas gavlar som tidigare varit mörkblå målades i ljusgrå ton. Övriga målade ytor ommålades och förgyllda partier fick ny guldbeläggning. År 1998 utfördes under ledning av samme arkitekt takarbeten då stora problem uppstått på grund av läckage från takfoten. Takavvattningen sågs över och kompletterades, takfoten byggdes delvis om. Problemen hade orsakat svåra skador på fasaderna vilka blev föremål för nästa renovering år 2000. Denna omfattade rengöring och lagning av befintlig puts och samt avfärgning. Bland annat krävdes omfattande lagning av gesimsen. Stort arbete lades ned på att förebygga framtida skador orsakade av läckage. Under renoveringsarbetena diskuterades färgsättningen av kyrkans fasad. Alternativet tvåfärgad, med gulockra som huvudkulör med omfattningsytor av vitt ställdes mot en helvit färgsättning, lika utseendet före renoveringen. Församlingen valde det senare alternativet. Vid detta tillfälle gjordes en putsanalys som visade att kyrkan ursprungligen varit avfärgad med kalkfärg pigmenterad med bränd och obränd umbra. Under en period hade dock fasaderna varit svagt gula med oxidgult som pigment. Även omfattningsytorna har i ett läge varit svagt gulfärgade. Arkitekt var Lennart Arvidsson, Västervik. Samtliga tidigare bemålade snickerier sågs över och målades med linoljefärg. Tornluckor och samtliga dörrar gavs en gulockraton (ursprunglig kulör). Tornluckor och samtliga dörrar gavs en gulockraton. Fönsternas snickerier, ståldetaljer och plåtar fick en brunröd ton. Urtavlornas glas byttes åt väster, öster och norr. Tavlan över huvudingången fick texten i guld förnyad. |
