Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

GOTLAND SJONHEM KYRKOGÅRDEN 1:1 - husnr 1, SJONHEM KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning

525-14.tif

Teckenförklaring Bakgrundskarta Copyright © Lantmäteriet
visa stor karta
Byggnadspresentation
SJONHEM KYRKA (akt.), SJONHEMS KYRKA (akt.)

1230 - 1270

1230 - 1230

1250 - 1250

Gotland
Gotland
Gotland
Sjonhem
Vänge församling
Visby stift
Sjonhem kyrka 1

Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig

Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka

Religionsutövning - Kyrka

Religionsutövning - Kyrka

Religionsutövning - Kyrka

Historik

Inventeringsår 2006

Sjonhem kyrka är med undantag av sakristian i sin helhet uppförd under medeltiden. Kyrkans äldsta delar är tornet, vilket uppfördes i början av 1200-talet som en sista etapp i byggandet av en romansk stenkyrka. Det kor och det långhus som hört till denna äldsta romanska kyrka byggdes i slutet av 1100-talet och revs i samband med att motsvarande byggnadsdelar – de nuvarande – uppfördes vid mitten av 1200-talet. Sakristian tillkom 1818.

Sedan byggnadstiden har endast smärre ändringar gjorts på kyrkans exteriör. Vid sidan av sakristibygget i början av 1800-talet har ett nytt fönster tagits upp i långhusets norra vägg, sannolikt någo...

Läs mer i eget fönster

År 1100 - 1550 Arkitekturbunden utsmyckning
Gravhäll över Rodvisl och Rodälv, nu i Gotlands fornsal. Gravhäll över Liknat (?), nu i Gotlands fornsal.
År 1140 - 1140 Arkitekturbunden utsmyckning
omkring 1140. Gravhäll av kalksten av Karl Kryptmästare, nu i Gotlands fornsal.

Karl Kryptmästare (Konstnär)

År 1180 - 1220 Specifika inventarier - dopfunt
Dopfunt av sandsten

Hegvald (Konstnär - Bildhuggare)

År 1200 - 1230 Nybyggnad - Torn
Torn. Ursprungligen byggt till en romansk kyrka från 1100-talets senare hälft
År 1200 - 1200 Specifika inventarier - dopfunt
omkring 1200. Dopfunten av stenmästaren ”Hegvald”. (SvK anger att dopfunten är från ”Hegwaldr Posthumus verkstad” och ”från omkr. 1150-70”). Piscina, nu i Gotlands fornsal. (SvK anger att piscinan är ett verk av ”Hegwaldr” från ”omkr. 1120-1130”).

Hegvald (Konstnär)

År 1200 - 1229 Nybyggnad - Torn
Tornet byggdes (SvK anger ”omkr. 1200”).
År 1230 - 1270 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus och rakslutet kor.
År 1230 - 1270 Arkitekturbunden utsmyckning - kalkmålning
Ornamentala valvmålningar i långhuset
År 1230 - 1270 Fast inredning - glasmålning
Glasmålningar i korets östfönster
År 1230 - 1270 Nybyggnad - Korparti
Kor, rakslutet
År 1230 - 1230 Nybyggnad
Byggnadsår enligt Taxuslistan.
År 1250 - 1250 Nybyggnad
omkring 1250. Det nuvarande koret och långhuset byggdes, valven slogs och kalkmålningar utfördes i dessa (SvK anger korets tillkomsttid till ”1230” och långhusets till ”omkr. 1260”. GKM anger målningarnas tillkomsttid till ”omkr. 1300”.). Glasmålningarna i de östra korfönstren (SvK anger tillkomsttiden till ”1230” och att de är arbeten av ”mellersta Dalhemsskolan”.)
År 1340 - 1359 Arkitekturbunden utsmyckning - skulptur, interiör
Processionskrucifix, numera fastsatt på altartavlan.
År 1600 - 1699 Arkitekturbunden utsmyckning
Ljuskrona av mässing, nu i tornrummet.
År 1630 - 1675 Fast inredning - predikstol
Predikstol, målad av Johan Weller 1785

