Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster FALKENBERG KYRKOBACKA 1:13 - husnr 1, SVARTRÅ KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

SVARTRÅ KYRKA (akt.)
1997-03-24
Historik
Platsen där Svartrå kyrka ligger, är ett centrum för gammal bebyggelse. I början av 1800-talet fanns på gravfältet vid kyrkan två bronsåldrersgravhögar, åtta stenkretsar eller domarringar samt en del bautastenar. Av gravhögarna återstår den s. k. Hövdingegraven. Av domarringarna finns sex kvar. Kyrkan har således uppförts på en plats där det funnits både gravfält och gammal bebyggelse. Den gamla kyrkklockan i Svartrå har sedan gammalt kallats häradsklocka. Den skulle sammankalla häradets eller bygdens folk vid ofredstider.

Kyrkan är daterad till 1100- eller 1200-talet och vissa byggnadstekniska detaljer på gavelspetsen tyder på att den är från 1100-talet. Kyrkan är nu 30 m lång och 9 meter bred och har 175 sittplatser.

Ursprungligen tillhör kyrkan den byggnadstyp som haft ett rektangelformat långhus utan särskilt kor och helt saknat absid. Några kända kyrkor av denna typ i Halland är t ex Dagsås kyrka, Gödestads gamla kyrka och Kinnareds kyrka. Dessa kyrkor har ofta varit små. Väggen åt öster kan ha haft ett fönster ovanför altaret. I kyrkan är ett igenmurat fönster markerat, invid den östra gaveln och genom detta kan man få en uppfattning om kyrkans tidigare storlek. Ett konsekrationskors på den norra väggen under läktaren är ett minne från den medeltida kyrkans invigning och vittnar om det medeltida murverket.

Det ursprungliga golvet bestod av kullerstenar och troligtvis ligger en mängd gravar under kyrkgolvet. Ända fram på 1700-talet begravdes en del personer inne i kyrkan. Vid kyrkans senaste restaurering kunde man göra en del iakttagelser rörande kyrkans byggnadshistoria. Från början var kyrkan kortare samt smalare. Troligen breddades kyrkan redan på 1400-talet åt norr. Dessutom lägger man märke till att dörren åt väster inte är placerad mitt på gaveln, vilket kan tyda på att kyrkan breddats åt norr. (Finns även i Spannarps kyrka). Mittgången i kyrkan är således inte riktigt mitt i kyrkan utan södra sidan är något smalare. Eftersom norra väggen är försedd med kalkmålningar från omkring 1450 måste kyrkans breddning åt norr ha skett redan på 1400-talet.

En ny klockstapel av ektimmer byggdes 1729 och försågs med spåntak.

1735 blev kyrkan välvd, golvet nylagt och alla bänkarna nygjordes och blev innebyggda. Dessutom blev båda kyrkogårdsportarna nygjorda.

1772 byggdes ett nytt torn som uppfördes på den västra gaveln av kyrkan. 1792 kläddes tornet med bräder och rödfärgades. 1826 blev det ombyggt. Det har således genomgått en del förändringar och har inte riktigt samma utseende på en bild från 1800-talets mitt som nu.

1757 och 1801 förlängdes kyrkan åt öster och koret byggdes samt en liten rundel bakom altaret tillkom. Koret var alltså smalare och en halvrund absid fanns i öster. Taket till koret spåntäcktes.

1801 revs koret och absiden eftersom de inte ansågs vara stabila p g a att murarmästaren lagt för dålig stengrund vid byggandet. Det nya partiet av kyrkan skulle uppföras till lika bredd och höjd med själva huvudkyrkan och sträcka sig så långt som till kyrkans absid. Vid förändringarna 1801 fick kyrkan sin nuvarande exteriör med tresidig avslutning i öster. Koret fick en rymlig plats.

1822 revs det medeltida vapenhuset på nordvästra sidan och ingången flyttades då till tornet. Fönstren förstorades även nu.

1875 genomfördes en större restaurering då fönstren förstorades och blev omreglerade samt två nya fönster sattes in på den norra sidan. En sakristia inreddes i öster och en dörr togs upp på den östra gaveln. Kyrkan rappades och klocktornet kläddes om med bräder. Södra ingångsdörren flyttades till mitten av kyrkans södra vägg. Tidigare hade man haft en dörr längre fram vid koret. Hela kyrkan målades, men de gamla takmålningarna bibehölls. Altaruppsatsen och predikstolen vitmålades och förgylldes. Präst och klockarestolen med de utskurna bänkgavlarna flyttades upp på läktaren för att man skulle få plats med fler bänkar i koret. Även en ny dörr upptogs till sakristian.

Åren 1953-1954 genomgick kyrkan en synnerligen grundlig restaurering under ledning av arkitekt Fredrik Wetterqvist i Halmstad. Nu byggdes en ny sakristia vid den östra gaveln som anslöt till den medeltida kyrkobyggnaden. Elektrisk värmeledning lades in, ny bänkinredning anskaffades, 1700-talsmålningarna i taket renoverades, likaså kyrkans inredning.