Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

GOTLAND BUNGE KYRKOGÅRDEN 3:1 - husnr 1, BUNGE KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning

Bunge  2007-03-07 069.jpg

Teckenförklaring Bakgrundskarta Copyright © Lantmäteriet
visa stor karta
Byggnadspresentation
BUNGE KYRKA (akt.), BUNGE KYRKA (akt.)

1169 - 1169

1221 - 1221

1300 - 1330

1300 - 1329

Gotland
Gotland
Gotland
Bunge
Bunge, Rute och Fleringe församling
Visby stift
Bunge kyrka 1

Religionsutövning - Kyrka - Hallkyrka

Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Tvåskeppig

Religionsutövning - Kyrka

Religionsutövning - Kyrka

Religionsutövning - Kyrka

Historik

Inventeringsår 2015

Kyrkans byggnadshistoria
Kyrkans äldsta byggnadsdel – tornet uppfördes i början av 1200-talet i anslutning till en romansk kyrka som sannolikt är från 1100-talet. Grundmurar till denna byggnad påträffades vid två restaureringar på 1900-talet. Tornet hade förmodligen också som uppgift att skydda bygdens folk. Om behovet att skydda sig vittnar även kyrkogårdsmuren med sina skyttegluggar och nischer. Från tidigt 1200-tal är korportalen och från mitten av århundradet ändrades tornets västportal.
I början av 1300-talet uppfördes ett nytt större gotiskt kor och långhus under ledning av anonymmästaren Neo Iconicus. Från den gamla byggnad...

Läs mer i eget fönster

År 1100 - 1550 Arkitekturbunden utsmyckning
Ornerad bräda framför altaret.
År 1169 - 1169 Nybyggnad
Årtal enligt Strelow. Sannolikt 1169, den romanska stenkyrka bestående av korabsid och ett långhus, GK nämner endast att det i nordportalens dörrblad finns hål efter pikstötar och armborstpilar.
År 1200 - 1230 Nybyggnad - Torn
Torn. Byggt till den ursprungliga romanska stenkyrkan
År 1200 - 1229 Nybyggnad - Torn
Uppfördes tornet fungerade förmodligen även som försvarsanläggning (SvK anger sannolikt 1221). Korportalen.
År 1221 - 1221 Nybyggnad
Årtal enligt Taxuslistan.
År 1240 - 1259 Specifika inventarier - dopfunt
Dopfunt. Fattigbössa av kalksten, signerad Lafrans. Utgjorde möjligen krucifixpiedestal (SvK anger mellan 1235-1270). Tornets V portal förändrades. Snidad dörr till sakramentsskåpet (nu i Statens Historiska Museum).
År 1294 - 1294 Arkitekturbunden utsmyckning
Gravhäll över Johannes Duckers, Botulfs fader.
År 1300 - 1330 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus, kor och sakristia. Ersatte en äldre romansk stenkyrka
År 1300 - 1330 Nybyggnad - Sakristia
Sakristia
År 1300 - 1330 Nybyggnad - Korparti
Kor, rakslutet
År 1300 - 1329 Nybyggnad
Kor och långhus (SvK anger de är uppförda 1270-85 under ledning av anonymmästaren Neo Iconicus). N portalen och sakristiportalen återanvändes från de gamla byggnadskropparna (SvK daterar långhusportalen genom hjälmtypen till 1260-1315). Skulptur föreställande S:t Olof av Bungemästaren. Sakristian uppfördes(?).

