Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster STOCKHOLM ROSENBAD 9 - husnr 2, ROSENBAD AB

 Byggnad - Beskrivning

ROSENBAD AB (akt.)
Historik
Åren 1899-1902 lät AB Rosenbad uppföra ett byggnadskomplex av modernaste sort. Byggnaden, i fem våningar innehöll restauranger, kaféer, affärer, kontor och bostäder. Arkitekt var Ferdinand Boberg. Boberg ritade även den intilliggande Nordiska kreditbanken och gav de båda byggnaderna gemensamt utformade och rikt dekorerade gatufasader. Huset utrustades med centralvärme, elektriska hissar, vattenklosetter och elektriskt ljus. Mot Rosenbadsparken fanns till en början affärer och mot samma sida samt mot Strömgatan låg två större paradvåningar. En av dem innehades av Greve Fredrik Wachtmeister. Han var en av delägarna i AB Rosenbad och bland mycket annat utrikesminister och ordförande i nobelstiftelsen.

Den populära Restaurang Rosenbad drevs av krogkungen Agnar Meurling och bestod av flera olika restauranger och caféer med entré från Strömgatan. Klarakvarterens tidningsfolk frotterade sig med berömdheter som Zarah Leander i restaurangens Grill-room. De väl bevarande inredningarna med förgyllda väggar ritades av arkitekten Ferdinand Boberg. Boberg stod också för inredningen av marmorkaféet, eller "Bella Venezia, som det kom att kallas. Kaféet som vid invigningen 1909 sades vara den mest påkostade i Skandinavien, fick en påkostad interiör i grekisk marmor och italiensk mosaik. En trappa upp fanns klubblokaler där bl.a. Cityklubben, Travellers Club och Publicistklubben höll till.

Från och med att staten köpte in byggnaden 1919 har omfattande förändringar skett i byggnadens interiör. De mest genomgripande förändringarna sker då hela kvarteret slås samman under åren 1977-1981. 1994-95 utförs en omfattande fasadrenovering. Stenpartier restaurerades, putsen lagades och omfärgades, fönster målades om. Vidare utfördes arbeten på tegeltak och terrasser.

KÄLLOR: Vårdprogram för kv. Rosenbad. Restaurator AB, Statens fastighetsverk. 2005., Statens fastighetsverk; http://www.sfv.se