Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster SÖDERKÖPING SANKT LARS 4 - husnr 1, SANKT LAURENTII KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

SANKT LAURENTII KYRKA (akt.)
2006-03-21
Historik
Kyrkobyggnaden
Kyrkan har en mycket komplicerad byggnadshistoria, som inte helt är klarlagd. Kyrkan är uppförd av tegel, med undantag av stora delar av den västra gaveln som är uppförd av gråsten. Vid olika tillfällen har man vid byggnadsarkeologiska undersökningar påträffat murar under marken vid kyrkans västra sida. Detta har gett upphov till flera olika tolkningar. Huruvida gråstensmuren har ingått i en äldre kyrka, tillhört ett västtorn eller en byggnad tillhörande kungsgården eller haft en helt annan funktion är outrett. Tegelkyrkan började sannolikt att uppföras i slutet av 1200-talet eller omkring år 1300. I en blindering på sakristians norra sida finns en avbildning av helgonet S:t Laurentii. Där ska årtalet 1297 ha funnits målat, vilket enligt tradition är kyrkans invigningsår. Det har även tolkats som en felskrivning för 1497 då kyrkan återinvigdes efter en brand. Kyrkans ursprungliga planform var sannolikt en treskeppig basilika med rakslutet kor i öster och sakristia vid korets norra sida. Kyrkan är ovanligt stor och påkostad och är en av få kyrkor i Östergötland som under medeltiden uppfördes helt av tegel. Dess uppförande har, i likhet med Vårfrukyrkan i Skänninge, satts i samband med de tyska köpmän som inflyttade till Skänninge och Söderköping vid den här tiden. Flera tyska stadsbor donerade ansenliga summor till Vårfrukyrkan och många fick också sin gravplats där. Förhållanden kan ha varit liknande i Söderköping. Flertalet av gravhällarna är placerade i det nordligaste sidoskeppet samt i koret och härstammar från 1600- och 1700-talen, men det finns även några äldre gravhällar bevarade. De flesta stenarna har blivit omplacerade vid senare tiders restaureringar, framför allt vid den stora renoveringen 1885-86.

Vid en stadsbrand 1494 skadades även kyrkan. Hur omfattande branden var är oklart, men troligen förstördes hela takkonstruktionen. Sannolikt var mittskeppet ursprungligen täckt av ett högt trätunnvalv, vilket spår ovan valven på den östra muren indikerar. Sidoskeppen har sannolikt haft plana trätak. Efter branden försågs mittskeppet med stjärnvalv och sidoskeppen med kryssvalv. Arkitekten och professorn Erik Lundberg har dock daterar stjärnvalven till 1420-talet och i stort sett samtida med valven i Vadstena klosterkyrka. Kyrkan har en del inventarier som härstammar från 1300- och 1400-talen. Det är dock oklart om de ursprungligen varit placerade i S:t Laurentii eller om de har överflyttats från Söderköpings andra rivna kyrkor och kapell. En cuppa till en dopfunt från 1300-talet finns bevarad, liksom en kyrkklocka från 1474 och delar till altarskåp. De senare finns på Historiska museet i Stockholm.



