GOTLAND ARDRE KYRKOGÅRDEN 1:1 - husnr 1, ARDRE KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning
Byggnadspresentation | |
---|---|
ARDRE KYRKA (akt.), ARDRE KYRKA (akt.) | |
1230 - 1270 1240 - 1259 1266 - 1266 |
|
Gotland | |
Gotland | |
Gotland | |
Ardre | |
Garde församling | |
Visby stift | |
Ardre kyrka 1 | |
Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka Religionsutövning - Kyrka |
|
Religionsutövning - Kyrka Religionsutövning - Kyrka |
Historik |
---|
Inventeringsår 2009
Kyrkans byggnadshistoria |
År 1000 - 1099 Äldre kulturhistorisk inventering | |
---|---|
”Ardre-stenarna” vilka hittades under golven i kyrkan. |
År 1180 - 1220 Nybyggnad - Torn | |
---|---|
Torn. Uppfördes till en äldre, ursprunglig kyrka |
År 1180 - 1220 Arkitekturbunden utsmyckning - skulptur, exteriör | |
---|---|
Korportal, överflyttad från den ursprungliga kyrkan |
År 1200 - 1200 Nybyggnad - Torn | |
---|---|
omkring 1200 Uppfördes tornet. |
År 1230 - 1270 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet | |
---|---|
Långhus och kor |
År 1230 - 1270 Nybyggnad - Korparti | |
---|---|
Kor, rakslutet |
År 1240 - 1259 Nybyggnad | |
---|---|
omkring 1250 Revs det gamla koret och långhuset, nytt kor och långhus uppfördes (SvK anger 1200-talets andra fjärdedel). Korportal och fönster återanvändes från det gamla koret (mästaren Globus bäst bevarade verk) samt korets hörnkedjor. Ny portal av mästaren Elasticus. Dopfunt (SvK anger ”1200-talets förra hälft”) Triumfkrucifix. |
År 1250 - 1275 Arkitekturbunden utsmyckning | |
---|---|
Sakramentsskåpets dörrar i Lafrans Botvidarsons stil (1200- atlets tredje fjärdedel). |
År 1266 - 1266 Nybyggnad | |
---|---|
Årtal enl. Taxuslistan. |
År 1270 - 1299 Ändring - ombyggnad | |
---|---|
Långhusets S portal flyttades till N sidan. Ny portal i långhuset på S sidan av mästaren Elasticus. Triumf- och tornbågarna breddades(?). Valven slogs. |
År 1300 - 1350 Fast inredning - glasmålning | |
---|---|
Glasmålningar i koret |
År 1300 - 1329 Fast inredning - glasmålning | |
---|---|
Glasmålningar av vilka den mellersta sviten i korets Ö fönster återstår. Retabel. |
År 1300 - 1399 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör | |
---|---|
Muralmålningar (SvK anger 1400-1500-tal). Glasmålning från 1300-talets andra fjärdedel. |
År 1440 - 1459 Arkitekturbunden utsmyckning | |
---|---|
Retablets sidofigurer vilka är utförda i något större skala, Misericordieverkstaden. Passionsfris (GKM anger att de är från 1300-talet). |
År 1500 - 1500 Arkitekturbunden utsmyckning - skulptur, interiör | |
---|---|
o. 1500 Träskulptur föreställande Madonna. |
År 1525 - 1525 Byggnadsarkeologisk undersökning | |
---|---|
Årtal som figurerar i en inskrift på S väggen. |
År 1600 - 1649 Fast inredning - predikstol | |
---|---|
Predikstol |
År 1600 - 1629 Fast inredning - predikstol | |
---|---|
Predikstol. |
År 1600 - 1699 Fast inredning - bänkinredning | |
---|---|
Ljuskrona. Bänkar. |
År 1664 - 1664 Specifika inventarier - kyrkklocka | |
---|---|
Göts en kyrkklocka på kyrkogården av Petter Eliasson Dant. |
År 1719 - 1719 Underhåll - interiör | |
---|---|
”blefwo alla refwor i hwalven botade, och hela kyrkian innan til hwitlimad”. |
År 1733 - 1733 Fast inredning - bänkinredning | |
---|---|
Byggdes en ”Betjentbenk” samt ”stax thervid en qvinnobenk”. |
År 1738 - 1738 Specifika inventarier - kyrkklocka | |
---|---|
Omgöts kyrkklockan av Gerhard Meyer, Stockholm. | |
Gerhard Meyer (Klockgjutare) |
År 1746 - 1746 Äldre kulturhistorisk inventering | |
---|---|
