Stäng fönster JÖNKÖPING BARNARP 6:1 - husnr 1, BARNARPS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
BARNARPS KYRKA (akt.) | |
2007-01 |
Historik |
---|
Den nuvarande kyrkan är sannolikt uppförd under 1200-talet. Arkeologiska undersökningar har dock visat på att en begravningsplats fanns redan innan den romanska stenkyrkan byggdes, eventuellt kring en nu försvunnen stavkyrka. Stenkyrkan hade ursprungligen en romansk planform med smalare kor. Troligen fi ck koret samma bredd som långhuset under senmedeltid och därigenom skapades en salkyrka i tidens anda. En uppgift fi nns om uppförandet av en sakristia 1426, men det är oklart varifrån denna är hämtad. 1655 togs en dörr upp i kyrkans västgavel och försågs med en ”qvist”, samma år inrättades en läktare längs kyrkans norra långsida. Vid denna tid tycks kyrkans innerväggar ha varit försedda med muralmålerier i renässansmanér, att döma av 1978 påträff ade fragment med sentida placering i nordgaveln. 1681 restes klockstapeln under ledning av byggmästare Lars Kruse. 1686 genomgick kyrkan en stor om- och tillbyggnad. Korsarmar uppfördes, den norra bekostad av församlingen och den södra av generalmajor Magnus Granatenhielm på Odensjö säteri. Denne lät inrätta sitt gravkor i denna korsarm, vilket avgränsades med ett rikt snidat skrank. Granatenhielm donerade även en altaruppsats. Vid denna tid tillkom en sluten bänkinredning med dekorativa maskaroner av samma slag som fi nns på bänkarna i Hakarps kyrka och funnits på bänkarna i Öggestorps och Lekeryds kyrkor. 1688 byggdes ett vapenhus i sten vid västgaveln. 1694 inrättades en läktare i västra änden av långhuset, nordläktaren hade rivits 1686. För denna läktare införskaff ades 1696 en orgel. 1708 färdigställdes en predikstol med ljudtak för kyrkan av bildhuggaren Torbjörn Röding i Växjö. Samma år byggdes en ny sakristia, från 1753 med murat gravkor för ätten Fleetwood (ägare av Hällstorps säteri) under golvet. 1730 dekorerades kyrkans innertak med bibelscener av mäster Johan Kinnerus från Jönköping. Denne försåg två år senare även läktarbröstet med figurmålerier. Den gamla orgeln hade länge varit obrukbar när man 1751 inköpte ett nytt verk om åtta stämmor från orgelbyggaren Jonas Wistenius i Linköping. Fasadens sniderier utfördes av bildhuggaren Johan Ullberg. 1754 genomgick kyrkan en grundlig reparation. 1773 försågs klockstapeln med en inklädnad. Under början av 1800-talet anpassades kyrkorummet till den då rådande nyklassicistiska smaken. 1819 revs skranket mot Granatenhielmska gravkoret för att vinna mer plats i kyrkan. Gravvalvet igenfylldes och huvudbaneren fl yttades upp på vinden. 1826 hade takets gamla spåntäckning bytts mot tegel och man nymålade interiören. Inredningen målades i pärlgrått och Kinneri takmålningar överströks med en gråvit färg. Även orgelfasad och läktarbröst påmålades. Bänkarna hade dessförinnan var omålade. 1872 renoverades altaruppsats och predikstol med vad som i princip var en hel nymålning. 1884 togs beslut om att byta ut befi ntliga dörrar mot nya fyllningsdörrar. 1899 byggdes ett nytt orgelverk bakom den gamla fasaden av Salomon Molander, Göteborg. 1909 företogs en större renovering av kyrkan. Innerväggarna jämnades genom borttagning av utskjutande stenar och påförande av ett tjockt putslager. I samband med detta förstorades fönsteröppningarna och försågs med gjutjärnsbågar. 1600-talets slutna bänkinredning ersattes med öppna bänkar i mahognyimiterande oljemålning och ett nytt furugolv lades in. Kyrkorummet fi ck sin första uppvärmning i form av en stor kamin. Sannolikt detta år byttes takets lertegel mot enkupiga cementpannor och fasaderna spritputsades. Redan 1914 ersattes den sotande kaminen med en varmluftsanläggning från Ebbes bruk. Denna inrymdes i ett pannrum under koret med öppningar i korvägg och golv. Vid samma tid försågs kyrkan med elektrisk belysning. 1916 byttes stapelns stående panel mot en fj ällpanel. 1926-27 konserverade Oscar Svensson, Stockholm, de tre Granatenhielmska huvudbaneren, vilka därmed åter fi ck en plats i kyrkorummet, samt porträtt av Carl XI och Ulrika Eleonora, vilka suttit på altaruppsatsen men nu fi ck egna ramar. 