Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster FÄRGELANDA RÅGGÄRDS STOM 4:1 - husnr 1, RÅGGÄRDS KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

RÅGGÄRDS KYRKA (akt.)
1994-10-03
Historik
Komplettering vid inventeringen 2004:

Olika uppgifter förekommer kring kyrkans tillkomst. Vissa gör gällande att kyrkan nybyggdes 1743-46 på platsen för en nedriven föregångare eller att den äldre kyrkan genomgick en kraftig ombyggnad, i princip att betrakta som ett nybygge. Andra uppgifter talar dock om att en äldre kyrka, troligen belägen i närheten, revs först 1771. Kyrkans föregångare är alltså inte närmare känd men antas var en medeltida träkyrka. Kyrkan medeltida inventarier består av dopfunten och madonnafiguren. Från Råggärd finns också medeltida traditioner om en s k offerkyrka. Vanligaste offret skall ha varit kalvskinn, av vilka det gjordes pergament att skriva på. Traditioner om offerkyrkor i Dalsland finns även i Ödeborg, Gunnarsnäs och Torrskog. Vad dessa traditioner egentligen står för och hur långt tillbaka i tiden de går är dock oklart.

Råggärds kyrka har sedan byggnationen 1743-46 bevarat sin planlösning och yttre form, med undantag av det vindfånget på korets södra sida, vilket eventuellt är från 1800-talets senare del. Kyrkan timmerväggar tycks ha varit oklädda på utsidan till 1830 då de kläddes med panel, och rödfärgades. Takbeläggningen hade 1819, skiftats från spån till tegel. Under 1800-talets mitt och senare hälft genomfördes flera tidstypiska åtgärder med syfte att få ett ljusare och enklare kyrkorum, med utgångspunkt bl a från klassicismens ideal. Liknande renoveringar har av eftervärlden ofta betecknats som alltför hårdhänt hantering av de äldre kyrkorummen. Under 1900-talet har sedan vanligen följt olika återrestaureringar. I Råggärd sattes 1845 större och fler fönster in samtidigt som den nuvarande predikstolen, samt eventuellt också altarringen, tillkom. År 1875 vitmålades kyrkans exteriör och 1884 dess interiör, varvid flera väggmålningar övermålades. Samtidigt togs ett nytt korfönster upp bakom altaret och altaruppsatsen ersattes med ett enkelt träkors. 1884 sattes också nya, öppna, bänkar in. 1894 fick kyrkan uppvärmning genom en kamin och 1911 installerades dess första orgelharmonium.

1949-50 genomfördes en s k återrestaurering efter handlingar av arkitekt Tor Engloo, Stockholm. För konservatorsarbeten svarade konservator Olle Hellström, Skara. Altaruppsatsen från 1771, som varit deponerad i Ödeborgs fornsal, konserverades och återinsattes samtidigt som korfönstret mot öster sattes igen. Väggmålningarna togs dock ej fram utan väggarna fick troligen vid detta tillfälle sin gröna stänkmålade färg och bröstningslisten samt partierna under denna ådringsmålades. Kyrkorummet färgsattes också i övrigt med mycket grön ådringsmålning bl a på bänkar, dörrar och läktare. Övriga åtgärder var bl a ombyggnad av bänkarna, inläggandet av nytt trägolv samt elektrifiering av kyrkan, då elbelysning och elvärme installerades. Kyrkan har sedan renoveringen 1949-50 genomgått få förändringar och åtgärderna har huvudsakligen varit av underhållskaraktär. 1987 målades fasaderna och dess snickerier samtidigt som torntaket tjärströks. 1990 togs de två bakersta bänkraderna bort och 1995 konserverades altartavlan av konservator Anders Darwall.