Var ”Sånghustaket på Norra Sidorne täckt med bräder”. |
År 1749 - 1749 Ändring | |
---|---|
Skriftepall. |
År 1755 - 1755 Fast inredning - läktare | |
---|---|
Uppfördes en läktare (N). |
År 1779 - 1779 Fast inredning - läktare | |
---|---|
Uppfördes en läktare (S). |
År 1783 - 1783 Ändring - ombyggnad, fönster | |
---|---|
Upptogs ett fönster i S kormuren. |
År 1801 - 1801 Nybyggnad - Sakristia | |
---|---|
Sakristia |
År 1801 - 1801 Nybyggnad - Sakristia | |
---|---|
Sakristian byggdes, sakramentsskåpet offrades dörrarna flyttades dock till en nisch i sakristians V vägg. Renoverades kyrkan invändigt ”då Klistringen blef afrifwen syntes ännu något qvar af fordna Munk målningen på Muren. Triumfkrucifixet hängde i triumfbågen. |
År 1833 - 1833 Åsknedslag | |
---|---|
Skadades tornspiran av blixten, den nybyggdes. |
År 1839 - 1839 Fast inredning - altaruppsats | |
---|---|
Altaruppsatsen förfärdigades av sjötullvaktmästaren P. Broström och målades av C. M. Erickson. |
År 1851 - 1851 Specifika inventarier - kyrkklocka | |
---|---|
Kyrkklockan omgjuten då den på Påskdagens afton efter ovårdsam kimning rämnat. Gjuten av Johan A. Beckman. |
År 1855 - 1855 Fast inredning - läktare | |
---|---|
Nämndes en läktare i V ”mitt emot altaret”. |
År 1855 - 1856 Fast inredning - bänkinredning | |
---|---|
”Korets ombyggnad till kvinnobänkar”. |
År 1861 - 1861 Ändring - ombyggnad, fönster | |
---|---|
Förstorades ett fönster i långhusets S murverk, tidigare fanns ett ”litet rundbågigt snedsmygigt”. |
År 1900 - 1902 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör | |
---|---|
Vägg- och valvmålningar | |
Axel Herman Hägg (Arkitekt) |
År 1900 - 1902 Fast inredning - bänkinredning | |
---|---|
Bänkinredning | |
Axel Herman Hägg (Arkitekt) |
År 1900 - 1900 Fast inredning - orgel | |
---|---|
Orgeln byggdes av Åkerman & Lund, Stockholm. | |
Åkerman & Lund Orgelbyggeri AB (Orgelbyggeri) |
År 1900 - 1902 Ändring - ombyggnad | |
---|---|
Omgestaltades interiören helt under ledning av arkitekten Axel Herman Hägg. Tornspiran nybyggdes, föregående hade i stort sett samma profil. Kor- och långhustaken belades med handkluven tjärad spån på brädpanel. Korets takvinkel ändrades. Långhusets takstolar nygjordes. Långhuset var tidigare täckt med bräder i tre avsatser och dessförinnan tegel. Koret var tidigare täckt med tegel. Järnrister utanför diket utanför V kyrkogårdsmuren, tidigare befann sig huvudingången mitt framför långhusets S portal. Yttermurarnas puts avlägsnades. Medeltida puts finns på tornet, synligt från långhusvinden. Tornet fogstryks med cement. Långhusportalen ändrades då vimpergens vinkel gjordes spetsigare och sidorna belades med kalkstensplattor (tidigare vindskivor) västar kapitälbanden nyhöggs (rester av det förvaras i Gotlands fornsal) kolonnetterna nyhöggs. Dörrbladet av furu nygjordes efter noggrann kopia av dörr som förvaras i Gotlands fornsal. Korportalens och N långhusportalens, tornets V dörrblad byttes. Ny kolonnett i N ljudgluggen. Korets och långhusets sekundärt upptagna fönster försågs med omfattningar av huggen kalksten. Golven cementbelades under bänkarna bräder, nivån är betydligt högre än det ursprungliga golvet. Golvet bröts upp och grundmurarna till en äldre stenkyrka och möjligen en träkyrka mättes upp. ”Ardre-stenarna” hittades och de har sannolikt tjänstgjort som golv med bildsidorna upp. Sakristian byggdes om helt, murarna höjdes och för sågs med sockel, pulpettaket byggdes om till ett sadeltak. Det enkla kvadratiska fönstret i dess N mur förstorades