På 1580-talet uppfördes en klockstapel strax norr om kyrkan av Anders Berjeson eller Anders Stapelmakare från Stegeborg. Samtidigt förändrades kyrkans norra sida. Hur den ursprungligen såg ut är oklart, men sannolikt fanns en nordportal med vapenhus och i likhet med Vårfrukyrkan utbyggda sidokapell. Kyrkorummet utvidgades genom att man rev skiljeväggarna och ett fjärde sidoskepp bildades. Ett nytt vapenhus uppfördes på den västra delen av norra muren och en ny ingång togs upp till kyrkorummet. Troligen inmurades då den runsten som påträffades i kyrkans norra mur vid en renovering 1965. När runstenen frigjorts kunde runstensexperten Sven B F Jansson konstatera att ristningssystemet, kanterna och baksidan var täckta av ett tunt lager medeltida bruk. På grund av brukets olika beskaffenhet och läge på stenen tolkade han det ”som om runstenen tidigare skulle ha haft sin plats på något annat ställe i muren, alltså i någon del av kyrkan, som är äldre än den nuvarande nordmuren.” Samtidigt med de andra byggnadsarbetena kan även en föregångare till det Blockska gravkoret i kyrkorummets nordvästra hörn ha tillkommit. Vid en undersökning 1943 av gravkoret tolkade amanuens Nils Olsson vid Östergötlands länsmuseum att ett äldre gravkor hade uppförts av bröderna Gera, vilka dog 1566 och 1588. I den riksomfattande inventeringen av kyrkornas inventarier som utfördes 1829 uppges även att riksrådet baron Göran Gera Holgersson till Björkvik och Ollonö bekostade ombyggnaden av den norra sidan. Efter översvämningen 1684 höjdes kyrkans golv och gravkoret öppnades. Kyrkoherde Per Kjellgren som studerat gravkoret ingående menar att det uppfördes av von Block 1722 och ombyggdes i samband med kyrkans golvnivå höjdes 1747-49.

Kyrkan har ideligen, på grund av sitt utsatta läge vid Storån, haft problem med översvämningar. I mitten av 1700-talet beslutades det att höja golvnivån. Samtidigt förstorades fönsteröppningarna och en ny ingång togs upp på västra gaveln. Nästa större förändring utfördes i samband med att kyrkan försågs med en altartavla, målad av Pehr Hörberg. Målaren, tecknaren, grafikern och skulptören Pehr Hörberg (1746-1816) var sin tids mest anlitade kyrkomålare. Han har målat 87 altartavlor varav 57 i Östergötland. Hörberg gjorde även ett förslag till renovering av kyrkan så att den skulle anpassas efter den nya tidens ideal med ett ljust och luftigt kyrkorum. Det innebar att kyrkan vitkalkades och att predikstolen, som var tillverkad 1669 av Johan Larsson i Vadstena och målad 1723 av målaren Anders Wikström i Söderköping, vitmålades. Hur mycket mer som förverkligades av hans förslag är oklart.


S:t Laurenti 1948.

Kyrkan försågs 1845 med en ny orgel på en nyuppförd orgelläktare i kyrkans västparti. Kyrkans äldsta kända orgel, ska enligt uppgifter i den ovan nämnda inventeringen från 1829, tillkommit 1588. Den ska ursprungligen härstamma från ett kloster i Polen och skänkts av riksrådet och baron Gera Holgersson på Björkvik och Ollonö. Den nya orgeln byggdes av orgelbyggaren Sven Nordström i Norra Solberg i Småland. Fasaden, som är ett tidigt exempel på den under senare delen av 1800-talet mycket populära nygotiska stilen, är ritad av arkitekt Carl Gustav Blom på Överintendentsämbetet. Även läktarbarriären fick en utformning i nygotik. Under åren 1885 och 1886 utfördes ytterligare en omfattande renovering såväl exteriört som interiört. Det är oklart vem som var ansvarig arkitekt för arbetena. Nya tidstypiska fönster i gjutjärn ersatte de äldre fönsterbågarna och även kyrkorummet omgestaltades efter tidens ideal. De slutna bänkarna ersattes av öppna bänkar målade i ekimitation. På grund av fuktproblem göts ett cementgolv i långhuset. Samtidigt flyttades Pehr Hörbergs stora altartavla till korets norra vägg. Altartavlan är målad för korets östra vägg och Hörberg hade på ett mycket effektfullt sätt skurit ut motivets ljuslågor ur duken, vilka släppte igenom ljuset från det bakomliggande fönster. På högaltaret placerades istället ett medeltida altarskåp.