Neo Iconicus (Konstnär)

År 1300 - 1399 Fast inredning - glasmålning
Glasmålning.
År 1351 - 1351 Arkitekturbunden utsmyckning
Gravhäll över Botwi, hustru till Botulf Ducker och hans son Lifridus.
År 1370 - 1400 Arkitekturbunden utsmyckning - kalkmålning
Kalkmålningar i långhus och kor
År 1370 - 1399 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Väggmålningar (enl. SvK 1370-90).
År 1381 - 1381 Arkitekturbunden utsmyckning
Gravhäll över kyrkoherden Jacob.
År 1593 - 1593 Arkitekturbunden utsmyckning
Inskriptioner i ringkammaren bl.a. ”her ulof i rute 1593” och ”sante lafrans”.
År 1641 - 1641 Arkitekturbunden utsmyckning
Gravhäll lagd över tre syskon från gården Ducker.
År 1689 - 1689 Fast inredning - altaruppsats
Altaruppsats.
År 1700 - 1700 Fast inredning - skrank
omkring 1700 Altarskrank.
År 1702 - 1702 Fast inredning - predikstol
Predikstol.
År 1707 - 1707 Arkitekturbunden utsmyckning
Inskription i draperimålningen på långhusets S vägg: ”Mathias Lüth 1707”.
År 1740 - 1740 Åsknedslag
Slog åskan ned i tornet och vissa delar byggdes om, ljudgluggarna fick sitt nuvarande utseende.
År 1755 - 1755 Fast inredning - orgel
Orgel. Byggdes för franska reformerta kyrkan i Stockholm
År 1755 - 1755 Fast inredning - orgel
Orgeln byggdes för den franska reformerta kyrkan (uppförd 1749-1752) i Stockholm (GK anger omkring 1750). Byggdes av Jonas Gren & Peter Stråhle, Stockholm.

Jonas Gren & Peter Stråhle (Orgelbyggeri)

År 1800 - 1829 Ändring
Överkalkades målningarna.
År 1800 - 1899 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Målades dopfunten med oljefärg. 1800-tal(?)
År 1835 - 1835 Ändring
Årtal på en brädvägg som utgjorde det allmänna sockenmagasinet som förnyades detta år. Spannmålsbingen var placerad i långhusets NV hörn.
År 1851 - 1851 Specifika inventarier - kyrkklocka
Kyrkklockan göts 1851 av Johan A. Beckman, Stockholm.

Johan A Beckman (Klockgjutare)