och försågs med omfattning av kalksten. Tornbågen omformades och vid dess vederlag placerades nyhuggna kopplade kolonnetter. Hela kyrkorummet försågs med muralmålningar av C. Wilh. Pettersson, efter kartonger av A. H. Hägg. När kyrkan målades om, hittades äldre målningar, delar av dess behölls i restaurerat skick och delar av dem ritades av och stora delar togs bort. Glasmålningarna kompletterades med nya sviter. Revs de tre läktarna. Inredning nyanskaffades: nummertavla, ljuskrona, altarskrank, ny altarprydnad. Orgeln ritades av Hägg med franska kororglar som förebild, byggdes av Åkerman & Lund, Stockholm. Bänkinredning, de gamla bänkarna överlämnades till Hägg och resten verkar ha bränts. Predikstolen målades, troligen av Johan Gardelin, Hemse efter ritningar av Hägg. Triumfkrucifixet målades av J. Gardelin, Hemse. Krucifixet monterades åter i bågen, tidigare hängde det på korets N vägg. Altartavlan såldes till Petsarve gård där den nu utgör vägg i ett vindsrum. En kamin placerades i långhusets NÖ hörn. | |
Axel Herman Hägg (Arkitekt) |
År 1901 - 1901 Fast inredning - glasmålning | |
---|---|
Glasmålningar i koret | |
Carl Wilhelm Pettersson (Konstnär) |
År 1920 - 1939 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör | |
---|---|
Muralmålningarna i koret påmålades av C. Wilh. Pettersson. | |
Carl Wilhelm Pettersson (Okänd) |
År 1923 - 1923 Ändring | |
---|---|
Retablet återfördes till kyrkan efter att en tid förvarats i Gotlands fornsal i samband härmed förnyades retablet av C. Wilh. Pettersson. Altarprydnaden från 1902 ställdes in i sakristian. |
År 1930 - 1930 Konservatorsarbeten | |
---|---|
Madonna-skulpturen renoverades av Alfred Nilsson på greve von Rosens bekostnad varvid 1800-tales övermålning togs bort. |
År 1950 - 1950 Äldre kulturhistorisk inventering | |
---|---|
Gjorde Raä en undersökning av putsen och konstaterade att inga av de gamla muralmålningarna finns kvar under befintligt ytskikt. |
År 1973 - 1975 Ändring - restaurering, exteriör | |
---|---|
Yttre restaurering då bl.a. taken lades om – spånen ersattes av falar. Avvattningen av taken ordnades. Fasaderna putsades, Kyrkan försågs med åskledare. Två gravstenar påträffades i samband med grävningar på kyrkogården, en utanför korportalen och en utanför korets Ö gavel. Troligen var det även nu kyrkan försågs med elektrisk belysning. |
År 1981 - 1981 Konservatorsarbeten | |
---|---|
Inre restaurering då väggar och valv rengjordes (konservator Marianne Korsman-Ullman), retablet iordningställdes, orgeln flyttades till långhuset och renoverades. Elektrisk klockringning anordnades. Ny värmeanläggning (varmluftsanläggning av dansk typ). Marianne Korsman-Ullman konserverade eller på annat sätt åtgärdade följande inventarier: altaret, altarskranket, dörrar, retabel, dopfunt, sakramentsskåp, lösa bord och stolar i sakristian, predikstol, orgeln, bänkarna, vindfånget till Vingången, triumfkrucifixet, Madonnaskulpturen. | |
Marianne Korsman-Ullman (Konservator) |
År 1990 - 1990 Fast inredning - orgel | |
---|---|
Orgeln, byggdes av J. Künkels Orgelverkstad AB, Färjestaden. Fasaden som ritades av Ture Jangvik är en kopia av den gamla orgeln som byggdes 1900 av Åkerman & Lund, Stockholm. Målades av Harald Norrby. Den gamla orgeln är deponerad i Hejdeby kyrka (flera dokument anger att kyrkan i fråga är Hall kyrka!) | |
J. Künkels Orgelverkstad AB (Orgelbyggeri) |
År 1993 - 1993 Konservatorsarbeten | |
---|---|
Glasmålningarna konserverades av Gustav van Treeck, München. | |
Gustav van Treeck (Konservator) |