Under hela 1900-talet har en ständig diskussion förts om kyrkans behov av upprustning och de omfattande fuktproblemen. Många olika förslag har tagits fram, men det är mycket svårt att följa när och om arbetena sedan utförts. Ibland har det dröjt upp till 40 år från förslag till utförande, vilket dels beror på de komplicerande byggnadsförhållanden men även på bristande ekonomiska resurser. En renovering utfördes 1934-35 under ledning av Norrköpings stadsarkitekt Kurt von Schmalensee. Efter ytterligare en översvämning 1940 var sakristians trägolv så skadat av röta att det måste ersättas. I samband med golvomläggningen utfördes byggnadsarkeologiska undersökningar, vilka gav intressanta uppgifter om äldre golvnivåer och att sakristian sannolikt valvslagits vid två tillfällen. Det äldsta golvet som påträffades var ett tegelgolv lagt i fiskbensmönster. Golvet kunde dateras med hjälp av en brakteat från 1300-talets senare hälft. Det har även spekulerats i om sakristian ursprungligen varit ett friliggande kapell i likhet med sakristian till Drothems kyrka.

Ett försök att hindra kondens och problem med fuktskadat tegel runt och under fönstren var att ersätta gjutjärnsbågarna med kopplade fönster. Dessa ritades av arkitekt Erik Lundberg 1953. I mitten av 1970-talet skedde ytterligare en renovering av kyrkorummet efter förslag av arkitekt Torsten Leon Nilsson i Hässleholm. Cementgolvet ersattes med ett kalkstensgolv, vilket redan hade föreslagits i samband med Schmalensees renovering på 1930-talet. Under läktaren i väster uppförs ett vindfång eller ett vapenhus med ny trappa till orgelläktaren samt WC och förråd. I kyrkans nordvästra hHÄNDELSELISTA
Förteckningen gör inga anspråk på att vara komplett. Den bygger enbart på nedan redovisade källor och kan i framtiden komma att revideras.

1100-1249 Nybyggnad – Kyrka av sten. Eventuellt kan gråstensmurar i den nuvarande kyrkans västparti kvarstå. (BR, K)

1250-1299 Nybyggnad – Kyrka av sten, treskeppig basilika med sakristia i nordöst. Eventuellt vapenhus vid nordportalen. (BR)

1296 Invigning enligt traditionen. (ÖLM)

1300-1399 Specifika inventarier – dopfunt, cuppan kvarstår, fot nytillverkades 1975. (S:t L)

1300-1499 Ändring – ombyggnad, mellan vapenhuset och sakristian tillbyggdes ett par separata kapell. (BR)

1775-1425 Specifika inventarier – altarskåp av furu, eventuellt inhemsk tillverkning, två dörrar finns bevarade, de införlivades med Historiska museets samlingar 1847. (ATA)

1450-1499 Specifika inventarier – altarskåp tillverkat i en verkstad i Lübeck, konserverat 1940. Sedan 1886 åter placerat på högaltaret. (ÖLM, Norrköpings Tidningar 1940-08-17)

1474 Specifika inventarier – mellanklocka, sedan 1898 i Historiska museet, Stockholm. (ATA)

1475-1525 Specifika inventarier – altarskåp av ek, tillverkad vid en nordtysk verkstad, endast en dörr återstår, den införlivades med Historiska museets samlingar 1847. (ATA)

1494 Stadsbrand – kyrkan skadades. (BR)
1494-1497 Ändring – ombyggnad, kyrkan ombyggdes från en basilika till en hallkyrka. Blinderade trappstegsgavlar och det branta sadeltaket med takryttare tillkom. (BR)

Ca 1500 Ändring – ombyggnad, det medeltida fönstret ovanför den samtida eller något senare upptagna norra portalen murades igen och försågs med kalkmålningen. (ÖLM)

1500-1559 Valvslagning. (BR)

1500-1699 Ändring – ombyggnad, en del av den västra väggen rasade p g a underminering av grunden. (ÖD 1953-10-02)

1566-1589 Nybyggnad – eventuellt uppfördes ett gravkor för bröderna Gera i kyrkans nordvästra hörn, öppnades efter översvämningen 1684. Om- eller nybyggdes 1722. (ATA)

