Stäng fönster HJO SÖDRA FÅGELÅS 2:1 - husnr 1, SÖDRA FÅGELÅS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| SÖDRA FÅGELÅS KYRKA (akt.) | |
| 1997-03-13 |
| Historik |
|---|
|
Något årtal för uppförandet är ej känt, men "Capellet" omnämns 1644 vilket talar för en datering till detta århundrades förra hälft. Orsaken tycks ha varit det långa avstånd som rådde till kyrkan i Norra Fågelås och Nykyrkan i söder. I vilket fall så framkommer "att Cappellet blifvit byggt och underhållet af Socknen gemensamt, på samma sätt som Kyrkan (Norra Fågelås)." Ett vapenhus restes i väster vid okänt tillfälle. Kyrkorummet fick mycket av sin prägel av släkten Hård på Hjällö och Monäs. 1683 respektive 1685 skänkte Johan Hård och hans maka Karin Stake på Hjällö predikstolen med sitt ljudtak och altaruppsatsen. 1684 lät släktingarna Gustav Hård och Anna Stake på Monäs måla renässansläktaren. Släkten lät vidare uppföra en egen läktare åt sig över den södra ingången. 1690 omnämns stora utgifter för målning av kyrkan. Det har spekulerats i om det är då takmålningarna i koret och väggmålningarna tillkommer. Det har även hävdats att den under 1700-talets förra hälft verksamme mäster Johan Kinnerus i Jönköping skulle ha gjort dem. Under denna tid skall koret ha genomgått en ombyggnad som ej finns närmare specificerad. En datering till denna tid förefaller rimligare. 1781 beslutades att: "Fenstren i Cappellets kyrka, såsom mycket gamla, befunnos så svaga och bräckliga, samt så lite ljus gifwande at nya der nödvändigt göras moste. Hwarföre til erhållande af mera ljus i kyrkan beslutades at fenstergluggarne upphuggas nya och större fenster göras". Väggarna vitmålades och ett gammalt korskrank borttogs. 1843 lades golvet om, bänkkvarteren reparerades och altaret utvidgades. 1854 införskaffades en ny orgel, byggd av Johan Niklas Söderling i Göteborg. För att denna skulle rymmas togs ett parti av det platta taket bort över läktaren. Vid renoveringen 1883 uppsattes pärlspont på väggarna, vilket vitmålades. För att få väggarna jämna hade man först skrätt dem så att större delen av barockmålningarna gick förlorade. Nya spetsbågiga fönster insattes i nygotisk anda. År 1926 genomfördes en renovering under ledning av Axel Forssén. Den s.k. Hjällöläktaren togs då ned "såsom varande alldeles onyttig och dessutom i hög grad vanprydande". Läktartrappan i södra vapenhuset togs likaså bort. Kaminen flyttades till sin nuvarande plats och hela kyrkan ommålades. 1934 befanns kyrkan vara i så dåligt skick att en insamling startades till finansiering av restaurering. Denna kom att äga rum 1942 med John Åkerlund som arkitekt. Vapenhuset i väster revs och ersattes med en läktarunderbyggnad med ny läktartrappa. Rötskadade syllar byttes och skorstenen revs. De spetsbågade fönstren byttes ut mot mer tidstypiskt rektangulära. Vid rivningen av vapenhuset framkom ett ursprungligt fönster i västgaveln, vilket lämnades orört. Sakristian fick ett nytt östfönster och korets östfönster igensattes p.g.a. det besvärande motljuset. Ytterväggar och tak fick ny spånbeklädnad med bibehållande av äldre mönster. Taket tjärades och väggarna rödfärgades. Väggarnas pärlspont togs ned och den ursprungliga färgsättningen framtogs. Den sedan 1800-talet undanstoppade och således ej ommålade altaruppsatsen från 1685 konserverades och fick en ny altartavla av bygdens store son, glaskonstnären Simon Gate. Vidare konserverades predikstol med ljudtak, läktarbröst, bänkdörrar, dopfunt och änglar. Bänkarna nygjordes med bibehållande av dörrar och beslag. Den förhöjning som innertaket fick över orgeln fortsattes ända till korväggen. Nya portar insattes och läktarstolparna fodrades. Altare och altarring nytillverkades. Ett nytt tak lades in i vapenhuset. Allt hyvlat oljemålades. Orgeln fick ett nytt verk från Herman Nordfors & Co. i Lidköping. År 1950 drogs elvärme in i kyrkan. 1983 var det dags för ny tjärning av tak och rödfärgning av väggarna. Hängrännor och stuprör uppsattes vid detta tillfälle och fönstren oljemålades. Året därpå installerades strålkastare i koret p.g.a. mörkret. |
