Stäng fönster HULTSFRED LÖNNEBERGA 2:1 - husnr 1, LÖNNEBERGA KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| LÖNNEBERGA KYRKA (akt.) | |
| 1992-03-08 |
| Historik |
|---|
|
När den första kyrkan byggdes i Lönneberga socken är inte känt. Ett krucifix som förvaras i dagens kyrka är dock från mitten av 1300-talet vilket kan tyda på att det fanns en kyrka i socknen vid den tiden. Denna kyrka ska ha varit belägen några hundra meter söder om dagens kyrka. Platsen markeras idag av ett kors. Mot slutet av 1500-talet ska den medeltida kyrkan ha rivits och en ny träkyrka uppförts. Den blev dock kortlivad. Vid de danska härjningarna i samband med Kalmar kriget 1612-13 brändes kyrkan ner. Den nya kyrkan, uppförd av sten och trä, stod kvar fram till 1870. Enligt uppgift ska den ha legat något sydost om dagens kyrka. Vem ritade den kyrka som finns i Lönneberga idag? Tillgänglig hembygdslitteratur och kyrkobeskrivningar tillskriver en byggmästare Granqvist från Eksjö äran. I Riksantikvarieämbetets förteckningar står dock Johan Fredrik Åbom som ansvarig. Arkitekt Åbom var en av Sveriges främsta och mest anlitade arkitekter under andra halvan av 1800-talet. Han ritade Berns Salonger, Södra Teatern i Stockholm, residenset i Jönköping, flera läroverk och kyrkor m.m. I Kalmar län är t.ex. Förlösa kyrka och Sanby kyrka ritade av Åbom. En möjlig förklaring till de olika uppgifterna kan vara att byggmästare Grankvist gjort ritningarna och att dessa granskats och justerats av Åbom som arbetade vid Överintendentsämbetet. Den nya kyrkan byggdes med koret i väster och tornet i öster. Såväl exteriört som interiört kom kyrkan att präglas av nyklassicistiska stildrag men med lätt historiserande inslag. År 1872 stod byggnaden klar. I den nybyggda kyrkans torn hängdes klockorna som tidigare varit placerade i en fristående klockstapel. Lillklockan hade tillverkats1846 i Norrköping och storklockan 1856 i Jönköping. Till den nya kyrkan överfördes också altartavlan. Den kom att användas som altartavla i den nybyggda kyrkan under ett par årtionden och hänger idag vid dopplatsen. Altartavlan hade ursprungligen skänkts av kapten Lars Weidenhielm och är troligen målad omkring år 1700. År 1898 ersattes den med en altartavla av Elias Erdtman föreställande Kristus och lärjungarna på väg till Emmaus. Tavlan var en gåva av Samuel Peter Jonsson i Övedstorp. Två epitafier över medlemmar av familjen Weidenhielm överfördes också från den gamla kyrkan och hänger idag på långhusets norra vägg. Kyrkan försågs 1874 med en ny orgel byggd av orgelbyggare Nordström, Flisby. År 1925 byggdes orgelverket om av E. A. Setterqvist & Son. Arbetet bekostades av bruksägare Esmarch. Orgelverket renoverades 1957 och 1994-95. Vid det sistnämnda tillfället försökte man så långt som var möjligt återställa orgelverket i dess originalskick. När kyrkan byggdes hade sakristian placerats utmed långhusets norra vägg. Detta var en lösning som man förefaller inte ha varit helt nöjd med. Vid den stora renoveringen av kyrkan 1925, ledd av Otar L. Höckerberg, byggdes en ny sakristia i form av en halvcirkelformad tillbyggnad till det rakavslutande koret. Tillbyggnaden murades av tegel, putsades och anpassades i färg och stil till byggnadskroppen. De två korfönstren på var sida om altaret gjordes om till dörrar till sakristian. Framför dörrarna placerades grindar med målade vridna kolonner. Inspiration till utformning och dekor var en kolonn av trä, troligen en del av altarringen, från den gamla kyrkan. Värme, el och bänkvärmare installerades. Kyrkan målades även om interiört. Väggarna beströks med limfärg i rödbrun ton med gråa omfattningar kring fönster och dörrar. Taket fick en gråvit färg. Enligt en uppgift i Sveriges bebyggelse ska kyrkorummet före renoveringen ha varit målat i grått. Även inredningen målades men vilka färger som användes är inte känt. Exteriört målades kyrkan i en tegelröd färg. Nästa stora renovering genomfördes under åren 1956-60. Interiört leddes arbetet av arkitekten Kurt von Schmalensee. Ett nytt, från väggen fristående, altare byggdes men det gamla altarets dekorerade front behölls. Den gamla sakristian gjordes om till väntrum för dopföljen. Ingången från gamla sakristian till långhuset sattes igen och här iordningställdes en dopplats. Dopfunten av trä tillverkades 1933. Den hade tidigare vid dop flyttats fram till platsen mitt framför altarringen. Golvet lades om och isolerades. Bänkinredningen justerades och tavlor som var upphängda i kyrkorummet konserverades. Kyrkorummet målades på nytt i grått och texten "Jesus sade Jag är uppståndelsen och livet" som fanns över altaret målades över. Exteriört leddes arbetet, som påbörjades 1958, av ingenjör Erik Persson, J. Dahl Arkitektfirma, Tranås. Takets järnplåt byttes till kopparplåt och fasadens puts sågs över. År 1978 installerades en kororgel vid korets norra vägg. Den tillverkades av Nils-Olof Berg, Nye, och dekorerades av Lennart Lindell. Den senaste större renoveringen gjordes 1985. För arbetet ansvarade J. Dahls Arkitektkontor, Tranås. Exteriört rengjordes och lagades fasadputsen och koppartaket kompletterades och justerades. Golvet och bjälklaget sanerades mot insektangrepp. Bjälklagsisoleringen byttes. Väggar och tak målades. Golvet lackades, inredning målades om och detaljer i dekoren förgylldes. Texten ovanför altaret togs fram igen. Altartavlan konserverades. Takvalvet isolerades. Längst bak i kyrkan togs fyra bänkrader bort för att bereda plats för en ny läktarunderbyggnad med bl.a. väntrum och toalett. Dopplatsen flyttades från den norra korsgången till den södra. Där murades ingången igen och i en nisch hängdes den gamla altartavlan. Dörren mellan den gamla sakristian och kyrkorummet öppnades upp. Lönneberga kyrka har en öppen lanternin. För att undvika fuktskador satte man under 2004 upp plexiglasskivor i lanterninens öppningar. |