1928 rengjordes dopfunten från påmålningar och fl yttades från vapenhuset in i koret. 1935-36 restaurerades kyrkan efter ett program av arkitekt Paul Boberg, Växjö. Yttertakets cementpannor byttes mot ekspån. Vapenhustaket gavs en högre resning, varvid de två läktarfönstren i västgaveln igenmurades. Sakristitakets mönstertäckning återskapades med utgångspunkt från ett under cementpannorna bevarat spåntak. Från stuprören ordnades avlopp för regnvatten i marken. Fasadernas puts lagades och avfärgades på nytt. Sockeln gavs förbättrad ventilation. Ingångarna fi ck nya plansteg av huggen granit. Ytterportarna nytillverkades med rombiska paneler i bättre samklang med byggnaden. Som förebild tjänade en av de portar som kasserades 1884 och hade bevarats som golv i en bod. Dess lås monterades i den nya porten. På samma vis utbyttes gjutjärnsfönstren mot träbågar med blyspröjsat glas. Solbänkarna av stålslipad cement ersattes med nya av kalksten. I vapenhuset upphöggs två små fönster. Varmluftsanläggningen byggdes om och utökades till att även värma sakristian. Det brandfarliga rökröret ersattes av en murad skorsten. Det rötskadade golvet och bjälklaget avlägsnades, liksom trossfyllningen. Allt detta nygjordes med golvbräder av furu. Trägolvet i vapenhuset ersattes med ett kalkstensgolv. Bänkarna försågs med nya gavlar, dörrar och skärmar. Bänkdörrarna hade tillverkats med en återfunnen äldre bänkdörr som förebild. Det gamla stenaltaret befriades från sin brädinklädnad. Läktartrappans svarvade barriär ersattes med en slät. Läktaren sänktes och utökades omkring en meter för att ge plats åt kör. Orgelverket ombyggdes av G Mårtenssons orgelfabrik, Lund, och kom därefter att omfatta 14 stämmor med pneumatisk traktur och fristående spelbord. Orgelfl äkt och bälg placerades i den nya vapenhusvinden. Den elektriska belysningen gjordes om och anpassades till kyrkorummet, varvid bl.a. ledningarna doldes. Innerväggarna rengjordes och gammal färg bortborstades innan de på nytt kalkades. Konservator Sven Sundbaum, Linköping, tog fram de övermålade takmålningarna samt tog fram och retuscherade ursprungliga färger på altaruppsats, predikstol, läktarbröst och orgelfasad. Bänkinredningen målades i anslutning till framtagna kulörer och dess fyllningar marmorerades. Fleetwoodska gravkoret iordningställdes. Byggmästare vid restaureringen var Isak Pettersson, Braås, och målaremästare var Oskar Johansson, Ramkvilla. 1949 ersattes varmluftsuppvärmningen med direktverkande el. 1954 byggde orgelbyggaren Fred Aagaard om orgelns pipor och gav verket en ny intonation i överensstämmelse med orgelrörelsens förromantiska ideal. 1965-67 skall man åter ha gjort ingrepp i orgeln, vilka ej skall ha givit något lyckat resultat. 1970 ombyggdes orgelverket slutligen av orgelbyggare Johannes Künkel, Lund. Verket gjordes mekaniskt och utökades till 16 stämmor. Befi ntliga pipor och bälg behölls medan väderlådorna byggdes om och verket slutligen omintonerades. 1972-73 företogs en inre renovering under ledning av arkitekterna Löfstedt + Moeschlin AB, Jönköping. Den största förändringen innebar ordnandet av en sakristia/samlingsrum med toalett och för- råd i norra hälften av norra korsarmen. Denna yta avskildes genom ett återbördande av Granatenhielmska gravskranket, vilket konserverades av konservator Sven Wahlgren samt försågs med kompletterande delar, däribland en ny ängel. I södra korsarmen borttogs två bänkrader för att ge plats åt körgradänger och ett extra spelbord med elektromagnetisk anslutning till orgeln. Altaret försågs med ny inklädnad av kalksten. Bänkarna i koret avlägsnades för att ge mer plats vid begravningar. Väggarna ommålades i ljust varmgrå ton. Bänkarna målades i en grön ton för att harmoniera med skranket och altarringen i rött, svart och guld för att harmoniera med altaruppsats och predikstol. För denna färgsättning svarade Wahlgren. Vapenhusets fuktskadade kalkstensgolv ersattes med ett nytt. Ett nytt elektriskt uppvärmningssystem med strålvärmare installerades, typ ESWA. 1975 tillkom ett litet dopaltare i koret. 