Stäng fönster HEDEMORA VIKMANSHYTTAN 2:7 - husnr 1A, VIKMANSHYTTANS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| VIKMANSHYTTANS KYRKA (akt.) | |
| 2005-03-21 |
| Historik |
|---|
|
Vikmanshyttans historia går tillbaka till 1500-talets slut då de tre första hammarsmedjorna anlades i bygden. Därefter följde en långvarig och intensiv industriell era som tog slut på 1970-talet med nedläggningen av ståltillverkningen. Länge förblev brukssamhället utan kyrka trots det långa avståndet till Hedemora. På 1920-talet inleddes insamlingen av medel för uppförande av en kyrkobyggnad i Vikmanshyttan; men det skulle dröja ytterligare flera decennier innan projektet kunde förverkligas. När slutligen kyrkan uppfördes under mitten av 1960-talet var specialstålverket fortfarande i bruk, och utgjorde ryggraden i bygdens näringsliv. Tio år senare, 1976, kom beskedet om nedläggning. Vikmanshyttans kyrka uppfördes mellan 1965 och 1966, efter ritningar av Jaan Allpere. Anläggningen kombinerar kyrka och församlingshem som är sammanbyggda men uppförda som två tydligt avvikande enheter. De skiljer sig åt genom material, form och karaktär men kyrkorummet och församlingssalen kan förenas vid behov med hjälp av skjutdörrar. Kyrkorummet är kvadratiskt, med utbyggd halvcirkelformad koravslutning i öster samt sakristia i nordost. Kyrkobyggnadens exteriör har slammat tegel, flacka tak och avviker genom material och höjd från det låga församlingshemmet. Kyrkorummets dagsljusinsläpp sker huvudsakligen genom en fönstervägg i den norra muren. Interiören får sin påtagliga karaktär genom de råa innerväggarna av rödbrunt tegel, golven av rött stortegel, korinredningen av slaggsten och inslagen av furu i västra väggen, i taket samt i bänkinredningen. Församlingsbyggnaden är sammanfogad med kyrkan men urskiljer sig på flera sätt. Den utgör en tillbyggnad med huvudsakligen panelbeklädnad i fasader, pulpettak i två nivåer och större fönstersystem. Byggnadsenheten inrymmer entréer i norr och söder som samtidigt bildar vapenhus för kyrkan. Inspirationskälla och förebild för byggnadens utformning har varit två av bygdens karaktäristiska byggnadstyper; masugnsbyggnaden och smedjan. Även genom valet av material uttrycker byggnaden en lokal förankring. Teglet har hämtats från Bältarbo tegelbruk i Hedemora, korgolvet är lagt med slaggsten som även använts för dopfunten, predikstolen och altaret. Slaggstenen härstammar från grunden av en nedlagd såg i Ulfshyttan. Även inredningen knyts till stålindustrin; ljusstakar är gjorda av fartygsventiler i stål och deglar från laboratoriet har fått nya funktioner som vaser. För inredningen och färgsättningen svarade Lil Allpere. Källor och litteratur Ahlberg, H. 1996. Dalarnas kyrkor i ord och bild. Berggren, Hugo. 1934. Sveriges kyrkobyggnader. Västerås stift. Illerstad, Lennart. 1990. Nya svenska kyrkor. Del 1, Svealand Prästgårdsinventering i Kopparbergs län, 1976. Dalarnas museum |
