Stäng fönster ALINGSÅS CENTRUM 1:12 - husnr 1, LANDSKYRKAN
Byggnad - Beskrivning
| LANDSKYRKAN (akt.) | |
| 1995-05-12 |
| Historik |
|---|
|
Kyrkans äldre historia är höljd i dunkel, men den tros vara uppförd i gråsten under senmedeltid. Det finns dock en skriftlig uppgift om en ny- eller ombyggnad av kyrkan från år 1293. Fram till 1652 var kyrkan moderskyrka i Alingsås pastorat, då denna roll övertogs av den nyuppförda stadskyrkan. Under 1760-talet skall kyrkan ha om- och tillbyggts. Därvid tillkom 1765 innertakets figurmålningar. Dessa har tillskrivits Nils Åvall från Borås. I arkivhandlingarna omnämns dock att målaren Simon Schultz från Göteborg detta år blev avlönad för målning i kyrkan. Någon närmre specificering av arbetets art saknas. Även det berömda namnet Taraval har sammankopplats med målningarna, men detta avfärdades av konservator Thorbjörn Engblad, vilken var den som fann Schultz' namn. 1824 inlemmades Rödene socken med Alingsås landssocken. I samband med detta utvidgades kyrkan. För de ursprungliga ritningarna svarade arkitekt Carl Daniel Björck vid Överintendentsämbetet. Dessa omarbetades något av kollegan Fredrik M Bäck som ersatte tornets flacka tälttak med en lanternin. 1824 byggdes ett nytt fullbrett kor och en sakristia i öster. Hela kyrkan fick stora symmetriskt placerade rundbågsfönster. Det östra gavelröstets änglamålningar flyttades till det nya korets tak och sattes i söder. Dessa kompletterades senare med en spegelvänd kopia i takets norra del, utförd av Eric Kjellström, Alingsås. Det nya koret hade en altarpredikstol placerad i östväggens exedra (rundbågsnisch), med uppgång från sakristian. Exedran kröntes ovan altarväggens gesims av en lunett. Den genombrutna altarringen var förbunden med korbänkarna medelst grindar. Först 1831 uppfördes det planerade tornet. Fram till dess hängde klockorna i en klockstapel. 1877 färdigställdes ett tolvstämmigt orgelverk av Salomon Molander, Göteborg. I samband med detta byggdes en ny läktare. Taket ommålades varvid bottenfärgen blev blå. Moln och figurer påmålades endast partiellt. I anslutning till predikstolen gjordes viss dekor. Predikstolen kom att flankeras av små gipsskulpturer av Petrus och Paulus. 1903-04 renoverades interiören i enlighet med ritningar upprättade av arkitekt Adrian Crispin Peterson. Den slutna bänkinredningen ersattes av en öppen med rikt profilerade gavlar. Altarringens anslutningar mot korbänkarna slopades och altarpredikstolen ersattes av en kopia efter Thorvaldsens Kristusfigur. Öppningen från sakristian igensattes. En ny predikstol införskaffades från Vinbergs kyrka i Halland och var i utpräglad empirestil, sannolikt tillverkad av Johannes Andersson, Mjöbäck. Interiören fick en ny färgsättning. Bänkarna målades rödbruna. Övrig inredning blev grönblå. Takets bottenfärg och moln ommålades med täckfärg. Även figurerna blev i det närmaste helt ommålade. Väggarna målades med limfärg. Mot taklisten gjordes en schablonbård med girlander. Vidare insattes innanfönster och kaminer med murade skorstenar. 1907 ombyggdes orgelverket av A P Loocrantz varvid en ny stämma tillkom. 1928 svarade konstnären John Hedæus för vissa renoveringsarbeten. Byggmästare var C W Jonsson och målarmästare Georg Karlborg. Ytter- och innertak reparerades p.g.a. läckage. Det senares målningar rengjordes och dess bottenfärg ommålades. Figurer och moln mattfernissades. Korgavelns lunett igensattes emedan dess "starka dager är ganska störande för menigheten". Väggarnas limfärg borttvättades och de vitkalkades, varvid schablonbården borttogs. Sakristian totalrenoverades. Ett epitafium rengjordes och uppsattes på södra långsidan. En ny dopfunt tillverkades i trä, i ett utförande som anslöt till predikstolen. 