Stäng fönster TÖREBODA FÄGRE PRÄSTBOL 3:1 - husnr 1, FÄGRE KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| FÄGRE KYRKA (akt.) | |
| 1995-10-04 |
| Historik |
|---|
|
FÄGRE KYRKA - En romansk kyrka uppfördes under tidig medeltid. Även västtornet är medeltida, men möjligen något senare än långhuset. Tornets sydmur, som redan från början rymde en murtrappa, gjordes betydligt tjockare än övriga murar. Från medeltiden är bevarat en stor del av tornmurarna samt långhusmurarna och en järnbeslagen port (nu i vapenhuset). Kyrkan ombyggdes under senmedeltid. Bland annat tillkom då stjärnvalven i den västra delen av långhuset. 1586 uppfördes söder om högkoret ett gravkor för Filip Bonde (död 1588) och hans hustru Karin Bååth, ägare till Säckesta gamla biskopsgods. Deras gravhäll är avbildad i Peringskiölds Monumenta från 1671. Då gravkoret blev fullt byggdes ännu ett gravkor med minnesrum öster om det äldsta. De första som gravsattes här var Tord Bonde, död 1683, och hans hustru Anna Johansdotter Wernstedt, död 1665. Väggarna gjordes tunnare än kyrkans äldre murar och uppbars av ribbvalv och bågar. Minnesrummet fick en tresidig avslutning. 1623 tillkom Fegraeus epitafium, vilket användes som altartavla 1657-1758. Nuvarande sakristia byggdes 1703-1705 och ersatte då en äldre sakristia. Samtidigt uppfördes korsarmar i norr och söder, medan medeltidskoret revs och minnesrummet blev högkor. En ingång i södra korsarmen tillkom. Strävpelare murades. Korsarmarna fick kryssribbvalvvalv i rundbågestil. Nuvarande predikstol med tillhörande ljudtak skänktes samtidigt till kyrkan. Vid en brand till följd av ett åsknedslag 1749 brann det tidigare spetsiga torntaket av. En återuppbyggnad följde 1749-1756. Inredningen kompletterades och interiören vitlimmades. Predikstolen målades i vitt och guld. Tornet försågs med huv. Huven visade sig snart vara dåligt utförd och ersattes med en ytterligare tornvåning av trä, och ny huv med tornur i fyra väderstreck samt en liten lanternin. 1758 skänktes nuvarande altartavla, möjligen målad av Johan Pasch. Redan 1801 fick kyrkan sin första orgel med ursprungligen elva stämmor. En läktare, uppburen av svarvade kolonner, byggdes. Långhusgolvet höjdes till samma nivå som korgolvet. Långhuset fick likadana fönster som tvärskeppet. Nytt spån lades på taken. 1864 revs ett vapenhus i söder, sydporten igenmurades och en ny ingång upptogs i väster. Vid Adolf Kjellströms och JA Weterbergs renovering 1887 fick tornet nuvarande tak, ritat av LW Palmroth. Kyrkans interiör fick ny färgsättning. Altaruppsatsen utbyttes. Läktaren ombyggdes.Mycket av övrig inredning togs bort och ett nytt, lägre golv inlades. Nya, lägre tegelvalv slogs över alla gravkamrar. Tord Bondes epitafium flyttades från södra till norra korväggen. Predikstolens trappa förändrades. Ett trägolv inlades och ett norrfönster i sakristian igenmurades. Murar och valv putsades, pilastrar och kapitäl försågs med bladverk i gips och kyrkan målades med slingor och bandornamentik. Ny altarrring kom till liksom korets glasmålningar från Mayerska konstanstalten i Munchen. Dörren till torntrappan från vapenhuset återupptogs vid Axel Forsséns renovering 1951-1952. Samtidigt framtogs äldre bemålning på predikstolen och den gamla predikstolsdörren återinsattes i kyrkan. Ett par änglar till predikstolen nytillverkades. Dessa arbeten leddes av KJR Johansson. 1758 års altaruppsats renoverades och togs åter i bruk. Elektrisk värme och belysning, enligt S Lidéns förslag, installerades. Pneumatisk orgel från Hammarberg, Göteborg, anskaffades. Ett plant tak över orgeln revs att döma av äldre fotografier. Kyrkan fick ny, ljus färgsättning och troligen tillkom nuvarande altarring och bänkinredning. I samband med dessa arbeten kunde man iaktta kistorna i Bondes gravkor. Koppartaket omlades i början av 2000-talet. |
