Stäng fönster SMEDJEBACKEN KYRKAN 1 - husnr 1, NORRBÄRKE KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| NORRBÄRKE KYRKA (akt.) | |
| 2005-04-28 |
| Historik |
|---|
|
Kring Norrbärke kapell och bondbyn By utvecklade sig med tiden ett samhälle. Platsen var strategisk belägen, där sammanstrålade viktiga lands- och vattenvägar som knöt samman Mälardalen med övre Dalarna. På 1790-talet blev Smedjebacken dessutom ändpunkten för Strömsholms kanal. Bygden var även ovanlig rik på gruvor, hyttor och hamrar och var redan under 1600- och 1700-talen ett centrum för svensk järnhantering. År 1646 kunde Norrbärke bilda egen församling och avskiljdes från Söderbärke. I nuvarande Smedjebackens centrum låg Västansjö hytta på ena sidan älven och By hammare på den andra sidan. Dessa båda bildade ursprunget till det som senare blev Smedjebackens Valsverk. Under 1800-talet nedlades den ena hyttan efter den andra i bygden och smideshamrarna tystnade. Nya framställningsme-toder konkurrerade ut de primitiva hyttorna och en modern stålindustri, som ännu består, växte fram i samhället. Uppgifter om litet träkapell på Prästudden är ostyrkta, Norrbärke omtalas först 1372 och då nämns ingen kyrkobyggnad (Bonnier). Det är troligen i början av 1400-talet som en enklare stenkyrka uppförs på nuvarande plats. Till kyrkan hörde även en fristående klockstapel av trä. Under 1600-talet medförde högkonjunkturen inom bergshanteringen en markant befolkningsökning. Som en följd av detta aktualiserades en utvidgning och en upprustning av kyrkobyggnaden. Arbeten inleddes 1661 med uppförandet av en ny sakristia och pågick fram till 1724 då kyrkan i stort fått sin nuvarande form. År 1664, parallellt med kyrkobygget, renoverades och ombyggdes den lilla klockstapeln som tillkommit ungefär samtidigt som gamla stenkyrkan. Koret kom till under slutet ab 1660-talet medan arbeten med kyrkans torn påbörjades 1682 och slutfördes tre år senare. Klockorna flyttades därefter från klockstapeln till det nya kyrktornet och klockstapeln revs. Utbyggnaden av sidoskeppen inleddes 1704. Arbetet drog dock ut på tiden, i hela två decennier, eftersom de nya sidoskeppen störtade samman 1708 under uppförandet. Det skulle dröja tio år innan ekonomin tillät att byggnadsprojektet kunde återupptas. I de fortsatta arbetena valde man att förstärka valvkonstruktionen med korsande dragjärn mellan pelarna, vilka ger dagens kyrkorum en del av sin särskilda karaktär. Nuvarande kyrkans mittskepp härstammar delvis från gamla kyrkans långhus och utgör byggnadens äldsta del. Norrbärke kyrka uppfördes och fick till större del sin nuvarande utformning mellan 1650 och 1730. Utvändigt är den tämligen oförändrad med undantag av takmaterialet. På 1880-talet genomfördes en omfattande inre upprustning av kyrkan, vilken kom att inverka påtaglig på kyrkorummets karaktär. De slutna bänkarna ersattes med fasta öppna, valven bemålades efter dåtidens smak i blått med gyllene stjärnor, även väggar och pelare fick dekor-målerier. Den omfattande restaureringen under 1920-talet syftade till att bl.a. återskapa så mycket som möjligt av kyrkans förlorade 1700-talskaraktär. Bakom åtgärderna stod tre arkitekter; Fredrik Falkenberg som drog upp riktlinjerna och som efterträddes av Erik Fant som svarade för genomförandet med hjälp av dåvarande riksantikvarien Sigurd Curman. Källor och litteratur Ahlberg, H. 1981. Norrbärke kyrka Ahlberg, H. 1997. Norrbärke kyrka Ahlberg, H. 1996. Dalarnas kyrkor i ord och bild. Berggren, Hugo. 1934. Sveriges kyrkobyggnader. Västerås stift. Bonnier; Ann Catherine. 2005. Utkast:…byggnadshistoriska undersökningar, Norrbärke kyrka Duhne, Christian. 1946. Norrbärke 1646-1946. Minnesskrift. Ihrmark, Axel. 2002. Norrbärke kyrka genom tiderna. I Norrbärkebygd nr 23, år 2002 Norrbärke kyrka. 2001. Antikvariska rapport. Restaurering, exteriör. Dalarna Museum Prästgårdsinventering i Kopparbergs län, 1976. Dalarnas museum Prästgårdar med skyddsbestämmelser i Kopparbergs län. 1993. Länsstyrelsen i Dalarna Sjögren, Josef. 1952. Orgelverken i Västerås stift. Se också bifogad PDF. |
