Stäng fönster FALKÖPING GAMLA STAN 5:1 - husnr 1, SANKT OLOFS KYRKA (FALKÖPINGS KYRKA)
Byggnad - Beskrivning
| SANKT OLOFS KYRKA (FALKÖPINGS KYRKA) (akt.) | |
| 1995-03-26 |
| Historik |
|---|
|
Historiken kompletterad vid inventeringen 2001: FALKÖPINGS S:T OLOFS KYRKA - Den ursprungliga romanska kyrkan, d.v.s. koret, absiden och östra delen av långhuset, uppfördes under 1100-talet. Denna ursprungliga del hade västtorn och sakristia. Under 1200-talets mitt eller senare hälft byggdes kyrkan till c:a 3 meter åt väster, västtornet revs och murarna höjdes c:a 1 meter. Vid denna tid fick kyrkan stenvalv istället för det tidigare trätaket och den unggotiska sydportalen tillkom. På norra sidan om kyrkan upptäcktes, vid utgrävningar 1950, grundmurar till ett kornhärbärge eller tiondelada samt två strävbågar. 1566 brann takstolen och spåren efter detta indikerar att nuvarande västtorn tillkommit innan denna händelse. En prästingång på korets södra sida murades igen efter reformationen. 1780 fick kyrkan sin första orgel som såldes då en ny införskaffades 1869. Vid en renovering c:a 1850 togs vapenhuset utanför sydportalen bort, nuvarande västportal togs upp, samt att äldre sakristia, strävbågar och sockenmagasin revs. En ny sakristia uppfördes på norra sidan, mellan långhuset och koret, tornspiran togs ned och tornet sänktes c:a 10 meter. Äldre skulpturer och bilder togs bort. Sannolikt tillkom fast inredning såsom bänkar, altarring m.m. vid denna renovering. 1881 byttes kyrkans ekspåntak mot ett plåttak. 1917-18 renoverades kyrkan under ledning av arkitekt Anders Roland. I och med att kyrkan fick nya takstolar höjdes fasaderna med påmurat tegel. Fasaderna vitputsades utvändigt. Yttertaket belades med lertegel och den tidigare förkortade tornspiran återställdes till ursprunglig höjd. Västingången fick ny putsomfattning och inskriptionstavla. Den gamla sakristian revs och en ny, med pannrum byggdes upp av tegel. De äldre bänkarna byggdes om; mellanrummen ökades och nya mellanstycken tillkom medan dörrarna återanvändes. Predikstolen flyttades och fick en ny trappa. Nya ytterdörrar och innerdörrar i ek tillverkades. Delar av renoveringen måste skjutas upp p.g.a. 1:a världskriget så vissa av ovan beskrivna åtgärder kan således ha utförts 1925. År 1925 dekormålades kyrkorummet invändigt av konstnären Filip Månsson. 1950 lades nästa förslag till en utvändig renovering som genomfördes under ledning av arkitekt Gunnar Hoving. När putsen togs bort kunde kyrkans om- och tillbyggnadsfaser studeras samtidigt som grävningar genomfördes. Kyrkan kom inte att putsas om igen. Plåttaket byttes vid denna renovering ut mot spån. 1959-61 företogs en genomgripande, invändig renovering under ledningar av arkitekt Ivar Tengbom. Vid denna renovering tillkom läktarunderbyggnaderna, den övre läktaren togs bort och den nedre höjdes något. Delar av läktarens undertak återanvändes som tak i sakristian. Då nya värmeledningar installerades lades ett nytt kalkstensgolv bl.a. under bänkkvarteren och äldre gravhällar i mittgången och i koret. Bänkar i öster togs bort och bänkarnas avstånd ökades. Vid renoveringen 1959-61 togs altarfönstret med glasmålning bort från korabsiden och placerades i sakristian. Altarfönstret ersattes med en glasmosaik av konstnären Gunnar Torhamn. Det södra absidfönstret rekonstruerades i Kinnekullekalksten. Ett nytt altare ritades av arkitekten och ställdes något längre till väster än det föregående på det som ansågs som originalplats. När kyrkorummet putslagades och målades om försvann de tidigare väggmålningarna. I vapenhuset inreddes toalett och förrådsutrymmen. 1964 omtäcktes torntaket med kopparplåt. 1978 fick kyrkan en ny kororgel och året efter målades hela kyrkan åter om invändigt. |
