Stäng fönster UPPLANDS VÄSBY FRESTABY 4:1 - husnr 1, FRESTA KYRKA
Byggnad - Beskrivning
FRESTA KYRKA (akt.) | |
2004-11-16 |
Historik |
---|
Fresta kyrka uppfördes under 1200-talets första hälft. Från denna tid finns ännu korets inre murar och sakristian bevarade. Långhuset tillkom något senare under århundradet. Under 1300-talets första hälft försågs koret och sakristian med kryssvalv i tegel. Det var dock först under 1400-talet som långhuset välvdes och ett vapenhus uppfördes i söder. 1776 genomgick kyrkan en större renovering som i huvudsak gav den dess nuvarande utseende. I syfte att skapa en enhetlig exteriör i tidens smak, murades skalmurar vid korets norra och södra murar så att kyrkan utvändigt fick samma bredd. Gavelröstet i öster murades och de gotiska taken byggdes om till ett gemensamt brutet tak. Ett torn uppfördes i väster, vapenhuset revs och långhusets fönster vidgades. Fresta kyrka är skyddad enligt 4 kapitlet lagen om kulturminnen. Tidigare hade Fresta socken sjöförbindelse genom Norrviken, från vilken man kunde färdas vidare in i Mälaren och ut i Saltsjön. I socknen finns rika lämningar från vikingatid. Om detta vittnar inte minst det flertal runstenar som varit inmurade i kyrkans väggar. Inte minde än 13 runstenar har identifierats. Ingen annan kyrka i Uppland har haft så många inmurade runstenar. Den nuvarande kyrkan föregicks troligen av en kyrka i trä, till vilken ett kor och en sakristia i sten tillfogades. Sannolikt användes långhuset i trä som ett provisorium. Fresta var tidigare annex till det närliggande Hammarby, men under 1400-talet blev Fresta moderförsamling till Hammarby. Förleden i sockennamnet Fresta, har setts som en variant av ett dialektord för frö ”fruktbar”. 1600-talets krig och Sveriges stormaktsambitioner lämnade tydliga spår i kulturlandskapen i Upplands Väsby. Flera byar utplånades helt i samband med att säterier bildades och adeln fick kontroll över huvuddelen av gårdarna i trakten. Adelns inflytande i bygden har fått ett konkret uttryck i kyrkobyggnaden. Den restaurering som företogs under 1700-talet bekostades till stor del av hovmarskalken Charles de Geer, ägare till Stora Wäsby. De Geers och hustrun Catharina Charlotta Ribbbings insats för Fresta kyrka har manifesterats med en inskriftstavla ovanför entrén. KÄLLFÖRTECKNING ATA Antikvarisk-topografiska arkivet Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet SLM Stockholms läns museum, arkivet Ahlstrand, J T, Arkitekturtermer, Lund 1976 Boëthius, U, Vägvisare till kyrkorna i Stockholms län, Uddevalla 1980 Bonnier, A C, Kyrkorna berättar, Uppsala 1987 Bratt, P m fl, Upplands Väsby. Kulturhistoriska miljöer, Uddevalla 1988 Calissendorff, K, Ortnamn i Uppland, Stockholm 1986 Henschen, I & Tuulse, A, Sveriges kyrkor, Vallentuna härad, Uppland bd V: 2, vol 72, Stockholm 1954 Nilsson, C, Kyrkguiden. Vägledning till kyrkorna i Stockholms stift, Stockholm 2001 Wadström, I, Fresta kyrka, Upplands kyrkor XIII, Strängnäs 1978 |