Stäng fönster VÄSTERÅS SKULTUNABY 3:1 - husnr 1, SKULTUNA KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| SKULTUNA KYRKA (akt.) | |
| 2004-04 |
| Historik |
|---|
|
Allmänt antas att platsens första kyrka uppfördes i trä på 1100-talet, då belägen i en bymiljö. Troligen omkring 1300 uppfördes istället den stenkyrka, vars murverk ingår i nuvarande avsevärt större byggnadskropp. Ursprungligen omfattade kyrkan ett långhus som var kortare och lägre än dagens, sakristia i norr och vapenhus i söder. På kyrktomtens nordöstra del fanns en spånklädd klockstapel. På 1400-talet blev kyrkan valvslagen och dekorerad med kalkmålningar. Svåra sättningar gjorde att murverken på 1620-talet förstärktes med järn, men trots detta tvangs församlingen på 1670-talet riva kyrkorummets murade valv och istället slå ett putsat trätunnvalv. Samtidigt insattes nya fönster och det är troligt att ytterväggarna då blev påmurade till nuvarande höjd. Byggnadssättningarna fortgick och 1739 gjordes återigen förstärkningsarbeten. Åren 1770-73 fick kyrkobyggnaden sitt nuvarande omfång, då först långhuset förlängdes västerut, västtorn uppfördes och slutligen kor/gravkor i barockstil utbyggdes. Sedan tornet tillkommit revs klockstapeln och troligen även det medeltida vapenhuset mot söder. Därpå följande år nyinreddes kyrkan successivt. Under första hälften av 1800-talet skedde åter förstärkningsarbeten till följd av byggnadssättningar. Vid omgestaltning 1865-66 fick kyrkorummet öppna bänkrader, nuvarande altarbord i trä och fönsterbågar av tackjärn blev insatta. Korfönstret förstorades till samma storlek som de övriga. År 1890 ersattes yttertakets tidigare spåntäckning med kopparplåt. 1904 fick fasaderna sin alltjämt befintliga spritputs som livas upp av rusticerade lisener och släta fönsteromfattningar, samt kalkstensportaler i nybarockstil. Samtidigt blev kyrkorummets valv och väggar dekorerade i tidens anda, bänkinredningen ekådrades och predikstolen flyttades bakåt i kyrkorummet. Centralvärmepanna eller kalorifer installerades i sakristian, som för detta ändamål breddades mot öster. Vid den senaste stora omgestaltningen 1951 avlägsnades flertalet inslag från 1865-66 och 1904, i syfte att återge kyrkorummet en 1700-talskaraktär. Dekormålningarna överkalkades, sluten bänkinredning byggdes och lackat tegelgolv lades på nya undergolv av betong. Korfönstret krymptes till 1773 års form och storlek. Fasaderna fick behålla 1904 års utseende men färgsättningen dämpades. Reparationer och underhåll utförda efter 1951 har knappast förändrat kyrkans karaktär eller utseende. Från 1943 och 1987 finns utlåtanden från byggkonsulter med anledning av fortsatta byggnadssättningar, men dessa har hittills inte föranlett någon åtgärd. Källor och litteratur Otryckta källor Västmanlands läns museums arkiv (VLM): • Kyrkogårdsinventering, redovisad 1984 av Ulla Bergquist • Äldre fotografier Västerås stifts arkiv (VS): • E IV a: 77 b;1814 års inventariebeskrivning • E IV b: 101; 1848, 1867 och 1886 års inventariebeskrivningar Västerås kyrkliga samfällighets arkiv (VKS): Bygghandlingar, fakturor 1974-1997 Litteratur Ahlberg, Hakon och Björklund, Staffan: Västmanlands kyrkor i ord och bild - Förlag: Staffan Björklund 2000 Berggren, Bonzo: Kyrkorna i Västmanlands län: en presentation i text och bild över samtliga kyrkor tillhörande Svenska kyrkan / utgiven av Västmanlands Nyheter - Västerås 1982. Edenheim, Ralph: Skultuna kyrka - utgiven av Västerås stifts kyrkobeskrivningskommitté 1980 Erixon, Sigurd: Skultuna bruks historia, del I - Stockholm: Aktiebolaget Gunnar Tisells tekniska förlag 1921 |