1580-1589 Ändring – ombyggnad, kyrkorummet utvidgades genom att skiljeväggarna revs mellan norra sidans vapenhus och sidokapell och ett fjärde skepp bildades på norra sidan. Riksrådet baron Göran Gera Holgersson till Björkvik och Ollonö bekostade utbyggnaden på kyrkans norra sida. Sannolikt slogs nya valv i sakristian samt inlades ett nytt golv. (Inv 1929 –ATA, BR)
1582 Nybyggnad – ett nytt vapenhus uppfördes i korsvirkesteknik på västra delen av kyrkans norra sida, revs 1840. (PK)

1582 Nybyggnad – Klockstapel byggd av Anders Berjeson eller Anders stapelmakare. (PK)

1588 Fast inredning – orgel uppsattes, härstammade sannolikt från ett kloster i Polen. Skänkt av Riksrådet baron Göran Gera Holgersson till Björkvik och Ollonö, kompletterades 1700. (Inv 1929-ATA)

1669 Fast inredning – predikstol tillverkad av Johan Larsson, Vadstena, målades 1723, övermålades 1802, konserverades 1940. (S:t L)

1684 Översvämningar i kyrkan. (K)

1687 Ändring – ombyggnad, det ojämna tegelgolvet, sannolikt endast i sakristian, ersattes av golv med kantig Ölandssten. Eventuellt upptogs dörren på sakristians östra vägg. (ATA)

1700 Ändring – fast inredning – orgelverket från 1588 kompletterades av Aggerwall. (Inv 1929 –ATA)

1722 Nybyggnad – ett nytt gravkor för Magnus Gabriel von Block uppfördes i kyrkans nordvästra hörn. (ATA)

1723 Ändring – fast inredning – predikstolen från 1669 målades och samtidigt målades ett draperi på pelaren av Anders Wickström, Söderköping, övermålades 1802, konserverades 1944. (S:t L)

1747-1749 Marknivån höjdes för att undvika översvämningar inne i kyrkan. (BR)
1747-1749 Ändring – ombyggnad, golvnivån inne i kyrkan höjdes ca 70 cm, fönsteröppningarna förstorades och gjordes stickbågiga, en stor port i väster togs upp med ett stort överliggande fönster, vilket igenmurades 1845. Gravkoret för släkten Block ombyggdes. (BR, S:t L, PKB)

1800-1849 Specifika inventarier – en klocka flyttades från tornryttaren. (ÖLM)

1802 Förslag till renovering av kyrkan, skrivet av Pehr Hörberg. (Östergötlands Dagblad 1913-12-23)
1802 Arkitekturbunden utsmyckning – kyrkorummet vitputsades. (BR)
1802 Specifika inventarier – altartavla målad av Pehr Hörberg, samtidigt målades predikstolen i vitt och guld. (BR)
1804 Ändring – ombyggnad, interiör, korskranket borttogs. (ATA – Ulander)
1804 Fast inredning – altarring, eventuellt omgjord 1885 och 1934. (ATA - Ulander, H)

1808 Ändring – ombyggnad, valven i sakristian revs och ersattes av ett trätak. (BR)

1825-1875 Ändring – ombyggnad, exteriör, spånen ersattes delvis av skiffer och plåt. Kyrkogårdsmuren revs. (ÖLM)

1840 Ändring – ombyggnad, vapenhuset på norra sidan revs och ett förråd skapades genom att utfylla utrymmet mellan det norra sidoskeppet och västgaveln. Sannolikt omlades samtidigt hela taket på norra sidoskeppet. (ATA, K)

1845 Fast inredning – ny orgelläktare samt orgel, byggd av Sven Nordström, Norra Solberga, renoverad 1887, ombyggd 1906. Orgelfasad ritad av arkitekt Carl Gustav Blom, Överintendentsämbetet. Sannolikt revs samtidigt den gamla läktaren vid södra väggen. (S:t L, SLC)