Johan Weller (Konstnär - Dekormålare)

År 1670 - 1699 Fast inredning - predikstol
Predikstolen (SvK anger tillkomsttiden till ”1600-talets mitt eller tredje fjärdedel”).
År 1700 - 1799 Fast inredning - bänkinredning
Bänkinredning
År 1700 - 1799 Fast inredning - bänkinredning
Merparten av bänkinredningen tillkom (SvK anger att den dock ”omgjorts i sen tid”.) Kalkmålningar i valven, nu försvunna.
År 1735 - 1735 Fast inredning - altaruppsats
Altaruppsats i trä
År 1735 - 1735 Fast inredning - altaruppsats
Altaruppsatsen. Altarskranket målades.
År 1741 - 1741 Specifika inventarier - dopfunt
Dopfunt av sandsten, nu i Gotlands fornsal som placerat funten i Birgittakapellet. Nummertavlan.
År 1754 - 1754 Fast inredning - läktare
Virke anskaffades till en läktare, nu försvunnen.
År 1755 - 1755 Specifika inventarier - kyrkklocka
Lilla kyrkklockan omgjuten av Gerhard Meyer (d.y.) i Stockholm.

Gerhard Meyer d.y (Klockgjutare)

År 1760 - 1760 Arkitekturbunden utsmyckning
Timglas på predikstolen.
År 1770 - 1799 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Skriftepallen målades. Predikstolen byggdes om och nymålades samt försågs med trappbarriär med dörr.
År 1785 - 1785 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Predikstolen målades av Johan Weller. Enligt SvK hann Weller endast med målningen av ”kronan” (sannolikt ljudtaket), samt det numera överkalkade draperiet på väggen före sin död.

Johan Weller (Konstnär)

År 1786 - 1786 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Predikstolen målades (enligt SvK fullföljdes) av C(arl) A(nders) Nor(d)berg.

Carl Anders Norberg (Konstnär)

År 1787 - 1787 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Korbänken målades.
År 1798 - 1798 Arkitekturbunden utsmyckning
Inskrift i spirstocken: 24 MAJUS 1798.
År 1818 - 1818 Nybyggnad - Sakristia
Sakristia
År 1818 - 1818 Nybyggnad - Sakristia
Sakristian byggdes. Sannolikt hade den från början ”platt brädtak” (Brunius 1865).
År 1841 - 1841 Arkitekturbunden utsmyckning
Inskrift med rödkrita på korets takstol (sannolikt tidpunkten för tegeltakets tillkomst): 1841(?) Jacob Gullin Åkra.
År 1849 - 1849 Ändring - restaurering, interiör
Renovering, varvid väggarna invändigt och delar av valven omputsades. Inskrift på triumfbågsmuren (nu överkalkad): CURA PAST. JACOBII COLLBERGII / ET. KYRKOVÄRDARES / O. OLSSON SUDERBYS Z. OLSSON GERVIDE / M. JONASSON ST. SOJVIDE O. OLSSON VINKELS / IOH. SJÖSTRÖM / RENOVATOR. / 1849
År 1863 - 1863 Fast inredning - predikstol
Predikstolen förändrades och övermålades.
År 1864 - 1864 Äldre kulturhistorisk inventering
Vid denna tidpunkt fanns 2 st. dragstag av trä i långhuset (enligt en teckning av P. A. Säve detta år).
År 1870 - 1899 Ändring
sent 1800-tal? Vedkamin i långhusets NÖ hörn (foto i SvK). Dragstagen av trä (2 st.) i långhuset utbytta mot d: o av järn.
År 1876 - 1876 Specifika inventarier - kyrkklocka
Ljuskrona av malm skänkt till kyrkan, hänger i långhuset(?).
År 1886 - 1886 Ändring - ombyggnad, yttertak
Långhustaket (och sakristitaket) täcktes med falsad, svartmålad plåt. Dessförinnan var taken täckta av falar (bräder).
År 1917 - 1917 Ändring
Ny skorsten från vedkaminen i långhusets NÖ hörn. Ny altarbarriär.
År 1922 - 1922 Ändring - restaurering
Restaurering efter förslag av professor Sigurd Curman:  Tornfasadens puts (rester) avlägsnades, och fasaderna i övrigt putslagades och vitkalkades.  Nya trampstenar i de S portalerna.  Den ursprungliga målningen på altarskranket togs fram och användes som mönster vid målningen av bänkarna.  Målningen från 1700-talet på de främre bänkarna togs fram.  Predikstolens originalfärg togs fram.  Reparation av fönster.  Putssprickor invändigt ilagades.  Orgeln placerades i bänkkvarteret innanför långhusportalen.

