Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster STOCKHOLM VITA BERGET 1 - husnr 1, SOFIA KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

SOFIA KYRKA (akt.)
2005-04-25
Historik
Sofia kyrka byggdes 1902–06 efter ritningar av arkitekten Gustaf Hermansson (1864–1931). Invigningen skedde den 18 mars 1906. Hermansson har ritat ett tiotal kyrkor bl a Oscarskyrkan i Stockholm, Sundsvalls nya kyrka och Gustaf Adolfskyrkan i Helsingborg. I Stockholm med omnejd har han dessutom ritat hyreshus och villor. I Sofia kyrka utfördes 1948–1951 en genomgripande renovering av interiören efter arkitekten Lars Israel Wahlmans (1870–1952) ritningar. Wahlman var en ledande kyrkobyggnadsarkitekt i Sverige under 1900-talets förra hälft och har bl a ritat Engelbrektskyrkan i Stockholm.

Sofia kyrka är skyddad enligt 4 kapitlet lagen om kulturminnen. Kyrkan ligger inom Vita Bergen, ett område av riksintresse för kulturmiljövården.

HISTORIK
Invånarantalet i Katarina församling på Södermalm i Stockholm hade vid 1800-talets slut ökat så mycket att en delning av församlingen var aktuell. I Vitabergsparken hade en tomt för en ny kyrka köpts redan 1896 av Stockholms stad. När Sofia församling formellt bildades 1917 av Katarina församlings östra del, hade kyrkan stått klar i drygt tio år.

1899 hade en arkitekttävling anordnats där programhandlingarna förespråkade en centralkyrka med plats för 1 200 personer, tegel som byggnadsmaterial och koppar som taktäckning. Kyrkans orientering lämnades fri till tävlingsdeltagarna. Förstapristagaren Gustaf Hermanssons vinnande förslag var en centralkyrka där exteriören haft förebilder i Rehnlandets romanska kyrkoarkitektur med torngrupperingar, arkader och bågfriser. Planlösningen är troligen inspirerad av Katarina kyrkas, Sveriges första centralkyrka. I interiören har Hermansson dock markerat koret och därmed följt föreskrifterna i skriften Allmänna anvisningar rörande kyrkobyggnader, skriven 1887 av chefen för Överintendentsämbetet, arkitekten Helgo Zettervall. Zettervall var motståndare till den evangeliska centralkyrkotanken, som kunde realiseras först efter hans avgång 1897.

Vid mitten av 1940-talet fanns en vilja att förändra kyrkorummet och arkitekten Lars Israel Wahlman fick uppdraget. Hans syfte var att ge rummet större enhetlighet och lugn samt att framhäva rummets stora rymd och få detaljerna att underordna sig helheten.