1862 Ändring – ombyggnad, klockstapelns grund ombyggdes med stenfyllning och eksyllar. (NT 1988-06-10)

1885-1929 Ändring – ombyggnad, exteriör, påslagen cementsockel. (ATA)

1885-1886 Ändring – ombyggnad, exteriör, gjutjärnsfönster med delvis färgat glas i korfönstren, cement pålades på fönsterbänkarna. Ingångsdörrarna i väster och söder målades i ekimitation istället för en tegelröd färg, (ATA)
1885-1886 Ändring – ombyggnad, interiör, väggar och valv omputsades med tjock cementputs, långhuset försågs med ett cementgolv, gravhällarna i koret sannolikt omlagda och kompletterade med stenar från andra platser i och utanför kyrkan. Stenhuggarmärken avtecknades från gravhällarna samt från murarna. Nya bänkar, nytt vindfång i väster med glasade dörrar. Ev målades orgelläktaren nu med imitationsmålning. Draperimålningar påträffades runt korfönstren samt svårtolkade inskriptioner i korvalvet. Den medeltida dörren mellan kor och sakristia sattes igen och en ny ingång togs upp från det nordligaste sidoskeppet. (S:t L, ATA)
1885-1886 Ändring – specifika inventarier – Hörbergs altartavla från 1802 flyttades till korets norra vägg och ett medeltida altarskåp placerades på altaret. (BR)
1886 Ändring – fast inredning, predikstolen från 1669 ommålades i vitt och guld, konserverades 1944. (ATA)
1886 Teknisk installation – två kaminer i koret och en nordvästra hörnet samt en i sakristian. (ATA)

1887 Renovering – fast inredning – orgelverket från 1845 renoverades av Eric Nordström, ombyggt 1906. (SLC)

1897 Ändring – specifika inventarier – tre av kyrkans klockor nedsmältes hos firman J Beckman & Co, Stockholm, den fjärde från 1474 inköptes av Historiska museet. (ATA)
1897 Specifika inventarier – nya klockor samt vinkelaxlar. (ATA)

1906 Ändring – ombyggnad – klockstapeln renoverades med cement under de bärande bjälkarna. (ATA)
1906 Ändring – fast inredning, orgelverket från 1845 ombyggdes av Åkerman & Lund, renoverat 1991. (SLC)

1908 Ändring – ombyggnad, nytt golv inlades i sakristian, omlades 1940. (ATA)

1924 Teknisk installation - förslag till elektrisk ringanordning i klockstapeln. (ATA)

1929 Arkeologiska undersökningar vid kyrkans västparti, Erik Lundberg och Gustav Lundström. (ÖLM)

1934 Dräneringsarbeten runt kyrkan. (Östgöten 1934-04-18)
1934-1935 Renovering, exteriör. Takryttaren och bjälklaget reparerades, den tegelimitationsmålade putsen avlägsnades på gavlar och sakristian, som målades i en röd ton, övriga delar målades i tegelimitation lika med befintlig, trappgavlarnas järnplåt ersattes av kopparplåt. Arkitekt Kurt von Schmalensee. (Östergötlands Dagblad 1934-12-05)
1934-1935 Ändring – ombyggnad, interiör, väggarna vattrevs och målas. Träsockeln för Hörbergs altartavla i koret borttogs. Triumfkrucifixet hängdes upp i koret. Altarringen avkortades och innanför lades kalkstensgolv, masonitskivor sattes på insidan, ommålades. Arkitekt Kurt von Schmalensee. Byggmästare O F Ljung, Söderköping. (ATA, Söderköpings Posten 1934-12-14))
1934-1935 Teknisk installation – lågtrycksvärme med pannrum under kyrkans nordvästra hörn. Förslag att flytta fram altarbordet för att få plats med radiator bakom. (ATA)