År 1857 - 1857 Ändring - restaurering
Kyrkan restaurerades – yttertaken sänktes (GK anger omkr. 1850). Falarna ersattes med tegel. Möjligen användes tegel från det närbelägna bruket Ducker, Bunge. Ett sidoaltare revs ned. Bänkkvarteren ändrades. Väggmålningarna putsades över. Medeltida glasmålningar köptes av prosten Lutteman som stod i förbindelse med herr Bergman i Visby. I stället monterades vitt glas i träbågar av ”vanlig ladugårdstyp”. Nu finns målningarna på Nationalmuseum. I övrigt bortskaffades genombruten skåpsdörr (möjligen den som återfinns på SHM), helgonbilder (av vilken en troligen låg i backen och förmultnade, en annan återfinns trol. på SHM), helgontabernakel (förstört), monstrans av mässing, trätavla med figur, ett rökelsekar (hos J. Lutteman), kyrkkistor, 2 piedestaler med drakhuvuden, ett sandur och två kollekttavlor. Lades golven troligen om, troligen isolerades de med ett lager granbarr.
År 1857 - Okänt Ändring
I sakristian fanns vid Säves besök (efter 1857) en igenkastad brunn.
År 1870 - 1870 Fast inredning - orgel
Köptes orgeln från den Franska kyrkan i Stockholm.
År 1872 - 1872 Fast inredning - orgel
Årtal på orgeln som anger att orgelverket och läktaren målades om på bekostnad av f.d. nämndemannen Johan Stuxberg.
År 1897 - 1897 Nybyggnad - Torn
Tornet nybyggdes enligt inskription i spirstocken.
År 1916 - 1918 Ändring
Togs muralmålningarna fram och konserverades av C. W. Pettersson. Fattigstocken av kalksten flyttades in i kyrkan, den stod tidigare vid landsvägen under ett litet stentak över myntspringan, taket fungerade även som solvisare. En skytteglugg togs upp i kyrkogårdsmuren. Golvet togs upp i koret varvid gravar påträffades överallt, murarna till en äldre kyrka hittades. Togs ursprungsfärgen fram på altarskranket och predikstolen(?). Dopfunten ställdes på sin ursprungliga sockelhäll och flyttades från koringången till V kolonnen. Brädgolvet bröts upp och ett antal medeltida gravhällar kom fram. Predikstolen och altarskrankets originalfärg togs fram.
År 1937 - 1937 Teknisk installation - värme
Värmeledning installerades varvid rester av en äldre grund hittades.
År 1959 - 1959 Underhåll - exteriör
Putades kyrkan med KC-bruk. Reparerades portalerna och blyavtäckningar monterades på kapitälbanden.
År 1963 - 1963 Ändring - ombyggnad, fönster
Blyinfattade glasrutor – antikglas (glasmästaren Lydahl).
År 1964 - 1964 Konservatorsarbeten
Tog konservator Erik Olsson, Sanda, bort 1800-talets (?) oljemålning på dopfunten.
År 1967 - 1967 Ändring
Sprickbildning i murverket till följd av skjutning med batteriuppställningar. Uppdagades husbock och strimmig trägnagare i takkonstruktionen, Anticimex sanerade.
År 1971 - 1971 Ändring - restaurering
Genomfördes en restaurering under ledning av arkitekt Leif Olsson, Stockholm: Taken lades om. Landgångar anordnades på vindarna. Åskledaren kompletterades. Fasaderna rengjordes och avfärgades. Vattendäcket renoverades. Bjälken till klockans upphängning förstärktes. Murarna förstärktes med dragstag. Portalerna konserverades och rengjordes – sydportalen hade ett plastspackel blandat med kalkstensfiller. Den västra portalen målades. Ytterdörrarna tätades. Samtliga kalkmålningar rengjordes (1972) med undantag av de i koret som användes som gudstjänstlokal under hela arbetets gång. Målningen bakom läktaren togs fram. Pelarna stöddes upp med armerad betong på två respektive tre sidor. Ljud- och ljusöppningarna försågs med nät. Fönstret på tornets norra fasad byggdes upp med en sockel och anslöts mot taket med blyplåt. Orgeln renoverades. Bänkarna byggdes om, de målades om och originalfärgen togs fram då det visat sig att de vid förra restaureringen blivit ommålade. Väggskärmen mot tornrummet målades. Nytt golv ovanpå det gamla(?). Trägolvet byttes mot stengolv, isolerades med lättklinker. En golvplatta märktes med årtalet 1972. I samband med att golvet skulle läggas om gjorde man en ”total” utgrävning. Under trägolvet som lades 1916 fann man ett äldre plankgolv, dymlat. Man fann de gamla grundmurarna intakta (de påträffades också 1916).

Leif Olsson (Arkitekt)

År 1977 - 1977 Fast inredning - orgel
Orgeln renoverades av Mads Kjersgaard, Uppsala.

Mads Kjersgaard (Orgelbyggare)

År 1987 - 1987 Ändring - restaurering, exteriör
Yttre renovering med Riksantikvarieämbetet som projektansvarig. Taken reparerades, tornhuven byggdes om. Åskskyddet kompletterades. Fasaderna putslagades och avfärgades. Glasmålningen konserverades. Stödpelaren omfogades och försågs med flistak. Portalerna konserverades av Gert Öhrnström.

Gert Öhrnström (Konservator)

År 1991 - 1991 Arkitekturbunden utsmyckning - skulptur, interiör
Flyttades fattigbössan från mitt under triumfbågen till sin nuvarande plats V om långhusets V pelare.
År 1993 - 1994 Ändring - restaurering, interiör
Inre restaurering som bl.a. innebar att vägg- och valvmålningarna restaurerades av konstnär Harald Norrby, Klinte. Putsen lagades samt komplettering av värmesystemet.

Harald Norrby (Konstnär)

År 1996 - 1996 Fast inredning - läktare
Grind till orgelläktare ritad av Jan Utas, Visby.