Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster HABO BRANDSTORP 1:31 - husnr 1, BRANDSTORPS KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

BRANDSTORPS KYRKA (akt.)
1995-05-07
Historik
1626 flyttades ett medeltida träkapell från byn Häldesholm till denna plats. 1687 klagade häradshövdingen Tyres Gunnarsson över att kapellet gynnades på bekostnad av sockenkyrkorna i Daretorp och Velinga. Olägenheterna skylldes på överjägmästare Adolf Hård, boende på säteriet Skämningsfors i Brandstorp. Konsistoriet i Skara fann dock att behovet av kapellet i dessa avlägsna bygder var berättigat, men att dess skick var eländigt. Efter erhållen kollekt och bidrag från den driftige Hård kunde en korskyrka uppföras 1697. Under korgolvet lät familjen Hård inrätta en gravkammare. Byggmästare var Anders Bengtsson från Jönköping. 1700 tillfogades ett vapenhus i väster och 1754 en sakristia i öster. En predikstol skars av Johan Ullberg d.ä. 1702. 1748 smyckades väggar och tak med målningar av jönköpingsmästaren Johan Kinnerus. Följande år färdigställdes en altaruppsats, sannolikt av Johan Ullberg d.y. 1774 togs en port upp i södra korsarmen. 1792 uppfördes en läktare för en då införskaffad orgel.
1877-78 genomgick kyrkan en modernisering. Spåntäckningen utbyttes. Fasadernas röda färg byttes mot gul. En ytterport på sakristian togs upp. Alla fönster förstorades. Hängrännor och stuprör uppsattes. Norra och södra korsarmarna försågs med läktare och en ny öppen bänkinredning tillkom. Väggarnas dekor, predikstol och altaruppsats övermålades med vit färg. 1888 installerades en kamin i norra korsarmen. En ny orgel, byggd av J A Åberg i Karlskrona, uppsattes. Fasaden ritades av arkitekt Ludvig Hawerman.
1923 genomfördes en restaurering efter ritningar av arkitekt Erik Fant. Initiativtagare var baron Hans von Essen på Alvasjö. Byggmästare var Gustav Andersson och målarmästare Filip Månsson från Stockholm. Korsarmsläktarna revs, ytterfönstren fick antikglas för att dämpa den starka dagern, innanfönster insattes, en ny sluten bänkinredning tillverkades efter äldre förebild, nya golv inlades, långhusets dörrar utbyttes, gravkoret fick cementgolv, sakristian fick ny inredning, exteriören fick ny spåntäckning och rödfärgades åter. Konservatorsarbetena inbegrep borttagning av övermålning på predikstol, altaruppsats och väggar samt komplettering av deras ursprungliga färger. Takmålningarna och begravningsvapnen rengjordes och färgen fästes. Konservator var Ch. Ehrnsten. 1931 installerades elektrisk uppvärmning och belysning.
1944 installerades ett nytt orgelverk av H Lindegren, Göteborg. För att ge plats åt kör så flyttades orgeln bakåt och verket byggdes delvis in på vapenhusets vind. 1963 restaurerades J A Hårds baner av konservator Olle Hellström, vilken även rengjorde takmålningarna. Exteriör och interiör ommålades, sistnämnda med delvis ny färgsättning i harmoni med målningarna. 1978 isolerades vinden. 1984 omtjärades taken.
1993-1995 genomfördes större underhållsarbeten. Den kraftiga uppvärmningen med el hade under sent 70-tal börjat yttra sig i att takets limfärgspartier flagnade och alla inventarier hade allvarliga uttorkningsskador. De omfattande konserveringsarbetena leddes av Anna Billing-Wetterlindh och innefattade fästning och rengöring av takens limmåleri samt färgfästning på altaruppsats, predikstol, begravningsvapen, dopfunt och läktarbröst med sammanhängande rengöring. Interiörens färgsättning bättringsmålades. Sakristians rötskadade golv utbyttes och ett nytt textilskåp insattes, ritat av ATRIO arkitekter Västervik AB. 1999-2000 utbyttes kyrkans rötskadade bottensyllar och svampangripna golvpartier i söder åtgärdades.