Stäng fönster MÖRBYLÅNGA TORSLUNDA 4:48 - husnr 1, TORSLUNDA KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| TORSLUNDA KYRKA (akt.) | |
| Historik |
|---|
|
För en beskrivning av kyrkobyggnadens historia hänvisas i första hand till Otto Svennebrings text Torslunda kyrka, utgiven 1976. En sammanställning av viktiga händelser ges nedan. 1100-tal En liten sockenkyrka i sten byggdes. Kyrkan antas ha bestått av långhus och smalare kor med halvrund absid. Av denna kyrka återstår idag endast norrväggen och norrportalen. Efter 1160-1170 Kyrkan försågs med östtorn, byggt på det ursprungliga koret. 1200-tal Ett västorn byggdes intill den ursprungliga västgaveln Början av 1300-talet Kyrkan utvidgades åt öster genom tillbyggnad av ett större kor. I samband med tillbyggnaden antas kyrkan ha försetts med stenvalv och korportal. Korportalen och huvudportalen på södra långväggen utfördes med spetsbågiga portalomfattningar. Vid denna tid antas också sakristia ha byggts. 1595-1598 En tillbyggnad mot söder gjordes, kallad ”nykyrka”. Kyrkorummet försågs med bänkinredning. 1729 Västtornet revs. En redskapsbod antas ha byggts på nykyrkans västsida. 1730-talet Kyrkan fick sin första orgel, på fyra stämmor. 1748 Kyrkan fick sin andra orgel, på åtta stämmor. 1763-1765 Kyrkan fick nytt altarbord och ny altardisk. 1776 En genomgripande ombyggnad av kyrkan utfördes. Kyrkans planform förenklades. Man behöll norrväggen, båda gavlarna, nykyrkans södra mur och sakristian. Nykyrkans sydmur gavs samma längd som norrväggen. Östtornet revs och dess norrmur flyttades ut och byggdes i rak linje med kyrkans långsidesmur. Nykyrkans gavlar, redskapsboden och resterna av den ursprungliga sydväggen revs. Ett nytt innertak av trä byggdes. För ombyggnaden av kyrkan svarade mur- och byggmästaren Henrik Wermelin. 1785 Sakristian utvidgades, alternativt revs och återuppbyggdes något större. 1794 Kyrkan fick ny altaruppsättning, nytt altare, nytt altarskrank och ny predikstol. 1819 Det nuvarande tornet byggdes. Klockstapeln revs. En del av virket återanvändes till det nya tornet. 1881 Det brutna innertaket av trä från 1776 byttes ut. Det nya innertaket, som också utfördes av trä, gavs tunnvälvd form. En gesims byggdes runt innertakets kanter. Kyrkan målades om. Förgyllda partier förnyades. Kyrkan fick sin tredje orgel, på 18 stämmor och tre manualer. Troligen gjordes även vissa förändringar av orgelläktaren. 1915 Kyrkans golv bröts upp och förnyades. Korgolvet höjdes 30 cm. Bänkarna byggdes om. De frigjordes från kyrkorummets långväggar. Bänkdörrarna bevarades. Nya dörrar sattes in mellan vapenhus och kyrkorum. Kompletterande invändig dörr vid sakristians utgång. Väggar sattes upp under läktartrapporna. Predikstolen reparerades. Altarpartiet höjdes. Två vapensköldar flyttades. Invändiga tak, murytor och inredning målades om. Det runda fönstret i östra gaveln över altaret fick färgat glas. Ritningar till kyrkans renovering upprättades av arkitekt Sven Rosman från Kalmar. Arbetet utfördes av byggmästare Arvidsson, Kalmar. Glaset till det runda fönstret utfördes av Stockholms Glasmåleri Neumann & Vogel. 1926 Kyrkans exteriör renoverades. Lös puts höggs bort och förnyades. Alla utvändiga putsytor avfärgades med vit kalkfärg. Allt utvändigt trä målades om. Den medeltida norrportalen upptäcktes och frilades. 1951 Kyrkan målades om ut- och invändigt. Förslaget till invändig färgsättning upprättades av konservator S. Wahlgren. Förgyllda partier förnyades. Altarskåpet konserverades. En mässhake i svart sammet renoverades. Orgeln byggdes om och fick 24 stämmor. Tio av den gamla orgelns stämmor behölls. En kokseldad värmepanna installerades i pannrum under sakristian. ” Ledningar drogs till radiatorer i kyrkorummet. Elsystemet utökades. Betonggolvet från 1915 i vapenhuset byttes mot kalkstensplattor. Murarna sandblästrades utvändigt. Lanterninens takplåt byttes ut. Ståndrännor och stuprör av koppar monterades. Fönstren byggdes om och försågs med tonat ”antikglas”. Träspröjsarna togs bort. Taklister, dörrar och fönster målades om. 1968 Kyrkans exteriör restaurerades. Utvändiga putsytor blästrades och målades/avfärgades. Nedre delen av väggarna frilades från puts. Lanterninväggarnas plåtinklädnad togs bort. Den ursprungliga panelen på lanterninen kläddes utvändigt med papp och tryckimpregnerad panel. Lanternintaket kläddes med kopparplåt. Tornluckorna av trä kläddes med koppar. Fönster och dörrar målades om. Åtgärdsförslag upprättades av arkitekt Gösta Gerdsiö, Kalmar. 