Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster ÖDESHÖG DOMAREN 5 - husnr 1, LYSINGS HÄRADS TINGSHUS

 Byggnad - Beskrivning

LYSINGS HÄRADS TINGSHUS (akt.)
Historik
TINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Tingshuset är en tvåvåningsbyggnad med inredd vind, fasaderna är klädda med vitt mexitegel och taket har formen av ett sadeltak. Huvudentrén är centralt placerad i fasaden som vetter mot gatan. Idag ser huset ut som ett ordinärt hyreshus men enligt ett gammalt fotografi från 1948, som finns i arkivet (se kopia i Bergqvists utredning, Mjölby tingsrätt) var tingshuset putsat, och förmodligen döljs en reveterad timmerstomme under teglet.

Det verkar orimligt att den befintliga byggnaden är uppförd på 1700-talet men det saknas uppgifter om senare nybygge. De ritningar (odaterade, osignerade) av Lysings härads tingshus som finns bevarade på Riksarkivet tyder på att ett nytt tingshus planerades eller tillkom i slutet av 1700-talet. De visar dock ingen som helst likhet med huset.

Tingshuset renoverades på 1860-talet och efter ombyggnaden låg tingssalen i sydöstra delen av bottenvåningen med fönster åt långsidan i söder och mot kortsidan i öster (Berggvist, 1948). Rätten satt framför fönstren på den östra kortsidan.

Häradshövdingen hade sin bostad i övervåningen. 1940 reparerades huset återigen grundligt och fick delvis nya funktioner. I bottenvåningen inreddes en polisstation och i den övre våningen landsfiskalsexpedition och en bostadslägenhet. Vindsvåningen gjordes om till två bostäder. Från 1919 hölls ting i tingshuset i Mjölby, förutom vid tremansnämnd som fortsatte att hållas i Ödeshög. När man slutade att hålla ting med tremansnämnd i Ödeshög är okänt. Flera ritningar till

I Nya Lagberednings betänkande 1884 kommenterades tingshuset på följande vis: Tingshuset, som ansågs vara i "försvarligt skick", innehöll i nedre våningen förstuga, sal två rum och kök, i övre våningen förstuga och fem rum samt på vinden två rum. Tingssalen sades vara för liten. Länsmannen i häradet bebodde tingshuset med skyldighet att upplåta rummen vid tingstillfällen.

KÄLLA: Tings- och rådhusinventeringen 1998-05-29, Bergqvist Hans, Tingsställen och tingshus i folkungabygdens domsaga, 1948