Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster SVALÖV SKRÄVLINGE 16:1 - husnr 1, NORRA SKRÄVLINGE KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

Norra Skrävlinge kyrka (akt.), NORRA SKRÄVLINGE KYRKA (akt.)
2015-03
Historik
Norra Skrävlinge kyrka uppfördes under 1100-talet. Den gavs ett tidtypiskt romanskt utseende med ett tvåkvadratiskt skepp och ett enkvadratiskt rakt avslutat kor, förmodligen från samma tillfälle. Murarna byggdes av sten och taken täcktes troligen av bly. Kyrkan försågs med motstående portaler i norr och söder, för män resp. kvinnor, och högt sittande fönster. Man har funnit rester av portalerna och ett fönster i långhusets sydöstra sida, medan inga ursprungliga fönster har kunnat bekräftas i koret eller mot långhusets norrsida, något som fanns på de flesta kyrkor vid denna tid. Kanske har de förstörts med tidens ombyggnader.

Kyrkans norra sida förses under medeltiden med ett vapenhus uppfört i tegel. Den gamla norrportalen används som ingång till kyrkorummet. Under samma period tillkommer kyrkans korsvalv och kalkmålningar, påmurade trappstegstinnar av tegel på långhusgavlarna, liksom en klockstapel på kyrkogården. De geometriska målningarna, som av Theodor Wåhlin beskrivits som ytterst primitiva med livliga färger, utförs under tre perioder mellan 1400-talet och 1600-talet. Kyrkorummet ändras genom att koret avskiljs med ett gotiskt korskrank mot långhuset, som utrustas med flera lekmannaaltare, bl.a. för Johannes Döparen. Dessa bör ha rivits vid reformationen då huvudaltaret på nytt skulle synliggöras för församlingsmedlemmarna. Från 1600-talet finns uppgifter att långhustaket har täckts med tegel. Kortaket ska ha haft kvar sitt blytak, och kyrkan ska ha varit försedd med fönster i söder och väster.

1769 genomförs en större reparation av kyrkan. Korets östra gavel spricklagas och muren avlastas med en strävpelare. Kyrkans tak läggs om med nytt tegel och samtliga fasader rappas och vitmenas. 1776 vidgas de dåvarande fönsteröppningarna och förses med nya bågar och glas.

1850 byggs kyrkan radikalt om under Carl Georg Brunius ledning. Det norra vapenhuset rivs och nordportalen görs om till ett fönster. Ett nytt, stort kvadratiskt torn uppförs i väster. Den västra gaveln rivs helt ovan långhusvalven, så att tornkammaren och kyrkovinden förenas till ett rum. I öster tillfogas en absid, som inreds till sakristia.
En ny takstol anskaffas, på vilket teglet läggs på öppen läkt. Taket görs lite flackare, för att bättre kunna bära teglet, vilket innebär att även korgavlarna muras om. Samtidigt förhöjs kor- och långhusets övre murverk något. En gesims muras i mötet med dagermurarna, och alla omfattningar görs om med synligt tegel. Nya bänkar sätts in.

1870 är taket och yttermurarna i dålig kondition, vilket föranleder nya reparationer. Takteglet rivs ned och ersätts med spåntäckning. Vittrade stenar byts ut, fasaderna rappas om och tornets fasader stagas med ankarjärn. I östra torngaveln tas upp två ljudöppningar, som efterhärmar de som redan finns i norr, söder och öster.

1880 byggs en läktare för den då nyinköpta orgeln, och 1884 läggs golvet om. I bänkkvarteren och sakristian återanvänds det golvtegel, som finns i kyrkan än idag.

1917 besiktigas kyrkan av Theodor Wåhlin inför en framtida restaurering. Bland hans många förslag genomförs först en takomläggning, och kyrkan får sitt nuvarande tegeltak lagt på det gamla spånet 1919.

Wåhlin fortsätter att ta fram ett program för kyrkans restaurering, ett arbete som tar drar ut på tiden p.g.a. hans engagemang i ombyggnaden med Lunds Domkyrka. Församlingen anlitar istället arkitekt Arre Essén att göra klart handlingarna, och en omfattande interiör restaurering genomförs 1926. Läktaren rivs och orgeln placeras på en avsats med podier på ömse sidor ovanför dörren till vapenhuset. Tornportalen ut-vidgas och får liksom sakristian en ny ytterdörr. Golven görs om med kalkstensplattor lagda på en betongsula, och koret höjs samtidigt 15 cm. Altaret repareras och ett nytt altarskrank byggs, samtidigt som man återuppsätter den gamla altartavlan, som sedan 1904 varit utbytt mot en kopia av Thorvaldsens Kristusstaty. Altaret, bänkarna m.fl. inventarier målas om i ljusare kulörer.

1955 rivs balkongkonstruktionen till orgeln, och ett nytt instrument placeras på ett podium längst bak i det norra bänkkvarteret. På motstående sida mittgången ordnas ett podium för kyrkans kör.

1968 repareras långhusets- och korets blyfönster och förses med befintliga innerbågar efter ritningar av arkitekt Aina Berggren. Flera glas och blyspröjsar går sönder under arbetet, och man tvingas därför till större kompletteringar än vad som ursprungligen avsågs. Fönstren renoveras på nytt 2000.

1977 genomförs en större utvändig renovering efter Nils Pehrssons, Stävie Byggnads AB, anvisningar. Bl.a. rivs all puts och ersätts med kc-puts och kalkbruk som ytputs.
Senaste ommålningarna gjordes interiört 2001 och exteriört 2002.