Stäng fönster HJO KAPLANEN 7 - husnr 1, HJO KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| HJO KYRKA (akt.) | |
| 1995-11-04 |
| Historik |
|---|
|
Efter branden 1794 lyckades kyrkoherden Pehr Hultman få till stånd en rikskollekt för uppförandet av en ny kyrka. De avbrända tomterna mot torget sågs som en värdig plats för denna. Av de gamla nedsmälta klockorna samlades malmen och en ny klocka göts. År 1796 lades grunden och byggandet började efter Överintendentsämbetets ritningar under ledning av byggmästaren och rådmannen Johan Bergman. En drivande kraft var borgmästaren Lars Johan Weidman som dock avled samma år. Först 1799 stod den nyklassicistiska salkyrkan färdig efter diverse dispyter mellan kyrkoherden och den nye borgmästaren Tengbom. Taktäckningen av tegel var dock för tung för väggarna, vilket ledde till att denna byttes mot plåt år 1812. Inredningen var ej färdig förrän 1819 med altare, predikstol, orgel och bänkar. Orgeln var tillverkad av "Directeuren Everhardt den yngre" och stod över den södra ingången i ett rundbågigt valv som ledde in till tornet. Predikstolen var belägen på motsatt sida och var ett provisoriskt arbete som nåddes via sakristian. Kyrkorummets tväraxel var då betydligt mer markerad. Men placeringen av såväl orgel som predikstol upplevdes som olämplig, säkerligen på grund av den besvärliga akustiken. Vid kyrkostämman 1857 beslutades om en ny orgel emedan "det orgelwerk, som finnes, är nästan odugligt och inom kort alldeles obrukbart". En ny orgelläktare uppfördes i väster samtidigt som den gamla i söder togs bort och valvet igensattes. Året därpå var orgeln färdig, tillverkad av Carl Johan Fogelberg. Samma år höjdes korgolvet och en ny altarprydnad anskaffades i form av ett förgyllt kors. De slutna bänkkvarteren ersattes av öppna, som var "ändamålsenligare och prydligare". År 1859 uppsattes den nuvarande predikstolen i långhusets nordöstra hörn, ritad av Ludvig Hawerman. År 1889 insattes två värmekaminer i kyrkan och tio år senare göts en ny storklocka av Joh. A. Beckman & Co. sedan den gamla spräckts. Redan 1864 fanns planer på att ge kyrktornet en spira istället för det typiskt nyklassicistiska flacka fyrsidiga taket. Detta kom åter på tal inför den renovering som företogs 1900-1901 efter ritningar av den välkände Göteborgsarkitekten Adrian Crispin Pettersson. Denne hade försett tornet med en reslig spira i nybarock, vilken Överintendentsämbetet ansåg bröt med kyrkans stil. Men planerna förverkligades på grund av det glödande engagemang som visades av borgmästaren Gustaf Rhodin d.ä. och grosshandlare Helmer Sjöstedt, kallad "kungen av Hjo". Kyrkans yttermurar fick en ny slätputs, ljudgluggarna fick skjutbara träjalusier, nytt urverk och nya urtavlor insattes. Invändigt fick kyrkan en ny gestaltning av samme arkitekt år 1902. Orgelläktaren fick sin nuvarande utformning och vapenhuset under dess västra del byggdes in. Läktaren över den södra ingången tillkom. En ny bänkinredning av ek med rocaille-formade gavlar sattes in. Nytt golv lades och nummertavlor nygjordes, liksom altarring. Väggarna försågs med målade bårder och draperimålningar som bröstning. De nya korfönstren försågs med glasmålningar efter förlagor av göteborgskonstnären Reinhold Callmander. År 1911 införskaffades en ny orgel, tillverkad av E. Setterqvist & son i Örebro. Redan 1919 byggdes den om av Olof Hammarberg i Göteborg. 1920 kom väggen över sakristidörren att smyckas av en tavla föreställande "Jesus hos Maria och Marta i Betanien". 1933 byttes tornets urtavlor ut mot transparanta för att kunna nyttjas även nattetid. 1937 ersattes de uttjänta kaminerna av en värmeledning med lågtrycksånga. Radiatorer anbringades längs väggarna och ett pannrum inreddes under sakristian som även fick en egen ingång i norr. Dessa ingrepp föranledde en omfattande restaurering som fullbordades under följande år efter ritningar av arkitekt Ärland Noréen. 1902 års renovering tonades ned i interiören. Väggarnas bemålning kalkades över och bänkarnas gavlar byttes ut eftersom de "äro sällsynt fula". Över raditorerna längs väggarna byggdes rygglösa bänkar. Alla snickerier oljemålades. Altarringens ändar kapades, altaret nygjordes och predikstolen flyttades åt norr och fick en ny trappa. Den södra läktartrappan igensattes för att ge plats för kör. Koret fick en låg barriär mot långhuset, med öppning på mitten. 1940 försågs predikstolens fält med skulpturer av Axel Andersson, Morup. Året därpå byggdes orgeln om av Setterqvist. År 1960 vidtogs åtgärder för att förbättra kyrkorummets akustik. De västra och östra valven i långhuset besprutades på ovansidan med "asbestospray". Följande år byttes yttertakets galvaniserade plåt ut mot kopparplåt. År 1965 företogs en yttre upprustning under ledning av arkitekt Edgar Haasum, Mariestad. Putsen lagades och väggarna vitkalkades. Sockeln fick ny spritputs och tjärades. År 1977 genomgick kyrkans interiör en ny renovering efter ritningar från O. H. Olofsson arkitektkontor i Skövde. Läktarunderbyggnaden utvidgades fram till den östra pelarraden och fick under trappan handikapptoalett och städskrubb. I söder anordnades ett kapprum med öppen ingång. Bänkarnas sitsar gjordes bredare. Golvet under bänkarna slipades och lackades. Sakristian avdelades av en mellanvägg i öster för skrudkammare och elskåp. Läktaren fick en trappa ned till långhuset. Redan året därpå följde ny putslagning och kalkning av exteriören. År 1981 införskaffades en kororgel från AB Modul-orgel i Umeå. 1992 restaurerades korfönstrena. 1995 var livslängden på 1900 års koppartäckning av torntaket slut och den fick förnyas. 1999 avlägsnades den asbestputs som valven fick 1960 för att förbättra akustiken. Samtidigt restaurerades Setterqvistorgeln. |