1977 restaurerades klockstapeln av arkitekterna Löfstedt + Moeschlin AB, Jönköping. På församlingens önskan avlägsnades inklädnaden så att det ursprungliga utseendet återställdes. Strävorna fi ck ny brädklädsel lik den ursprungliga. Syllarna impregnerades och försågs med vattentak av bräder. Stapeln ströks med rödfärgsblandad trätjära, i enlighet med den ursprungliga färgsättning man kunnat iaktta rester av. Huvens spåntäckning tjärades. Klockorna fl yttades till sina ursprungliga lägen och två av dem försågs med elektrisk ringning med motor placerad i huven. 1980-81 konserverades delar av inredningen av Ola Westerudd från länsmuseets konservatorsateljé. Eluppvärmningen hade orsakat uttorkningsskador på framför allt predikstolen. Lös färg fästes på snidade delar av predikstol, altaruppsats, huvudbaner och änglar på orgelfasad, tillika med viss retuschering. Åtgärdsbehovet på takmålningarna visade sig vara allt för stort för att åtgärdas vid detta tillfälle. Vid en besiktning 1993 kunde nya uttorkningsskador redan konstateras, även dessa orsakade av eluppvärmningen. 1993 rödfärgades och tjärades klockstapeln. 1995 genomfördes en utvändig renovering av kyrkan under ledning av arkitekt Per Rudenstam, Huskvarna. Den i söder och väster skadade fasadputsen lagades och fi ck en ny kalkavfärgning. Spåntäckningen tjärades. Sakristian rustades upp invändigt med rivning av bönealtaret från 1935, omkalkning och byggandet av ett nytt textilskåp. 1999 genomfördes en ny inre renovering med Rudenstam som arkitekt och Sivert Holmberg som byggledare. Det övergripande syftet var att få ett fl exiblare kyrkorum. Golvet slipades och ströks med en svagt pigmenterad fernissa. Väggarna rengjordes och laserades i vitt. Altaret revs i sin helhet utan någon mer ingående undersökning, vilket är anmärkningsvärt med tanke på dess eventuellt medeltida ursprung. Istället tillverkades ett fl yttbart altare i trä och altaruppsatsen för sågs med ett träpodium. Altarringens ändar och dörrar avlägsnades, sedan kapades den i tre fl yttbara delar (1993 hade altarringens skivinklädnad avlägsnats och den ursprungliga pärlgrå kulören från 1826 återskapats efter en färgundersökning av konservator Horst Sagner från länsmuseet). Ytterligare plats i koret skapades genom att fyra bänkar på ömse sidor om mittgången avlägsnades. Under läktaren borttogs två bänkar för att ge plats åt manöverpulpet och bokbord, klädhängare och psalmböcker. Körplats och spelbord till orgel gavs plats i koret och bänkkvarteren i södra korsarmen återställdes. Bakom gravskranket insattes råglasskivor i ljuddämpande syfte. Flera tekniska installationer genomfördes. Nya bänkvärmare installerades, av typen Nordisk Kirkevarme med styrsystem för att minska risken för uttorkningsskador. Ljuskronorna försågs med halogencirklar. Ny ljudanläggning installerades liksom en centraldammsugare. 2000 renoverades klockstapelns vindfl öjlar, varvid de återfi ck förgyllda klot. 2002 konserverades takmålningarna och på nytt delar av inredningen under ledning av Ninni Ekre från länsmuseets konservatorsateljé. Färgskikt fi xerades och bortfall retuscherades på tak och predikstol. Vidare avlägsnades några mindre mögelangrepp. För altaruppsats, läktarbröst och orgelfasad gällde främst rengöring. 2007 genomfördes en omfattande inre renovering till följd av fuktproblem. Orsakerna var sannolikt fl era och samverkade: uppvärmningen, äldre ur bruk tagna anläggningar, dålig ventilering av grund, impregnerade bärlinor, dålig dränering. Alla föremål och all inredning mögelsanerades av länsmuseets konservatorsateljé. Det rötskadade golvet togs upp och en arkeologisk undersökning utfördes innan man på marken göt en betongplatta. Ovanpå detta lades ett nytt trägolv. För att få en bättre klimatstyrning installerades ett bergvärmesystem. I utrymmena i norra korsarmen ordnades teknikrum och den befi ntliga toaletten handikappanpassades. Inbrotts- och brandlarm installerades. Bänkarna målades invändugt i rött. I samband med denna renovering lades det slitna spåntaket om med kluvet furuspån och tjärades av Nykarleby Bygg från Finland. Fönstrens ytterbågar målades om av Bröderna Bergström. |