Stäng fönster SÄTER KYRKAN 1 - husnr 1, SÄTERS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| SÄTERS KYRKA (akt.) | |
| 2004-05 |
| Historik |
|---|
|
Säters samhälle tillkom som en följd av bergshanteringen och bruksverksamheten som pågick kring Ljusteråns djupa dalgång. Malm och vattenkraft skapade förutsättningar för utveckling-en av en långvarig industriell verksamhet i området. Mellan 1624 och 1642 fanns även ett myntverk i Säter och orten erhöll sina stadsprivilegier 1642. Säter blev eget pastorat 1636. Säters nuvarande kyrka har haft två föregångare, men ett första träkapell uppfördes redan un-der medeltiden i Dalsbyn, väster om nuvarande stadskärna, som före 1600-talet utgjorde den dominerande bybildningen i trakten. Dalby lydde under Stora Tuna. Det är dock oklart när exakt Dalsbyns kapell tillkom, däremot är flera inventarier bevarade och dessa återfinns i Sä-ters nuvarande kyrka. På 1600-talet började en förflyttning av befolkningen ske och nuvaran-de stadskärna övertog rollen av centralort. Kapellet i Dalsbyn förlorade sin betydelse och det ersattes med ett nytt och större träkapell som uppfördes i början av 1600-talet, i Säter på nuva-rande kyrkas plats. Redan på 1630-talet ansågs dock den nya byggnaden ha så stora brister att det bedömdes vara nödvändigt att ersätta den. Under juli 1634 påbörjades därför uppförandet av en stenkyrka på platsen. Drygt ett år senare stod den nya kyrkan, Ceciliakyrkan, färdig. Byggnaden som sak-nade torn var ca 34 x 16 meter och täckt med sadeltak. Kyrkan användes även som gravplats för prominenta personer och 1751 fanns inte mindre än 50 gravar innanför murarna. Med åren visade dock byggnaden stigande bärighetsproblem, och man beslöt därför på 1770-talet att riva den och uppföra en ny kyrkobyggnad. Den nuvarande kyrkan i Säter är resultatet av två närliggande byggnadsperioder, slutet av 1700- och början av 1800-talen. Kyrkan uppfördes efter ritningar daterade 1778. Snart kom emellertid konstruktionen att uppvisa allvarliga brister, varför en ombyggnad var nödvändig redan vid 1800-talets början. Tornet revs och ett nytt uppfördes 1807, det ansluter emellertid helt till det äldre långhusets strama och avskalade klassicism. Ombyggnaden och renoveringen utfördes efter ritningar av arkitekt Olof Tempelman. Senare har kyrkan invändigt genomgått två större restaureringar; på 1920- och 1950-talen samt 1997. Källor och litteratur Ahlberg, H. 1996. Dalarnas kyrkor i ord och bild. Arkeologisk förundersökning, Säters kyrka. Rapport 1997:8, Dalarnas museum, Dalborg, F. 1956. Säters kyrkas restaurering 1955-1956. Dalborg, F. 1974. Säters kyrka – Historisk översikt samt vägledning. Prästgårdsinventering. 1993. Västerås stift |