1940 Översvämning 2 april i kyrkan, vattennivån steg 43 cm över golvet. (ATA)
1940 Byggnadsarkeologisk undersökning under golvet i sakristian. Flera äldre golvnivåer framkom, varav det äldsta ett tegelgolv lagt i fiskbensmönster daterades med hjälp av en brakteat från 1300-talets mitt. I sakristians mitt hittades även grunden till en pelare och spår efter sannolikt två valvslagningar. (ATA)
1940 Ändring – ombyggnad, sakristians trägolv ersattes p g a rötskador med kalkstensplattor, eventuellt försågs sakristietaket även med nytt spån. (ATA, ÖD 1948-12-13)

1940 Konservering – specifika inventarier, altarskåpet konserverades av konservator Sven Sundbaum, Östergötlands länsmuseum. (NT 1940-08-17)
1941 Ändring – ombyggnad, förslag till nya fönster i sakristian. Arkitekt Kurt von Schmalensee. (ATA)

1942-1975 Ändring – ombyggnad, korfönstret murades igen. (ÖLM)

1943 Det Blockska gravkoret öppnades och undersöktes av amanuens Nils Olsson, Östergötlands länsmuseum. (ATA)

1944 Konservering – fast inredning, de ursprungliga färgerna på predikstolen togs fram. Konservator Bertil Bengtsson. (ATA)

1946 Teknisk utredning om fuktproblem. Förslag om grundförstärkning godkändes inte av Kungliga Byggnadsstyrelsen. (ATA)

1946 Renovering av klockstapeln. Socklarna av cement inkläddes med kopparplåt och rötskadade trädelar ersattes med nytt virke. Trasiga spån kompletterades med spån från Grythyttan. Hela stapeln tjärades. (ATA)

1948 Förslag till renovering. Erik Lundberg – Ernst Auby, Arkitekter SAR. (ATA)

1950-1958 Teknisk installation – omläggning av värmesystemet med vatten istället för ånga och oljeeldning. (Norrköpings Tidning 1958-12-03)

1950-1959 Ändring, exteriör, spåntaket och klockstapeln ommålades med s k flintcote. (ATA)

1953 Förslag till kyrkoplanens omläggning. Arkitekt Erik Lundberg. (ATA)
1953 Ändring – ombyggnad, nya fönster, nya muromfattningar av tegel från Beatelunds tegelbruk. Arkitekt Erik Lundberg. (BR, (ÖF 1953-07-09))

1955 Ändring – ombyggnad, sydportalens dörr kläddes med kopparplåt. Arkitekt Kurt von Schmalensee. Vid grävningarna påträffades en äldre trappa av gråsten. (ATA)

1956 Undersökning av grundförhållande, valvens sprickbildningar m m. Bjurströms geotekniska byrå, Stockholm. (ATA)

1956 Vård/underhåll, spåntaken tjärades. (ATA)

1957 Byggnadsarkeologisk undersökning av de igenmurade portalerna på norra och södra sidorna. Östergötlands länsmuseum. (ATA)

1958 Ändring – ombyggnad, ett vapenhus/vindfång som tillkommit under 1800-talet på västra sida mellan strävpelarna revs och ersattes av ett mindre invändigt vindfång. Västportalens 1700-talsutformning med ursprungliga dörrar återställdes. (ATA)

1962 Vård/underhåll, exteriör, spåntaket och klockstapeln tjärades. (ATA)

1965 Ändring – ombyggnad, exteriör, sannolikt ersattes nu cementsockeln av en inhuggen sockel av natursten och betong i liv med fasaden. Ny puts, utförd som en heltäckande slamning med markerade tegelfogar, sannolikt kalkcement, eventuellt Serponit. Rödfärgad yta med vita blinderingar. En runsten påträffades i kyrkans norra grundmur. Finns nu uppsatt utanför kyrkan. Även målade dekorationer påträffades i blinderingsfälten. (ATA, K, ÖLM)
1965 Byggnadsarkeologisk undersökning i samband med renovering. Ett kalkstensgolv påträffades under cementgolvet och därunder djupa kulturlager på ca en meter. Östergötlands länsmuseum. (ÖLM)
1965- Ändring - ombyggnad, de upphuggna fönstergluggarna i sakristians vind igensattes. (ÖLM)