Sigurd Curman (Professor)

År 1936 - 1936 Ändring - restaurering
Restaurering Mögelskadat (trä)golv togs bort i långhuset.  Grunden till den romanska kyrkans långhus delvis blottad och uppmätt.  Nytt stengolv i koret (med användande av äldre stenar).
År 1961 - 1962 Ändring - restaurering
Restaurering efter förslag av arkitekterna Erik Fant och Olle Karth. Restaureringsförslaget utarbetades av Fant och fullföljdes av Karth efter den förstnämndes död 1955. Konservator Erik Olsson, Sanda.  Långhusets yttermurar, som en tid stått oputsade, vitputsades (jfr Ala kyrka!).  Kortakets taktäckning av understruket tegel byttes mot falar (bräder).  Ny tornhuv byggdes med samma utseende som den gamla rötskadade.  Dragstagen i långhuset byttes ut (osäker uppgift).  Nya trampstenar framför södra långhusportalen.  Altaruppsatsen och altarskranket rengjordes och målningen retuscherades. Altarbordets hörnkedjor av huggen kalksten framtogs.  Predikstolen flyttades, byggdes om och försågs med en ny, enkel trappa.  Timglaset på predikstolen återfördes från Gotlands fornsal.  Bakersta bänken i det S bänkkvarteret togs bort för att frilägga vigvattenskålen innanför långhusportalen.  Ett orgelpodium inrättades i långhusets NV hörn, och på orgelns tidigare plats i långhusets SV hörn uppställdes två bänkrader.  Dopfunten flyttades från korets S sida till dess N sida och försågs med ett nytt kalkstensfundament.  Tornuppgången ändrades från en stege i tornrummet till en högt placerad dörröppning i långhusets V mur.  Omputsning av väggarna invändigt sedan det konstaterats att ingen medeltida puts fanns kvar annat än i valven. Kalkmålningarna i valvhjässorna togs fram och inskriften från 1849 på triumfbågsmuren kalkades över.  Sakristians väggar kalkades och patinerades, innertaket laserades ”vitgrått”, skåpet målades grått och fönsteromfattningen målades.  Elektrisk belysning installerades.  Oljeeldad uppvärmning med pannrum i sakristians N del (den tidigare vedkaminen i långhusets NÖ hörn togs bort).

Erik Fant (Arkitekt)

Erik Olsson (Konservator)

Olle Karth (Arkitekt)

År 1964 - 1964 Fast inredning - orgel
Orgeln, byggd av John Grönvall Orgelbyggeri, Lilla Edet.

John Grönvall Orgelbyggeri (Orgelbyggeri)

År 1965 - 1965 Specifika inventarier - kyrkklocka
Stora kyrkklockan gjuten av Gösta Bergholtz, Sigtuna.

Gösta Bergholtz (Klockgjutare)

År 1986 - 1986 Ändring - restaurering, exteriör
Utvändig restaurering efter förslag av ingenjör Lars-Göran Löfström, Stockholm. Entreprenör AMS’ arbetsplats i Visby.  Tornhuven reparerades och försågs med ny, tryckimpregnerad panel.  Faltäckningen på långhustaket kompletterad, på koret omlagd.  Hängrännor och stuprör, infiltrationsanläggning.  Åskledare  Belysning på vindarna.  Målning av fönster och portar.

Lars-Göran Löfström (Ingenjör)

År 2001 - 2001 Teknisk installation - värme
Värmesystemet renoverades med ny oljepanna och brännare, samt delvis nya radiatorer i kyrkorummet.