Stäng fönster ÅTVIDABERG BJÖRSÄTER 1:6 - husnr 1, BJÖRSÄTERS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| BJÖRSÄTERS KYRKA (akt.) | |
| 1993-03-01 |
| Historik |
|---|
|
Historiken kompletterad vid inventeringen 2004: DEN MEDELTIDA KYRKAN var belägen ca 4 meter söder om den nuvarande kyrkan. Den var uppförd av trä med rektangulärt långhus och ett smalare, rakslutet kor. Sannolikt var kyrkan uppförd i s k stavteknik, senast under 1200-talet. Kyrkan var invändigt rikt dekorerad med målningar av mycket hög konstnärlig kvalitet, utförda ca 1325. När träkyrkan revs i samband med att den nuvarande kyrkan uppfördes år 1800 återanvändes en hel del byggnadsmaterial. Målade panelbrädor återfanns 1910 tack vare konsthistorikern Andreas Lindbloms efterforskningar i bl a tornets träkonstruktioner och i långhusets tunnvalv. Dessa har vid olika perioder tagits loss och finns nu i Statens historiska museum. De återfunna målningarna framställer två olika berättelser. Den ena har motiv ur legenden om det heliga korset och saknar motsvarighet bland svenska kyrkor. Den andra är helt ägnat den engelska ärkebiskopen S:t Thomas Beckets historia. En del bemålade brädor över koret kvarlämnades. Även delar av bjälklaget ska härstamma från den gamla kyrkan. BJÖRSÄTERS NUVARANDE KYRKA uppfördes 1799-1801 efter ritningar av stiftsbyggmästaren Casper Seurling (1757-1808) med hjälp av brodern och byggmästaren Johan Seurling. Den är byggd av gråsten och tegel med vitputsade fasader och plåttäckt valmat tak. Planen är strikt symmetrisk såväl exteriört som interiört. Långhuset har elipsens form och tornet ansluter som en kvadrat i väster och sakristian i öster. Ingångar finns i väster genom tornet och centralt på långhusets södra vägg. Kyrkorummet får en speciell karaktär och ljusföring genom långhusets ovanliga planform. Koret domineras av Pehr Hörbergs stora målningar föreställande Kristi födelse och Kristi korsfästelse inkomponerade i en större målningssvit med skenarkitektur och grisaillemålningar, d v s målningar utförda i gråskalan. Målningarna är utförda med oljefärg direkt på putsen. Målaren, tecknaren, grafikern och skulptören Pehr Hörberg (1746-1816) var sin tids mest anlitade kyrkomålare. Han har målat 87 altartavlor varav 57 i Östergötland. Altarpredikstolen är tillverkad 1709 av bildhuggaren Gabriel Beutin. Den överfördes från den gamla kyrkan och komponerades om för att passa in i den nya kyrkans nyklassicistiska stil. Anordning med predikstol över altaret utfördes ofta av Seurling, som t ex i den samtidigt uppförda S:t Lars kyrka i Linköping. Predikstolen pryds av säteriet Ekhults ägares vapen, Johan Reuter och Sofia Christina Natt och Dag. De bekostade även den gamla kyrkans altaruppsats, som också tillverkades av Beutin och nu är uppsatt på norra långhusväggen. Träaltaret och altarringen är sannolikt samtida med kyrkan. Läktaren byggdes 1830 för den nya orgeln, som tillverkades av Gustaf Andersson i Stockholm. Läktaren och orgelfasaden ritades av arkitekten Carl Gustaf Blom Carlsson. Blom Carlsson (1799-1868) har ritat en rad kyrkor och profan bebyggelse i en enkel sparsmakad nyklassicism. I mitten av 1800-talet utfördes en ut- och invändig renovering under ledning av byggmästarebröderna Nyström. August (1814-1886) och Johan Robert (1817-1890) var tillsammans med fadern Abraham Nyström (1789-1849) storbyggmästarna i Östergötland. Takets ursprungliga spånbeläggning ersattes av järnplåt och lanterninen gjordes om. Nästa stora renovering utfördes 1901 efter ritningar av arkitekt Gustaf Hermansson. Hermansson (1864-1931) har ritat ett stort antal kyrkor, däribland Sofia kyrka och Oscarskyrkan i Stockholm. Han var dessutom den arkitekt som bidrog till att skapa Sundsvalls nya stenstad efter den ödesdigra stadsbranden 1888. Samtliga fönsteröppningar i kyrkan försågs med nya bågar av gjutjärn med delvis färgat glas och väst- och sydportalerna fick nya portar. Interiören fick en ny öppen bänkinredning och pärlspontpanel utmed ytterväggarna i fönsterbänkshöjd. Den gamla bänkinredningen som togs bort lär ha haft sittbrädor med målningar från den medeltida kyrkan. År 1936 och 1949 renoverades kyrkan ånyo, dessa gånger under ledning av arkitekt Johannes Dahl i Tranås. Typiskt för tiden och för Dahl var att avlägsna det sena 1800-talets och sekelskiftets tillägg och återgå till vad man då uppfattade som ursprungligt. Han bytte ut Hermanssons portar på väst- och sydsidan. De färgade glasrutorna ersattes av ofärgade och korfönstren försågs med antikglas. Väggarnas pärlspontpanel överspikades med släta masonitskivor. Bänkinredningen förändrades igen. De främre tvärställda herrskapsbänkarna försvann. Bänkarnas skulpterade krön flyttades över till de främre bänkarna. Bänkkrönen är försedda med ätten Rosenstiernas vapen och det Spalden-Creutzska vapnet. Vidare försågs nu kyrkan med ytterligare en predikstol, placerad på norra väggen. Orgeln fick ett nytt verk av Nils Hammarberg, Göteborg. Bland kyrkans övriga inventarier finns bl a en dopfunt av kalksten. Den härstammar från 1200-talets senare del eller början av 1300-talet och är ett gotländskt arbete. Vidare finns ett triumfkrucifix från 1400-talet. |