1979 Kyrkans inre målades om. Utvändigt målades portar, dörrar, fönster och luckor. Trappan till huvudentrén lades om. Trappan kompletterades med en ramp för rullstolar. Ny högtalaranläggning och elektrisk klockringning installerades. Gamla elledningar byttes ut. 1981 Orgeln byggdes om och renoverades av orgelfirma Johannes Künkel. 1985 Riksantikvarieämbetet gav tillstånd att avkorta bakre bänkkvarteret, genom att avlägsna den näst sista bänkraden och flytta fram den sista ett steg. 1986 Altarskåpet konserverades av konservator från Jönköpings Läns Museum. 1992 Riksantikvarieämbetet gav tillstånd att utföra konserveringsarbeten på en mässhake i vit sidendamast. 1993 Kyrkan renoverades utvändigt. Putsen på tornet förnyades. Alla utvändiga putsytor avfärgades. Alla träytor målades om. Befintliga takpannor justerades. Handlingar för åtgärderna upprättades av ing. Hans Carlsson vid Scandiakonsult Syd AB i Kalmar. 2001 Altarskåp, altaruppsats, predikstol, orgelfasad, krucifix, två st. begravningsvapen och två st. nummertavlor konserverades av konservatorer från Jönköpings Läns Museum. 2002 Utvändiga arbeten: En tillbyggnad i ett plan gjordes på tornets norrsida gjordes för att rymma samlingsrum, pentry och toalett. En ny öppning togs upp i tornets mur mot norr. Samtliga fönster och portar målades om ut- och invändigt. Takavvattningen sågs över och kompletterades. Justeringar genomfördes av mark- och trappnivåer utanför västingången, för att främja tillgängligheten för rörelsehindrade. Schaktning genomfördes. för värme-, vatten-, spillvatten-, dagvatten- och elkablar. Invändiga arbeten: Putsytor i samtliga rum utom i kyrkorummet avfärgades med kalkfärg. I kyrkorummet användes Kalkfärg Våt. Samtliga tidigare målade snickerier målades med linoljefärg. Vapenhusets golvbjälklag revs och golvet sänktes till samma nivå som kyrkorummets. Golvet lades delvis om med ny kalksten, delvis med befintlig kalksten från 1951. Resta stenhällar i vapenhuset gavs ny placering inom samma rum. Yttre dörrpartiet mellan vapenhus och kyrkorum demonterades. Ett vindfång skapades innanför huvudentrén genom ett nytt rumshögt glasparti. Vapenhusets torntrappa intill norra muren revs. En ny trappa byggdes längs vapenhusets södra vägg. I långhus och kor bröts befintliga golv upp. Nytt kalkstensgolv lades på enhetlig nivå i hela utrymmet. Golvet i långhuset lades på en högre nivå än tidigare, vilket krävde att dörrar kapades i underkant. Den främsta bänkraden på båda sidor om mittgången togs bort. Andra och tredje raden byggdes om så att en halvcirkelform skapades mot koret. Tekniska installationer: Ny ventilationsanläggning installerades. Centraldammsugare installerades. Bergvärme installerades. Elektriska radiatorer i kyrkan ersattes med vattenburen värme via kulvert från församlingshemmet. Bänkvärmare, värme på läktaren och komplement i sakristian bibehölls elektriska. Vapenhuset och den nya tillbyggnaden försågs med golvvärme. Samtliga befintliga elinstallationer sågs över, kompletterades och moderniserades. Ny ljudanläggning installerades. Ny lucköppningsautomatik och automatisk klämtning installerades. Konservering: Altaruppsats och vissa lösa inventarier behandlades av konservator. Åtgärderna bestod huvudsakligen av rengöring och konsolidering. Arkitekter för om- och tillbyggnaden var Anders och Margit Westerlund, Borgholm. Generalentreprenör för arbetena var Mörebyggen AB, Kulebo, Torsås. Uppgifterna om kyrkans tidiga byggnadshistoria, innan ombyggnaden 1776, skiljer sig något i olika källor. Enligt Ragnhild Boströms beskrivning av Torslunda kyrkas utförande under medeltiden i boken Det medeltida Sverige Öland välvdes långhuset redan under 1200-talet. Vid samma tid skall långhuset ha fått en profan övervåning och de båda tornen byggts på med skyttevåningar. Bygget av ett nytt större kor daterar Boström till mitten av 1200-talet. Tillbyggnaden mot söder, ovan kallad nykyrkan, menar Boström uppfördes omkring 1300. Samma byggnadsdel dateras av Svennebring till åren 1595-1598. Om Boströms datering stämmer har kyrkans större portal mot söder aldrig flyttats utan sitter kvar i sitt ursprungliga läge. Rivningen av kyrkans torn, som enligt Svennebring genomfördes 1729, uppges i boken Öland Landskapets kyrkor ha utförts redan 1706. Den nuvarande sakristians ytterväggar ligger enligt anteckningar på en uppmätningsskiss från 1926 (KLM, top. arkiv) inte i förband med långhusväggen, vilket kan tyda på att sakristian helt byggdes om 1785. |