1968 Vård/underhåll, exteriör, spånen på långhusets norra takfall som var från mitten av 1800-talet ersattes av nya spån, tjärning av klockstapeln. (NT 1968-07-30)

1971 Byggnadsteknisk undersökning. Ingmar Holmström Restaureringsteknik AB. Stockholm. (ATA)

1975 Uppmätning av valv och väggar i norra travéen. Alf Österberg, K-Konsult, Linköping. (ÖLM)
1975 Ändring – ombyggnad, exteriört, den befintliga slamputsen av cementbruk avlägsnades. Ingenjör Ture Jangvik, K-konsult, Linköping. (ÖLM)
1975 Byggnadshistoriska undersökningar i samband med den invändiga renoveringen. Antikvarie Robert Bennet. (ÖLM)
1975-1976 Ändring – ombyggnad, interiört, kyrkorummet omputsades, putsen från 1885 nedknackades, kalkmålningsfragment togs fram och konserverades, cementgolvet och bänkkvarterens trägolv avlägsnades och långhusgolvet sänktes till sin forna höjd och en ny trappa till koret tillkom. Det igenmurade fönstret bakom altaret på östra väggen togs åter upp. Bänkarna i sidoskeppen ersattes med lösa stolar. Det nordligaste sidoskeppet iordningställdes som ett särskilt andaktskapell, ett litet sidoaltare murades upp i det norra sidoskeppet. Nytt vindfång under läktaren med trappa till orgelläktaren samt utrymme för WC. Förrådsutrymmet från 1840 byggdes om till väntrum. Arkitekt Torsten Leon Nilsson, Hässleholm, Ingenjör Ture Jangvik, Linköping. (BR)
1975 Arkitekturbunden utsmyckning – medeltida kalkmålningsfragment påträffades, bl a ett konsekrationskors på södra korväggen. Rapport av Robert Bennet. (ÖLM)
1975 Specifika inventarier – den medeltida dopfuntscuppan försågs med ny fot av kolmårdsmarmor. (S:t L)
1976 Arkeologisk kontroll i samband med ledningsgrävning väster, söder och norr om kyrkan. Murrester påträffades väster om kyrkan. Antikvarie Robert Bennet, Torsten Bäck, (ÖLM)

1980 Specifika inventarier – Kororgel samt en orgel till norra sidoskeppet, byggda av orgelbyggare Anders Persson, Nyhamnsläge. Fasaderna ritades och färgsattes av arkitekt Torsten Leon Nilson. (S:t L)

1988 Vård/underhåll, spåntaken sågs över och tjärades liksom klockstapeln. Spån från 1200-talet påträffades. Arkitekt Uno Söderberg. Kyrktak, Norrköping. ÖLM, (NT 1988-06-10)

1988 Arkitekturbunden utsmyckning – glasmålning i norra sidan av kapellskeppet. Konstnär Bengt Olof Kälde. (S:t L)

1991 Renovering – fast inredning, orgelverket från 1845 renoverades av orgelbyggare Sune Fondell, Ålem. (NT 1991-09-20)

1995-2005 Teknisk installation – isolering av långhusvinden med lösull. (K)


1997 Tillstånd till forskningsundersökning vid kyrkans västgavel. Birgitta Broberg, Margareta Hasselmo, Sigtuna. (ÖLM)

2000 Ändring – fast inredning. Tillstånd till borttagande av de bakre bänkarna. (ÖLM)

2001-2005 Handlingsplan avseende korgolvet. Konservator Jarema Bielawski, Riksantikvarieämbetet. (ATA)

2004 Genomgång av gravhällarna i kyrkan och kyrkparken. Kyrkoherde Per Kjellgren och kulturhistoriker Sune Ljungstedt. (ATA)

2006 Kulturhistorisk inventering av kyrkan och kyrkomiljön, utförd av Östergötlands länsmuseum på uppdrag av Linköpings stift.









