Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster ÅMÅL ÅNIMSKOGS STOM 1:5 - husnr 1, ÅNIMSKOGS KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

ÅNIMSKOGS KYRKA (akt.)
1994-10-10
Historik
Komplettering vid inventeringen 2002:
SAMMANFATTANDE HISTORIK - Kyrkan är enligt uppgift uppförd under 1200-talet senare hälft, eventuellt som en romansk stenkyrka. Delar av de ursprungliga murarna står kvar och antyder ett ursprunglig nästan kvadratiskt långhus, eventuellt med en liten korbyggnad eller absid i öster, ingång i söder och eventuellt också i väster. Kyrkans nuvarande form har tillkommit genom om- och tillbyggnader under 16- och 1700-talen. På 1600-talet förlängdes kyrkan åt öster och fick en tidstypisk tresidig koravslutning. Samtidigt tillkom långhusets mansardtak och vapenhuset mot söder. 1768 tillbyggdes vapenhuset mot väster och det södra vapenhuset förändrades till sakristia. Öppningen mellan sakristian och långhuset är kyrkans ursprungliga sydingång. Under 1700-talet skedde betydande interiöra förändringar i kyrkan. Då tillkom bl a det bemålade plana trätaket av målarmästaren Hans Georg Schüffner samt altaruppsatsen predikstolen av bildhuggare Nils Falk.

Kyrkan har genomgått få större förändringar sedan de exteriöra ombyggnaderna på 1600- och 1700-talen och interiörens utformning på 1700-talet. Få förändringar finns dokumenterade från 1800-talet, men förmodligen har en del saker skett vilka sedan delvis tagits bort eller förändrats vid renoveringen 1928-29. Enligt uppgift tillkom golvet med stenhällar på 1820-talet. Renoveringen 1928-29 är karakteristisk för sin tid med syftet att framhäva och efterlikna ett äldre skede, i detta fall kyrkans 1700-talsinredning. För renoveringen svarade arkitekten/antikvarien Sven Brandel i Kungliga Byggnadsstyrelsen och konservator John Winberg, Vadstena. Samma arkitekt och konservator ansvarade också för renoveringen av grannkyrkan i Fröskog 1923 med liknande inriktning. Även ny inredning som tillkom vid renoveringarna, bl a i sakristiorna och vapenhusen är utformad på ett liknande historiserande sätt. Större renoveringar i Ånimskog har sedan gjorts 1960 och 1993-94. Arbetena har då främst berört underhålls- och konserveringsåtgärder, såväl exteriört som interiört.