Stäng fönster KRISTINEHAMN VISNUMS PRÄSTGÅRD 2:2 - husnr 1, VISNUMS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| VISNUMS KYRKA (akt.) | |
| 1995-03-07 |
| Historik |
|---|
|
KOMPLETTERING VID INVENTERING 2003 - Den första kyrkan i Visnum uppfördes troligen i mitten av 1200-talet och Visnum socken omnämns också första gången kring 1250. En predikstol skänktes till kyrkan 1684 av brukspatron Niclas Warnmark på Krontorp. Eventuellt är den tillverkad av bildhuggaren Bengt Svensson i Kristinehamn, "mäster Bengt". Den gamla träkyrkan, som låg sydost om den nuvarande, revs 1733 i samband med att den nuvarande kyrkan uppfördes. Efter flera års diskussioner angående en ny församlingskyrka, gav kyrkobyggnadsmästaren Christian Haller år 1728 ett förslag på en stenkyrka. Förslaget godkändes dock inte och istället uppdrog man åt byggmästaren Philip Eckel, som varit med vid domkyrkobygget i Karlstad, att uppföra en kyrka av timmer. Enligt en gammal ritning tänkte Eckel från början ge Visnums kyrka samma form som Domkyrkan i Karlstad. Bland annat skulle där vara ett rakt koravslut med bakomliggande sakristia under läktare. Förslaget godtogs inte utan kyrkan fick korsform med ett tresidigt avslutat kor i öster, och en sakristia i den nordvästra vinkeln. Stommen uppfördes på 17 dagar; 26 maj- 11 juni 1730, av 16 timmermän. Tornspiran togs ned från den gamla kyrkan 1732 och användes vid uppsättandet av klockstapeln. Invigning av kyrkan skedde den 5 augusti 1733 av superintendenten Magnus Aurillius. Innertakens valv tillkom 1734, ytterväggarna spånkläddes 1735 och vapenhusen tillkom 1742. Altaruppsatsen skänktes till kyrkan 1745, och kan vara ett verk av bildhuggaren Isac Schullström. I samband med altaruppsatsens tillkomst "förbättrades" också predikstolen, troligen av Schullström. Taket målades 1747 av Kristinehamnsmålaren Daniel Ortman. Väggarna målades med draperingar kring dörrar och fönster av Anders Brodd 1753-54. Den första orgeln, byggd av E A Setterqvist, Örebro, insattes 1847. Orgelfasaden i nyklassicistisk stil är ritad av arkitekten JF Åbom år 1841. Golvet reparerades 1865 samtidigt som bänkarna byggdes om och sakristian fick en ny ytterdörr. Limfärgen togs bort på predikstolen 1874 och ommålades istället med linoljefärg. Under 1880-talet genomfördes ommålning av väggar, tak och bänkar med linoljefärg. Då limfärgen på väggarna togs bort visade det sig att "valvet ursprungligen varit målat i särskilda avdelningar och fält med draperier och figurer". Även altartavla och predikstol renoverades. År 1909 reparerades och omlades såväl kyrkans som klockstapelns väggar och tak med handkluvna spånor. En invändig renovering skedde 1932-33 efter förslag av arkitekt Einar Lundberg. Taket målades i en ljust grå färg, taklisten marmorerades och väggarna målades i gulgrått. Bänkkvarterens dörrar målades i ljusbrunt och vinrött. Fönsterglasen i koret byttes till antikglas. Altaruppsatsens starka färgen dämpades, altarskåpet sattes upp på korets nordvägg och St Olof skulpturen placerades på den södra sidan. Elektrisk bänkvärme installerades. Orgeln rengjordes och sågs över. År 1964 gjordes en omfattande renovering av taktkonstruktionen, då mittenpartiet drogs samman med dragband och taket lades om med nya spånor. 1978 installerades ny bänkvärme. En utvändig renovering av socklar, syllstockar och vissa fasadspånor gjordes 1984 efter program av arkitekt Jerk Alton, Kumla. Konservering av predikstol, altaruppsats, helgonskåp, madonna och triumfkrucifix utfördes 1996 av konservator Cecilia Skoglund. Under 2003 gjordes nya eldragningar och elbänkvärmare installerades. |