1940 elektrifierades belysningen i enlighet med ett program upprättat av ingenjör E Heineman. En av de tyngst vägande orsakerna var bristen på stearinljus. Elcentralen inrymdes under läktartrappan i vapenhuset. 1942 ersattes de sotande och ineffektiva kaminerna av en vattenburen värmeledning konstruerad av ingenjör Ture Möllenborg. I samband med detta inlades nya golv i kyrkan och korgolvet höjdes två steg. Bänkarna närmast koret slopades och sidogångar anordnades. Arkitekt Erik Holmdahl ritade en ny ändamålsenlig sakristia med pannrum i källarvåning. Det gick p.g.a. grundvattnet ej att anlägga ett pannrum vid sidan av den gamla sakristian. Interiörens väggar omkalkades. En hörlursanläggning installerades. Byggmästare var Claes Larsson. 1945 ombyggdes orgeln på nytt av Nordfors & Co., Lidköping. 1947 konserverades de nedsotade takmålningarna av konservator Thorbjörn Engblad. Alla sentida påmålningar avlägsnades och de välbevarade ursprungliga färgerna oljades. Den ljusa bottenfärgen togs fram. De senare figurerna och bottenfärgen i koret ommålades så att färgerna kom att harmonisera med dem i långhuset. 1948 byggdes en ny "bänkinredning av lugnare verkan" efter ritningar av arkitekt Einar Zachrisson. Dessa fick raka gavlar med fyllningar. 1962 ombyggdes orgelverket av A Magnussons Orgelbyggeri AB, Göteborg. Fasaden fick ljudande pipor och spelbordet blev inbyggt. Av de 16 stämmorna var tre sparade från det gamla verket. 1964 omkalkades exteriören. Trä- och plåtarbeten oljemålades. 1974 byggdes en toalett i vapenhusets nordvästra hörn. Arkitekt var Bernt Kruse. Läktartrappans övre lopp inkläddes och elcentralen fick fyllnadsdörr. Väggar och tak ommålades. 1981-82 renoverades kyrkan under ledning av arkitekt Ture Jangvik, K-konsult. Takens tegeltäckning lades om. Sannolikt vid detta tillfälle uppsattes snörasskydd ovan mittporten. Ytterväggarnas senaste tunna putsskikt avlägsnades till förmån för ett nytt. Underliggande äldre putsskikt reparerades först. Alla lösa putsytor och cementlagningar avlägsnades. Fasaderna kalkavfärgades. Sockelputsen höggs bort. I interiören anordnades ett mindre förråd under läktaren samt en trappa. I detta syfte slopades fyra bänkrader. Läktarbröstet försågs med skyddsräcke. Framför mittporten och vapenhusets västport byggdes vindfång. Den gamla läktartrappan revs till förmån för en spiraltrappa i järn. Vapenhusets trägolv ersattes av ett nytt av kalksten. Mellan vapenhus och långhus insattes en ny port. Våningen en trappa upp ombyggdes till personalrum. Den ursprungliga tanken hade varit att rymma såväl förvarings- som personalutrymmen m.m. i en stor läktarunderbyggnad, men detta motsatte sig Riksantikvarieämbetet till följd av kyrkorummets välbevarade nyklassicistiska karaktär. Ljudanläggningen förnyades. Sakristian fick ny textilförvaring. Kyrkorummets golv slipades och fernissades. Väggarnas puts lagades och avfärgades med vit emulsionsfärg. All inredning ommålades varvid den tidigare mörka färgskalan ersattes med en ljus som bättre skulle harmonisera med takmålningen. Alla förgyllningar förnyades. Målarmästare var Rune Håkansson. Denne rengjorde även takmålningen under överinseende av konservator Christer Wildenstam. 1996 omputsades tornets sydfasad och hela exteriören avfärgades. Entreprenör var Ernströms Bygg AB. Snabbt uppstod dock skador på den nya putsen, varför såväl syd- som västfasad på tornet kom att omputsas 1999 under ledning av byggmästare Jan Zälle. I övrigt lagades och avfärgades putsen på samtliga fasader. Särskilt i anslutning till fönster och dörrar behövde lagningar göras. Vidare reparerades tornfrontonernas brädfodring och lanterninens plåttak omlades. Nytt kors av koppar tillverkades, liksom nya stuprör till hela kyrkan. |
