Stäng fönster FALKÖPING KÄLVENE 24:1 - husnr 1, KÄLVENE KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| KÄLVENE KYRKA (akt.) | |
| 1995-11-03 |
| Historik |
|---|
|
Historiken kompletterad vid inventeringen 2001: KÄLVENE KYRKA - Den romanska kyrkan uppfördes under 1100-, eller första hälften av 1200-talet. Kyrkan har förlängts både åt öster och väster. 1929 uppfördes nuvarande sakristia och vapenhus istället för de under 1790-talet uppförda byggnadskropparna i trä. Kyrkan skall tidigare haft ett murat västtorn som rasat någon gång under 1700-talet. Enligt en invententering från 1830 skall kyrkan vid denna tid ha haft spån och "sticke" -tak, korvalvet skall ha tagits bort och ersatts med ett platt trätak samt att tak och bänkar vid denna tid ha saknat bemålning. Sakristian skall vara uppförd 1793. Vid denna tid nämns inga fönster i koret och i det murade altaret skall en "ugn" ha funnits med öppning åt söder vilken innehöll lämningar av kol och aska. Altartavlan var uppdelad i "tre avdelningar", dvs sannolikt en en barockuppsats. Predikstolen på norra sidan var "rund och slät" med en duva svävande ovanför. Enligt inventeringen 1920 var kyrkan, vid denna tid vitrappad, och som altarprydnad fanns ett förgyllt träkors. Predikstolen beskrivs som rund och balusterförsedd och daterad till ca 1850. Antingen kan detta vara en nyinförskaffad predikstol eller så är det den som beskrivs 1830 men att den vid 1850 försågs med balustrar. Dopfunten beskrivs som av trä och "modern" vilket tyder på att den är tillverkad tidigare än 1920. Enligt en beskrivning från 1927 hade kyrkan tegeltak och sakristian och vapenhuset, vilka skulle komma att rivas två år senare, var invändigt putsade och hade stickvälvt tak. Kyrkorummets väggar var målade av kyrkomålare CJ Ljungström 1870 med limfärg i form av draperier kring korfönster och predikstol samt bibelspråk och röda och blågrå ränder runt fönstren. Invid den norra väggen fanns en järnkamin. De öppna bänkarna skall ha tillkommit 1872-73, övrig fast inredning sannolikt från renoveringarna på 1870-talet eller vid renoveringen 1889. Inklädnaden av altaret samt dess flankerande kyrkvärdsbänkar är rester från en tidigare bänkinredning som sannolikt satts in under 1700-talet. Vid en större renovering 1929, under ledning av länsarkitekt Allan Berglund, revs sakristian och vapenhuset och ersattes av nya i samma storlek, uppförda med betonggrund och tegelstomme. Kyrkan ommålades in- och utvändigt, skorstensstocken togs bort och en ny skorsten av tegel uppfördes i mitten på den norra långhusväggen samt en ny kamin sattes in i en nisch vid golvet. Vid omputsningen hittades fragment av medeltida och 1600-talsmåleri på långhusväggarna. Man fann även målningen på altarets framsida, bemålningen på kyrkvärdsbänkarna samt en målad takfris som togs fram och rekonstruerades. Nya innanfönster sattes in, korets fondfönster fick antikglas och ytterfönstren fick nya hörnjärn. En ny läktartrappa sattes in samt det tidigare trägolvet ersattes med nytt trägolv under bänkarna och av kalksten i mittgång, kor och vapenhus. Bänkinredningen byggdes om genom att bänkarna kortades ned, till förmån för en bredare mittgång, och fick nya bänkgavlar. 1946-48 målades kyrkan om invändigt och 1949-50 lades förslag till att dra in elektricitet i kyrkan. 1963 putsades kyrkan om utvändigt, spritputsen från 1800-talet togs bort till förmån för en tunn puts/slamning, som målades med silikatfärg, vilken antyder kyrkans murverk. Vid denna omputsning fann man 3/4 av en romansk sydportal av kalksten. 1972-73 målades kyrkan om invändigt och 1981 bytte man det tvåkupiga lerteglet till ett nytt lertegel från Vittinge. |
