Stäng fönster GÖTEBORG NORDSTADEN 11:7 - husnr 1, RÅDHUSET, GÖTEBORG
Byggnad - Beskrivning
| RÅDHUSET, GÖTEBORG (akt.) | |
| Historik |
|---|
|
TINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Det ursprungliga rådhuset, som stod färdigt 1672, var av två våningar i sten med huvudfasaden mot torget och med ytterligare en huskropp mot hamnkanalen. Magistraten flyttade in den längan redan 1670, under pågående byggnadsarbeten. Byggnadens tak var mycket högt och klätt med tegel. Mot gården fanns två arkader och dessutom två skiljemurar mot de angränsande tomterna. Här höll köpmännen börs. Fasaderna pryddes liksom idag av varsin fronton, en spetsig mot torget och en bågformad mot hamnkanalen, och fasaden mot torget hade tre festonger under översta våningens fönster. En reparation av rådhuset skedde 1690, efter en eldsvåda (Strömbom 1917, s 17-20). Under de efterföljande åren fick rådhuset förfalla. Drygt 40 år senare gjordes dock en större ombyggnad och förändring av fasaderna efter ritningar av löjtnanten och stadsingenjören B.W. Carlberg. Han tog bl a bort delar av fasadens dekor, ändrade fönstren och byggde en ny trappa. Ytterligare en om- och tillbyggnad skedde även 1814-1817, efter ritningar av stadsarkitekten J. Hagberg (Strömbom 1917, s29-35). Hagberg ärvde uppdraget av sin föregångare C.W. Carlberg och det är okänt vem som egentligen påverkat ombyggnaden mest. Arkaderna mot gården fick behålla sin utformning, men mot torget och hamnkanalen förändrades fasaderna helt i den nyklassicistiska tidsandan, som fortfarande präglar byggnadens utseende. Rådhuset byggdes också till med en våning. 1835 och 1869 kringbyggdes rådhusgården med flyglar, en åt norr och en åt väster (Lampers 1938, s 13). Vid Erik Gunnar Asplunds ombyggnad av det gamla rådhuset fanns en vaktmästarebostad och kontor för stadsfogdarna i entréplan. En trappa upp fanns borgmästares rum (idag lagmansrummet) och magistratens plenisal (idag vigselrummet). Före Asplunds ombyggnad var funktionen för dessa två rum den omvända - dvs. magistraten hade sina sammanträden i borgmästares rum och vice versa. Vid ombyggnaden ritade Asplund också en helt ny inredning till magistratens plenisal. Inredningen gick helt i samma stil som i de övriga sessionssalarna i tillbyggnaden. I det gamla rådhuset finns idag (1997) mot gården rum för åklagare och advokat samt en liten extrasessionssal. Denna är mycket liten, med lös inredning och tingsrätten hyr ut den, bla annat till VA-verket och till juristers privata förhandlingar. En trappa upp finns lagmans kontor, som tidigare användes för vigslar. Rummet är personligt inrett, med kakelugn och antika möbler i olika stilar. Via lagmansrummet eller via den utanförliggande korridoren kan man nå det nuvarande vigselrummet - tidigare magistratens rum. Detta rum är sparsamt möblerat och har även en ingång från den Asplundska tillbyggnaden. Just i den här delen blir mötet mellan "gammalt" och "nytt" tydligt genom att de dubbla spegeldörrarna inne i magistraten går i samma stil som salen i övrigt, medan den på utsidan helt och hållet överensstämmer med Asplunds inredning i den stora hallen. I den gamla delen av rådhuset finns i övrigt kontorsrum för tingsrätten. Under 1900-talet har hela rådhuset genomgått flera invändiga renoveringar. Vid den senaste renoveringen 1993 kortades bland annat domarborden i Asplunds tillbyggnad, eftersom rätten normalt består av färre personer idag, än när Asplund ritade inredningen. De bibelhyllor som ingick i inredningen tidigare har tagits bort, med undantag för i en sessionssal. En strävan finns dock att varje gång man gör iordning ett utrymme återställa det till funktionalismens utseende, i största möjliga mån. Asplundska tillbyggnaden Sedan 1700-talet hade det gamla rådhuset haft det s.k. Kommendantshuset till granne (Lampers, Sven 1938, s14-15). Kommendantshuset användes kring 1880-talets slut som tjänstelokal för rådhuset, eftersom behovet av lokal började bli kännbart. Sedan staden funnit att det befintliga rådhuset var alltför litet och att det dessutom började förfalla uppkom tanken å ett nytt rådhus (Strömbom 1917, s7-13). År 1885-1886 diskuterades frågan om rivning av Kommendantshuset. Meningen var att rivningen skulle ge plats åt en tillbyggnad av rådhuset men först 1912 utlystes en arkitekttävling Sex av de 31 inkomna förslagen belönades (Waern 1996, s 221-222). Gunnar Asplund fick första pris för ett förslag som inte tog någon som helst hänsyn till det befintliga rådhusets fasader. Tvärtom skrev Asplund själv: "den nuvarande från 1800-talet stammande fasadbildningen, som ju icke är särdeles skön har författaren icke ansett sig behöva ta någon hänsyn till..." (Waern, Rasmus 1996, s 222) och presenterade ett förslag med en förlängd rådhusbyggnad, där den befintliga frontonen är helt bortskalad. Slutresultatet som vi ser idag - en funktionalistisk tillbyggnad till det gamla rådhusets nyklassicistiska fasad - har mycket lite gemensamt med förslaget i 1912 års arkitekttävling (Waern, Rasmus 1996, s 221-222). Erik Gunnar Asplund ritade även inredning, möbler, armaturer och textilier, både i tillbyggnaden och i den ombyggda äldre delen av rådhuset. Det är tydligt att Asplund eftersträvade ett flexibelt rådhus med möjligheter till utvidgning, både av antalet tjänsterum och sessionssalar. KÄLLA: Tings- och rådhusinventeringen 1997-05-29, Strömbom, Sixten (1917) "Gustaf Adolfs torg och Rådhuset i Göteborg: En studie över torgbildens historia" Utarbetad på uppdrag av beredningen för Gustaf Adolfs torgs ordnande. Göteborg, Lampers, Sven (1938) "Rådhusets historia" I: Göteborgs rådhus. Om- och tillbyggnad 1935 -1937, Göteborg: Rådhusbyggnadskommittén, Waern, Rasmus (1996) "Tävlingarnas tid: Arkitekttävlingarnas betydelse i borgerlighetens Sverige" Akademisk avhandling framlagd vid Chalmers tekniska högskola 1996, Stockholm: Arkitektur Förlag, Arkitektmuseets skriftserie n:r 5, 1996, Asplund, Erik Gunnar (1938) "Det nya rådhuset" I Göteborgs rådhus. Om- och tillbyggnad 1935 -1937, Göteborg: Rådhusbyggnadskommittén 1938. |
