Stäng fönster VÄSTERÅS IRSTA KYRKBY 9:1 - husnr 1, IRSTA KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| IRSTA KYRKA (akt.) | |
| 2005-12 |
| Historik |
|---|
|
Irsta kyrka antas ha blivit uppförd omkring 1200 och var då ungefär hälften så stor som idag. Den omfattade västra delen av dagens långhus och tornets nedre del. På 1300-talet förlängdes kyrkan, motsvarande dagens två östra travéer. Sakristia tillbyggdes norr om tillkommande kor. Dessutom insattes den alltjämt befintliga södra porten av furuplank med smidesornament. Omkring 1450 slogs valv över kyrkorummet och vid därpå följande nyinredning tillkom norrväggens målningar och ett altarskåp. I slutet av 1400-talet blev vapenhuset tillbyggt utanför långhusets sydportal. Altarring och predikstol i renässansstil anskaffades 1642 och 1653 skänkte överste Nils Posse en dopfunt av täljsten. Under dessa år blev tornets mur påbyggt, inför resning av tornspira. På 1660-talet utökades fönsteröppningarna och en hög, spetsig tornspira var färdigställd år 1672 - samtidigt med att Romfartuna kyrka fick en ungefär likadan. Vid en stor förnyelse 1747-50 blev ett gravkor tillbyggt i öster åt baron Carl Cronstedt på Geddeholm med familj. Det medförde att korets dåvarande stickbågiga gavelfönster måste tas bort och ersättas med en mindre, rund fönsteröppning. Dagens altaruppsats kom också på plats, komponerad av två doriska kolonner och fronton. I tornet tillbyggdes en klockvåning, dit klockorna flyttades samtidigt som klockstapeln borttogs. På tornets västra sida togs en ingång upp. Fasaderna och kyrkorummets valv och väggar rappades och vitlimmades, varvid de medeltida målningarna förmodligen överkalkades. Nästa stora förändring skedde bara 30 år senare – 1781 – då 1600-talets spetsiga tornspira ersattes med en mer obeliskformig, troligen med domkyrkotornet i Västerås som förebild. Under 1780-talet ombyggdes också långhustaket till dagens brutna fall. Vid en yttre renovering år 1802 förstorades de tre fönstren i långhusets södra sida. Alltjämt befintliga järnfönster med blyinfattade rutor sattes in. Tornets halvrunda fönster ovanför portalen blev också upphugget. En ny predikstol av stiftsbildhuggare Jonas Holmin anskaffades 1806, medan den föregående i renässansstil hamnade i malpåse. Senare under 1800-talet blev långhustakets och tornets spåntäckning i tre etapper ersatt med falsad plåt som målades med röd oljefärg. Västra sidans halvrunda fönster murades om 1874. En genomgripande omgestaltning följde 1905, efter ritningar upprättade av arkitekt Agi Lindegren. Tjock puts slogs på kyrkans valv och väggar, vilka fick dekormålningar enligt arkitektens skisser. Korfönstret försågs med färggrann glasmålning. Öppen bänkinredning på plankgolv tillkom och alla inredningssnickerier målades i en mättad grönblå ton. En 8-stämmig orgel med storslagen fasad tillkom. I kor och gångar lades nya golv av sexkantiga tegelplattor. För att kunna installera en centralvärmepanna - kalorifer - fick sakristian en västlig utbyggnad. Nya ingångar togs upp på gravkorets norra och sakristians östra sida. Centralvärmepannan från 1905 visade sig snart vara ineffektiv och sedan den blivit utbränd installerades elvärme 1927. Samtidigt fick kyrkan elektrisk belysning. Kyrkans senaste stora omgestaltning skedde 1970 enligt arkitekt Per Bohlins anvisningar. Putsen från 1905 borttogs från valv och väggar, fast västra väggen och sköldbågens undersida vid sydportalen sparades som dokumentationsytor. På kyrkorummets norra vägg frilades och restaurerades medeltida målningar. I fönstren ersattes tidigare rutor av ”råglas” med genomsiktligt, gulskimrande nyantikglas. Golven i vapenhuset, koret och tornets bottenvåning höjdes, försågs med golvvärme och belades med hyvlade kalkstensplaner. Bänkinredningen gjordes sittvänligare och målades med nuvarande pistagegrön och klargul färg. På sakristian östra sida gjordes en tillbyggnad för kapprum, textilkammare, WC och brandsäkra förvaringsfack för kyrksilvret. I dessa nya utrymmen lades golv av återanvänt tegel. Vid upprustning 1980 ersattes yttertakets drygt 100 år gamla, rödmålade järnplåtar med koppar. Fasaderna lagades och kalkavfärgades i en gulaktig nyans. Sedan dess har kyrkorummet genomgått begränsade, men ändå märkbara förändringar. Mellan dopkapellet och kyrkorummet uppsattes 1985 ett trägaller målat i starka färger, tillverkat av Harry W Svensson. 1994 återöppnades det runda korfönstret och Harry W Svensson försåg kyrkorummet med fler snickrade inredningsdetaljer, i samma stil som det tidigare färdigställda trägallret. Förnyelsen gav upphov till offentlig kritik, då den skett till största delen utan Riksantikvarieämbetets tillstånd. Källor och litteratur Otryckta källor Irsta församlingsarkiv (IF): • Handlingar angående kyrkan 1895-1935 Västerås kyrkliga samfällighets arkiv (VKS): • Handlingar om olika reparationer 1970-1988 Västmanlands läns museums arkiv (VLM): • Kyrkogårdsinventering, redovisad 1984-07-04 av antikvarie Ulla Bergquist • Äldre fotografier • Rapport 1996-02-23 Västerås stifts arkiv (VS): • Västerås domkapitel E IV a: 33 a, visitationsprotokoll 1624 • Västerås domkapitel E IV a: 33 b, inventariebeskrivningar 1801 och 1820, visitationsprotokoll 1821 • Västerås domkapitel E IV b: 45, visitationsprotokoll 1847 och 1874 Litteratur Boëthius, Gerda: De tegelornerade gråstenskyrkorna i norra Svealand. Uppsala 1921 Broberg, J E: Irsta kyrka/Julbok för Västerås stift, utgiven av några bland dess präster – Västerås 1906, s 46-59/ Boström, Erik: Medeltida kalkmålningar i Västmanlands län – en inventering/Västmanlands fornminnesförening och Västmanlands läns museum, årsskrift 1984, s 7-132/ Kilström, Bengt Ingmar: Irsta kyrka - Utgiven av Västerås stifts kyrkobeskrivningskommitté 1999 Östberg, Anna-Lisa: Irsta kyrkas byggnadshistoria och dess kalkmålningar/Västmanlands fornminnesförening, årsskrift 1970-71, Västerås 1971, s 50-100/ Se också bifogad PDF för mer historik och specifika källhänvisningar. |