Förkortningar
ATA – Antikvarisk-topografiskt arkiv, Riksantikvarieämbetet
BR – Bebyggelseregistret - kulturhistorisk bebyggelseinformation, Riksantikvarieämbetet;
www.bebyggelseregistret.raa.se
K - Kyrkan
NT – Norrköpings Tidningar
PK - Kjellgren, Per, Klockstapel och kyrkklockor. S:t Laurentii kyrka i Söderköping, uppsats
2006.
PKB – Det von Block – Ridderborgska gravkoret, uppsats av kyrkoherde Per Kjellgren 2004.
S:t L – S:t Laurentii kyrka, utgiven av S:t Laurentii församling 1995.
SLC – Carlsson, Sten L., Sveriges kyrkorglar, Lund 1973.
ÖC – Östgöta Correspondenten
ÖD – Östgöta Dagblad
ÖLM – Östergötlands länsmuseums topografiska arkiv
Ömd – Ullén, Marian, Ljungstedt, Sune, Östergötlands medeltida dopfuntar,
Riksantikvarieämbetet 2003.





BEFINTLIGA SKYDDSFORMER
Kyrkan och kyrkogården är skyddade enligt Lagen om kulturminnen 4 kap.
Kulturmiljön ingår i område av riksintresse för kulturmiljövården, Söderköping [E66].
Söderköping, K29, är utvärderad som kulturhistorisk värdefull miljö i kulturminnesprogrammet för Östergötland, utgivet av länsstyrelsen i Östergötlands län 1983.

KÄLLOR
Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), Riksantikvarieämbetet
Bebyggelseregistret - kulturhistorisk bebyggelseinformation, Riksantikvarieämbetet;
www.bebyggelseregistret.raa.se
Broberg, Birgitta, Hasselmo, Margareta, Söderköping. Medeltidsstaden 5. Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer 1978.
Kjellgren, Per, Det von Block – Ridderborgska gravkoret, uppsats 2004.
Kjellgren, Per, Klockstapel och kyrkklockor. S:t Laurentii kyrka i Söderköping, uppsats 2006.
Ridderstad, Anton, Historiskt, Geografiskt och Statistiskt lexikon öfver Östergötland, M-Ö,
Norrköping 1877.
S:t Laurentii kyrka, utgiven av S:t Laurentii församling 1995.
Östergötland, landskapets kyrkor. Red. Ingrid Sjöström och Marian Ullén.
Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria.
Riksantikvarieämbetet 2004.
Östergötlands läns kalender 1872.
Östergötlands länsmuseums arkiv

Övriga inventeringar
Bogårdsmurar i Linköpings stift, Östergötlands län, Grenberger Byggnadsrestaureringskontor 2004.
Sammanställning av de åtgärdsbehov och klimatfrågor som framkommit vid inventering av romanskt, medeltida och efterreformatoriskt kalkmåleri i kyrkorna i Linköpings stift, utförd av Peterson Restaureringskonsult, Linköping, 2003.
Sedan 2002 pågående inventering av kyrkogårdar/begravningsplatser i Östergötlands län, utförs av Östergötlands länsmuseum.
Prästgårdsinventeringen i Östergötlands län, utförd av Östergötlands länsmuseum 1978.
Skolinventeringen i Östergötlands län, utförd av Östergötlands länsmuseum 1978.

Kartor
Häradsekonomisk karta 1868-1877.
Ekonomisk karta, 1946 och 1981, blad 8G 6f Drothem, 8G 6g Söderköping

Sammanställt av Östergötlands länsmuseum i april 2006. Den kulturhistoriska bedömningen har utförts i samverkan med Länsstyrelsen i Östergötland.
örn inreddes ett väntrum i det som tidigare varit förråd.