Stäng fönster BENGTSFORS ÄRTEMARKS STOM 4:1 - husnr 1, ÄRTEMARKS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| ÄRTEMARKS KYRKA (akt.) | |
| 1994-10-10 |
| Historik |
|---|
|
Komplettering vid inventeringen 2003: Kyrkan består av ett långhus med tresidigt avslutat kor i öster, torn i väster och vidbyggd sakristia mot nordost. Kyrkans äldsta delar, långhusets västra murar, härstammar troligen från 1200-talet. 1728 utvidgades kyrkan åt öster då det tresidiga koret tillkom, liksom sakristian. Samtidigt byggdes troligen ett vapenhus mot väster, vilket revs när tornet uppfördes 1893. Kyrkans långa byggnadshistoria följer en utveckling lik många av de Dalsländska kyrkornas. En medeltida gråstenskyrka förlängd mot öster med ett tresidigt kor på 16- eller 1700-talet, i Ärtemark 1728. Typiskt är också den praktfulla inredningen från 1700-talet i s k provinsiell barock av mästarna, Schüffner, Schullström och Falk. År 1800 lades yttertaket om med skiffer istället för spån och det platta innertaket ombyggdes till ett tunnvalv. 1893 genomfördes en tidstypisk renovering, med ganska omfattande förändringar av kyrkan i nygotisk stil, bl a de spetsbågiga fönstren och fasaddekor. I kyrkan förvaras ritningar av Helgo Zettervall, omarbetade av Fredrik Liljeqvist, två av dåtidens mest kända arkitekter. Vid samma tillfälle uppfördes västtornet och en fristående klockstapel revs. Inne i kyrkan ersattes de äldre slutna bänkarna med nya öppna, taket kläddes med pärlspontpanel och altaruppsatsen och predikstolen övermålades i vitt och guld. På den senare togs också dörren och delar av trappbarriären bort. Kyrkans stengolv byttes mot ett trägolv. Nästa större renovering genomfördes 1937 efter handlingar av arkitekt Ärland Noréen, Kungliga byggnadsstyrelsen. Även denna renovering var tidstypisk genom dess ambition att söka återskapa en äldre karaktär efter de, som man uppfattade, negativa förändringarna från renoveringen 1893. Tornet byggdes om till en stabilare konstruktion samtidigt som de nygotiska stildragen tonades ner. Nya fönster sattes in med antikglas och blyspröjs i innerbågarna. I koret sattes två fönster mot öster igen och en ingång till långhuset mot söder ersattes med ett fönster. Innertakets pärlspontpanel togs bort och i koret lades kalkstenplattor. Altaruppsatsen och predikstolen rekonstruerades och konserverades samtidigt som altarringens och läktarens barriär täcktes med släta skivor på tidstypiskt manér. Predikstolens dörr med överstycke återställdes och den öppna bänkinredningen från 1893 förändrades till den nuvarande slutna. Den senaste större renoveringen genomfördes 1986-87 efter handlingar av arkitekt Magnus Wångblad, Trollhättan. Både exteriöra och interiöra åtgärder genomfördes. Interiört sökte man även här att återskapa saker som förändrats vid tidigare renoveringar. Färgsättningen med marmoreringar och ådringsmålningar återknöt till tiden före 1893. Altarringens och läktarbarriärens balusterdockor togs fram eller nytillverkades med de äldre som förebild. Konservatorsarbeten genomfördes på predikstolen och altaruppsatsen. Samtidigt tillkom läktarunderbyggnaderna med en ny läktartrappan som ersatte den tidigare i vapenhuset. Exteriört återskapades västportalens utseende till tiden före 1937, då den bl a kläddes in med plåt. Fasaden omputsades och taket genomgick en översyn och reparation. |
