Stäng fönster GISLAVED SANDVIK 1:2 - husnr 2, SANDVIKS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
SANDVIKS KYRKA (akt.) | |
2006-01 |
Historik |
---|
Det finns få källor som berättar om Sandviks tidiga kristna historia. Det gissas att det tidigt fanns en kyrka på platsen men första gången som namnet Sandvik omnämns är i ett testamente 1268 där en Johan i Häsleby lämnar sitt lantställe i Landa till förbättring av kyrkoherden i Sandviks levnadsvillkor. Några källor talar om att en kyrka skall ha bränts ner vid orostiderna med danskarna 1644. Denna kyrka beskrivs i Samuel Rogbergs smålandsbeskrivning som en träkyrka med måtten 19,5 aln lång och 11 aln bred och uppges blivit uppförd i början av 1600-talet. Det finns dock inga närmare beskrivningar av kyrkans utseende. Den kyrka efterkommande kyrkan var omkring 11,5 meter lång och 6,5 meter bred. Kyrkan hade en sakristia mot norr i anslutning till ett smalt kor och på södra långhussidan var ett vapenhus uppfört. Både väggar och tak var spånklädda och från början enbart tjärstrukna, kyrkklockorna hängde i en fristående klockstapel. Flera om- och tillbyggnader gjordes under åren innan kyrkan den 6 januari 1896 totalförstördes i en brand. Efter branden gjordes förfrågningar om Sandviks församling skulle uppgå i någon av de angränsande församlingarna vilket avvisades i Sandvik. Istället beslutades redan en vecka efter den ödesdigra branden att en ny kyrka skulle byggas. Uppdraget att rita den nya kyrkan gick till stadsarkitekten i Halmstad Sven Gratz. Ritningarna skickades in till överintendentsämbetet i Stockholm för godkännande vilket skedde den 29 januari 1897. Kyrkan kom att uppföras i en nygotisk stil vilken var det stilideal som tagit vid efter de nyklassicistiska strömningarna. Den nya kyrkan byggdes av byggmästaren Johannes Larsson från Sandhult och invigdes den 24 september 1899 kyrkan av biskopen i Växjö. Några år efter invigningen inköptes kyrkans orgel vilken byggdes i en gotisk stil av orgelbyggaren Gustav Pettersson. Annars dröjer det fram till mitten av 1900-talet innan några omfattande arbeten behöver genomföras. 1949 upplevdes det invändiga måleriet vara i så dåligt skick att en ommålning planerades. Inledningsvis uppdrogs arkitekten Paul Boberg att upprätta restaureringshandlingar men efter dennes död kom arbetet att tas över av arkitekt Bent Jörgen Jörgensen i Växjö. Restaureringen omfattade både invändiga och utvändiga åtgärder där taket lades om med koppar, ursprungligen var de plåtbeklädda ytorna täckta med zinkplåt i ett fjällmönster. Fönstren gjordes vid och vid långhusets norra vägg murades två av fönstren igen på insidan, övriga snickerier rengjordes och justerades. På kyrkans insida ersattes värmekaminerna med elektrisk uppvärmning och i samband med detta plockades golven i långhuset och koret upp och isolerades, det gamla golvet återmonterades sedan. I vapenhuset ersattes lades ett klinkergolv. Läktaren som hade en del rötskador lagades upp och mellan vapenhuset och långhuset tillkom ett vindfång med pendeldörrar mot både långhus och vapenhuset. I höjd med de igenmurade fönstren plockades bänkarna bort och en altaruppsats monterades på väggen, altaruppsatsen var en av de delar som räddades ur den gamla kyrkan. Ytterligare några bänkar plockades bort under läktaren och i dess ställe placerades två skåp. Hela kyrkan genomgick en invändig ommålning där den kvaderindelning som fanns innan skrapades ned och avfärgades i en ljus, enhetlig färg. Snickerierna i kyrkan målades med oljefärg, taket erhöll en turkosblå kulör och bänkar, pelare m.m. målades mörkbruna. Även sakristian och vapenhuset målades i samma färgschema. Efter restaureringen 1950 dröjde det fram till 1985 innan nästa restaurering genomfördes. Denna omfattade främst målningsarbeten. En mindre färgundersökning utfördes av länsmuseet i Jönköping och färgsättning utfördes efter de resultat som denna visade. Taket och snickerierna fick en ljus ekådring med accenter i rött, grönt och blått, murytorna avfärgades i vitt. Den gamla altaruppsatsen och predikstolen genomgick konservatorsarbeten och de gamla färgskikten plockades fram. Målsättningen med denna restaurering var att återställa kyrkan till sitt ursprungliga utseende. Vid 2005 står kyrkan åter inför en restaurering där bland annat korets glasmålningar är i behov av genomgripande arbeten. |