Stäng fönster KUNGSÖR KUNGS BARKARÖ PRÄSTGÅRD 1:2 - husnr 1, KUNGS-BARKARÖ KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| KUNGS-BARKARÖ KYRKA (akt.) | |
| 2005-03 |
| Historik |
|---|
|
Förmodligen uppfördes Kungs - Barkarö kyrka omkring 1300. Den bestod av kyrkorum och kor under samma tak, medan sakristia länge saknades. Gråstensväggarnas utsidor hade från början sannolikt brett utstrukna fogar, men var för övrigt oputsade. I östra gaveln fanns ett kopplat fönster. Kyrkorummet täcktes först av ett trätak, men under senare hälften av 1400-talet slogs nuvarande stjärnvalv med halvstensstrålar och ganska sparsam målningsdekoration. Anskaffandet av ett altarskåp omkring 1500 ingick kanske i en nyinredning sedan valvslagningen fullbordats. Någon gång på 1500-talet tillbyggdes ett vapenhus och omkring 1600 det resliga klocktornet i trä på västra gaveln. Den alltjämt befintliga predikstolen har daterats till omkring 1650. Under senare hälften av 1600-talet inkom kollektmedel från andra församlingar för att kunna göra nödvändiga reparationer. På 1730-talet hade återigen stora reparationsbehov uppstått och hos domkapitlet begärdes på nytt kollektmedel. En genomgripande upprustning kom till stånd på 1760-talet, då valven och gavlarnas murar lagades, varvid förmodligen nuvarande sammanbindningsjärn blev infästa. Sakristia blev tillbyggd mot norr, delvis med syftet att tjäna som stödmur åt långhusets norra vägg. Samtidigt upptogs förmodligen norrsidans fönsteröppning. Kyrkorummets valv och väggar vitlimmades. Därefter nyinreddes kyrkorummet, varvid altare och altarring i rokokostil tillkom. Från Gunnilbo kyrka köptes 1875 en begagnad orgel, byggd av Olof Svan 1785. Återuppsättningen gjordes av organisten/orgelbyggaren A P Halld´n från grannförsamlingen Munktorp. På 1880-talet fick kyrkan uppvärmning, i form av en vedeldad järnkamin, vilket medförde att predikstolen måste flyttas så att den kom intill östra gaveln, norr om altaret. En mer radikal förnyelse följde 1897, då dittillsvarande slutna bänkkvarter ersattes med öppna bänkrader som smyckades med snidade gavlar. Brädgolvet under bänkarna reparerades. Altare och predikstol övermålades med vit oljefärg och förgylldes. Till större delen nytt orgelverk byggdes med bibehållande av den tidigare orgelfasaden. Kyrkorummets väggar ommålades 1916, varvid de indelades i ett nedre fält målat med blå oljefärg. Ovanför detta fält och längs fönsteröppningarna anbringades en målad bård av slingor och rankor. Kyrkorummets senaste stora förnyelse skedde 1952, efter handlingar upprättade av Sven Brandel och vidare bearbetade av Sven Axel Söderholm. Då miste väggarna 1916 års fältindelning och dekorationsmålningar och blev enhetligt kalkavfärgade i en bruten vit nyans. Valven kalkavfärgades likadant, men längst upp spårades rester av medeltida målningar som restaurerades. Kraftiga undergolv av betong göts och på dessa lades tegel i koret, mitt- och sidogångarna. 1897 års öppna bänkrader ersattes med en sluten och glesare bänkinredning på nylagda brädgolv. Kopplade fönster insattes, de yttre bågarna med blyinfattat glas. Korfönstret borttogs, öppningen igenmurades och i altaret placerades åter ett altarskåp från 1500-talet, som varit deponerat i museum i Västerås. Predikstolen flyttades till sin forna plats invid sakristidörren, sedan 1800-talets kyrkkamin borttagits. Senare övermålningar borttogs från altaruppsats och predikstol och en mer ursprunglig färgsättning i ockragult/grön umbra återskapades. Orgelfasaden ommålades i mer blågrön ton. Elektrisk värme installerades. Fasaderna fick nuvarande utseende vid renovering 1966, då putsning skedde med KC-puts och vit avfärgning. De sammanhållande järnen runt sydöstra hörnet, tidigare i samma färg som fasadputsen, markerades nu med svart oljefärg. Sakristian fick ny skåpinredning och fönster med blyinfattat nyantikglas vid förnyelse 1971. Dessutom lagades dess eldstad och tegelgolv. Vid stor omläggning 1990 ersattes yttertakets sågade spån från 1952 med spjälkade. Rötskadade delar i takets bärande delar och panel blev också utbytta. För detaljerad information om händelser och årtal se bifogad PDF med bifogad händelselista. Källor och litteratur Otryckta källor Riksantikvarieämbetets antikvarisk-topografiska arkiv (ATA) och Vitterhetsakademins bibliotek (VB): • Ihrfors, Eric: Westmannia sacra, handskrift färdigställd 1899-1902, baserad på församlingsarkivens handlingar från äldsta tid fram till omkring 1900 • Samuel Gagnerus resa, handskrift färdigställd 1767 Kung Karls kyrkliga samfällighets arkiv (KKS): • O I a: 3; Utgiftssammanställning 31/12-1897, Program 18/9-1970 Västerås stifts arkiv (VS): • Västerås domkapitel E IV a; 43 a, visitation 1754 • Västerås domkapitel E IV b; 54, visitation 1852 • Västerås domkapitel E IV b; 54, visitation 1878 • Västerås domkapitel F III a; 17, biskopsvisitation 1728 • Västerås domkapitel F III a; 22, biskopsvisitation 1767 • Västerås domkapitel F III a; 34, biskopsvisitation 1852 • Västerås domkapitel F III a; 37, biskopsvisitation 1886 • Västerås domkapitel F III a; 39, biskopsvisitation 5-6/9 1895 • Västerås domkapitel F III a; 40, biskopsvisitation 20-21/5 1905 Västmanlands läns museums arkiv (VLM): Antikvariskt intyg 1990-12-18, antikvarisk kontrollrapport dnr 98: 398-316 Litteratur Boëthius, Gerda: De tegelornerade gråstenskyrkorna i norra Svealand. Uppsala 1921 Boström, Erik: Medeltida kalkmålningar i Västmanlands län – en inventering /Västmanlands museums årsskrift nr 62 - Västerås 1984, s 7-132/ Ekström: Västerås stifts herdaminne, del 1:2; Återstående församlingar – Västerås 1949 Grau, Olof: Beskrivning öfver Vestmanland, utgiven 1754, i ny upplaga utgiven av Västmanlands läns tidning 1904 Gundberg, Ingemar: Kungs-Barkarö kyrka/Julbok för Västerås stift 48 (1953) s 184-188/ Inventarium över svenska orglar, 1990: 1 - Västerås stift & Karlstads stift, redigerad av Tore Johansson – Förlag svenska orglar 1990 Sjögren, Josef: Orgelverken i Västerås stift – En historisk översikt 1952, Nordiska museet/Stockholm 1952 |
