Stäng fönster GRUMS BORGVIKSBRUK 1:3 - husnr 1, BORGVIKS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| BORGVIKS KYRKA (akt.) | |
| 1995-02-21 |
| Historik |
|---|
|
Komplettering vid inventering 2002: Borgviks kapellförsamling bildades 11 januari 1716, tidigare hörde man till Grums. Brukspatron Erich Nilsson Borgström begär hos konung Karl XII om privilegium att få bygga en kyrka samtidigt som han lovar att lämna 50 Dlr smt ur egen kassa till Grums kyrkas reparation. Den 11 januari 1716 gav kungen sitt tillstånd. Kyrkobyggandet påbörjades genast och den 24 november 1718 invigdes kyrkan. Kyrkan har tillkommit i tre olika skeden. Först byggdes långhuset 1716-18 av obekant byggmästare. Dess exteriör bör i huvudsak ha haft samma utseende som nu, möjligtvis hade då det spåntäckta taket valvning både åt öster och väster. 1735-41 tillbyggdes tornet av murarmästare Christian Haller, Karlstad på bekostnad av fru C J Usingh och hennes son, brukspatron E E:son Borgström. Deras initialer C.J.U och E.E.B samt årtalet 1741 står också i järn utanpå tornets västvägg. Då tornet byggdes bröts en bred öppning upp i långhusets västmur av samma bredd som motsvarande öppning i det vidbyggda tornet. Tornspiran med dess åttkantiga dubbla lanternin, vars ritning anskaffades från Stockholm, uppsattes omkring 1740 av byggmästaren Philip Eckel från Karlstad. År 1879 slog åskan ned i tornet och det spräcktes, varför man slog järnband omkring det. Järnbanden täcktes med plåtbetäckta, enkelt profilerade lister och därmed fick tornet sitt nuvarande uppdelade utseende. Genom bjälklag är tornet uppdelat i fem våningar. Bottenvåningen utgör vapenhus. Som tredje och sista led i kyrkbygget tillkom de östliga tillbyggnaderna. År 1744 uppfördes av murmästare Christian Haller på brukspatron E Borgström den yngres bekostnad öster om kyrkan ett åttkantigt gravkor, åt dennes föräldrar. Samtidigt murades väggarna mellan gravkoret och koret, varigenom man erhöll en sakristia. Tidigare hade man nyttjat utrymmet bakom altaret som sådant. Rundfönster ovanför västdörren upptogs också 1744, samtidigt tillkom vapenfönster i söder. Kyrkorummets takmålning i rokokostil utfördes 1745 av mästaren Michael Carovsky från Göteborg, genom brukspatron E Borgströms den yngres bekostnad. Motivet kan uppdelas i fyra huvudgrupper. I korpartiet avbildas treenigheten, kristusgestalten med korset, duvan med strålkretsen och gudsgestalten med härskarattributen spiran och jorden. Närmast följer domen, Kristus som domare på regnbågen, gränsen mellan himmel och jord, omgiven av på vardera sida sex apostlar som bisittare. De här delarna är relativt ljusa, andra hälften av målningen är mörkare och skildrar den gudaktige, respektive den ogudaktiges livsöden, himmelen och helvetet. Som centralfigur till människornas värld möter ängeln med det bart huggande svärdet. 1745 lät Borgström även bygga en läktare i väster, enbart ägnad åt Borgviks bruksägare. Bristen på ordentlig sakristia medförde att församlingen 1842 förvandlade det Borgströmska gravkoret till en sådan. 1800-talets mest omfattande renovering skedde 1880. Den föranleddes bl a av ovan nämda åsknedslag. Nu iståndsattes yttertaket, läktartrappan, kyrkdörrarna och fönstren. Kyrkorummet fick nya öppna bänkar i gotisk stil. Dessutom övermålades stora delar av kyrkans inventarier med vit oljefärg och guld. Takmålningen överkalkades vit. Några årtionden senare, 1912 genomgick kyrkan en renovering under ledning av arkitekt Bror Almquist. Innerväggarna målades och altaruppsats, predikstol, dopfunt mm renoverades och ommålades av konstnären Allan Norblad, Stockholm. Den sista större renoveringen av kyrkan ägde rum 1949-51 efter ritningar av professor Erik Lundberg, Stockholm, då skiffergolv inlades, koret höjdes, sakristian inreddes, nya fönster insattes och läktaren ombyggdes. Lösa öppna bänkar utbyttes till nya slutna i 1700-tals stil. På golvet under bänkarna lades linoleummatta. Ny läktartrappa tillkom och förrådsutrymme under läktaren i norr inrättades. Kyrkan fick även elektrisk värme och belysning. Kyrktrappan förstorades. Takmålningarna framtogs av konservator Olle Hellström, Skara. 1965 reparerades yttermuren och kalkströks. Tornspirans plåtbetäckning utbyttes mot koppar och en ny kyrktupp av koppar ersatte den gamla av år 1741. 1991 utbyttes det gamla lertegeltaket mot nytt enkupigt lertegel. 1997 inrättades ett större textilförvaringsskåp efter sakristians östvägg, inrymmandes ett bönealtare. Genom omdisponeringen av sakristian har denna kommit att kunna fungera som minikyrka under kalla vinterdagar. 2002 upphändes två nytillverkade mässingkronor över långhusgången. |
