Stäng fönster MUNKEDAL BÄRFENDALS KYRKA 1:1 - husnr 1, BÄRFENDALS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| BÄRFENDALS KYRKA (akt.) | |
| 2000-04-10 |
| Historik |
|---|
|
Bohusläns museums historik vid inventering 2002-2005: Kyrkan anses uppförd under 1100-talets mitt, dateringen stöder sig bl a på en sten från en av de medeltida fönsteromfattningarna. Stenen har bildframställningar och finns sedan 1932 på Statens Historiska Museum efter att tidigare varit utställd på Göteborgsutställningen 1923. Detta styrks också av de bildstenar som iakttogs vid reparationerna 2000 (se nedan). Tidigaste kända förändring är upptagandet av en västingång, vilket skett före 1725, sannolikt under 1600-talet. Ett vapenhus i trä kom att byggas utanför västingången. Kyrkan hade ursprungligen en sydportal, denna borttogs helt 1725, men var möjligen då redan igenmurad. Under 1600-talet fick kyrkan en träinredning av tidstypiskt slag, med bänkar sannolikt i början av seklet (möjligen efter golvomläggningen 1628), predikstol 1642, läktare, och en altartavla på 1690-talet. Största förändringen genomgick kyrkan 1725, då triumfbågen revs, och stora fönster togs upp. I samband med detta revs stora delar av sydväggen, som var i dåligt skick, och återuppmurades. Vid senare reparationer, bl a 2000, kunde resterna av sydportalens reliefer iakttas på flera ställen i murverket. Triumfbågen ersattes av en vidare korbåge, som dock nedtogs 1770. Detta senare år fick kyrkan ett helt eller delvis nytt taklag, med välvt innertak och tegel på yttertaket, som tidigare varit spåntäckt. Nya fönster tillkom på 1880-talet, och de stora fönsteröppningarna, som vi ser dem idag, härstammar alltså från 1725 och 1880-talet. 1866-68 byggdes kyrkans torn vid västgaveln, och tornet ersatte då dels en klockstapel och dels ett vapenhus. 1885 skedde viss förändringar i koret, då det stenaltare som tidigare fanns där revs, och den träinklädnad kring altaret som byggts någon gång efter 1830 blev självständigt altarbord. Sakristia var då inredd i absiden, bakom en skärmvägg bakom altaret. År 1900 skedde så en större renovering som måste ha förändrat kyrkorummet relativt mycket, då 1600-talsbänkarna ersattes av nya bänkar, och en sakristia avbalkades i absiden. Då utfördes också ett dekorativt måleri på väggarna. Synen på kyrkans historiska värde förändrades dock under 1900-talets början. 1912 återinsattes den medeltida dopfunten, som då under lång tid förvarats utanför kyrkorummet, bl a i vapenhuset. Och när diskussionerna om nästa renovering inleddes på 1920-talet, heter det i ett kyrkostämmoprotokoll från 1924: "Kyrkan har kulturhistoriskt värde, som skulle avsevärt ökas, därest en sakkunnig restaurering komme till stånd". Vad som egentligen främst var ett behov av ommålning, ledde därför till en restaurering 1931-32, som hade till syfte att framhäva såväl kyrkans medeltida ursprung som inredningen 1600-1700-talskaraktär. Eftersom man samtidigt byggde en sakristia, kunde koret och absiden frigöras och altaret ges en ny placering längre österut, samtidigt som absiden framhävdes genom att altartavlan placerades i sakristian, och som altarprydnad anskaffades en kopia av det 1200-tals processionskrucifix som finns på Statens Historiska museum. Bänkar och väggarnas dekorativa måleri från 1900 ersattes med nya bänkar och enhetliga färger. 1979-1980 fick kyrkan sina nuvarande gula väggar invändigt. Orgelinstrument inköptes 1913, ett orgelharmonium placerat på läktaren, vars bröstning då byggdes om (men återställdes 1931-32). 1955 byggdes den orgel som nu finns på läktaren. |
