Stäng fönster HÅBO SKOKLOSTER 2:4 - husnr 3, STENHUSET
Byggnad - Beskrivning
| STENHUSET (akt.) | |
| Historik |
|---|
|
Den första byggnaden på den plats där Stenhuset idag ligger var en tegelugn för att försörja Skoklosters nya kyrkobyggnad med tegel. Ugnen tillhör sannolikt det tidiga 1200-talet. Den befintliga byggnadens äldsta skede utgörs av en tunnvälvd källare som ligger i byggnadens västra del. Källaren placerades över den raserade tegelugnen och utgör sannolikt resten av en s k källarstuga, dvs en murad källare med en timrad bostadsbyggnad över det välvda rummet. Den bör kunna ha byggts någon gång mellan sent 1200-tal och 13-1400-tal. I detta skede kan en motsvarande välvd källare i stenhusets östra del ha uppförts, dock ej som källarstuga utan som källare till en murad tegelbyggnad. Den belagda renässansinspirerade dekormålningen av fasaderna, som i 1970-talets byggnadsarkeologiska undersökning konstaterats på nuvarande Stenhusets östra utbyggnadsetapper, pekar på Johan III:s ambitioner. Likartat måleri förekommer bl a under 1580-talet i Johan III:s arbeten i Kalmar slott. Då samtidigt rester av ett överputsat medeltida blinderingsband konstaterats längs med övervåningens överdel uppkommer frågan om inte hela tegelstommen är medeltida och renässansdräkten utgör ett senare tillskott i Johan III:s tid. Om vi återvänder till den befintliga byggnadens västra del uppförs där ytterligare en byggnad, belägen över såväl tegelugnens rester som den västra källarstugans källare. Tidpunkten för detta tillägg är oklar men förefaller av skilda skäl höra till det sena 1500-talet. Det är en stor byggnad i två våningar som till större delen är bevarad och idag ingår som huvvuddel i nuvarande stenhusets västra stomme. Kring år 1600 stod således de två byggnadskropparna på rad, med ett glapp på ca 4,5 m. Under det fortsatta 1600-talet tecknar sig bilden ytterligare i bevarat kartmaterial. I och med att Skoklosters gods 1611 förkänades först till Christer Somme 1609-11 och därefter till Herman Wrangel, uppstod behovet av en mer påkostad sätesbyggnad. Under 1600-talet genomför Herman Wrangel en upprustning av kyrkan, en byggnadsverksamhet som sannolikt även inkluderade sätesbyggnaden tillsammans med uppförandet av ett antal enklare träbyggnader för fogdar, rustmästare och övrig personal. För Stenhusets del innebar detta att de två byggnadsvolymerna, den östra och den västra, byggdes samman. Det skedde via ett kryssvälvt rum i bottenvåningen med ovanför inredda rum i två våningar. Troligen tillkom i detta skede även den tredje våningen över den östra byggnadsdelen, som i höjdled knöts samman med den västra byggnadsdelen under att gemensamt tak. Vid en radikal om- och tillbyggnad under 1740-talet fick byggnaden den långsträckta rektangulära form som vi känner idag. Nu var huset inte längre bostad för ägaren utan för gårdens folk, och det har sedan dess använts till personalbostäder. KÄLLA: Vårdprogram för Stenhuset vid Skoklosters slott, Statens Fastighetsverk 2004 |
