Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

GOTLAND ARDRE KYRKOGÅRDEN 1:1 - husnr 1, ARDRE KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning

Ardre 2007-03-15 066.JPG

Teckenförklaring Bakgrundskarta Copyright © Lantmäteriet
visa stor karta
Byggnadspresentation
ARDRE KYRKA (akt.), ARDRE KYRKA (akt.)

1230 - 1270

1240 - 1259

1266 - 1266

Gotland
Gotland
Gotland
Ardre
Garde församling
Visby stift
Ardre kyrka 1

Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig

Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka

Religionsutövning - Kyrka

Religionsutövning - Kyrka

Religionsutövning - Kyrka

Historik

Inventeringsår 2009

Kyrkans byggnadshistoria
Den första kända stenkyrkan på platsen uppfördes i slutet av 1100-talet och bestod då av kor och långhus med så små mått att den kan ha varit en gårds¬kyrka. Omkring 1200 uppfördes tornet. Möjligen föregicks stenkyrkan av en träkyrka från omkring 1100.
I mitten av 1200-talet ansågs kyrkan för liten, kor och långhus ersattes med återanvändande av delar av den gamla kyrkan såsom korportal, ett fönster samt korets hörnkedjor. I slutet av samma århundrade gjordes en del förändringar då långhusets södra portal flyttades till norra sidan och den södra fasaden försågs med en ny portal av anonymmästaren ”Elasticus...

Läs mer i eget fönster

År 1000 - 1099 Äldre kulturhistorisk inventering
”Ardre-stenarna” vilka hittades under golven i kyrkan.
År 1180 - 1220 Nybyggnad - Torn
Torn. Uppfördes till en äldre, ursprunglig kyrka
År 1180 - 1220 Arkitekturbunden utsmyckning - skulptur, exteriör
Korportal, överflyttad från den ursprungliga kyrkan
År 1200 - 1200 Nybyggnad - Torn
omkring 1200 Uppfördes tornet.
År 1230 - 1270 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus och kor
År 1230 - 1270 Nybyggnad - Korparti
Kor, rakslutet
År 1240 - 1259 Nybyggnad
omkring 1250 Revs det gamla koret och långhuset, nytt kor och långhus uppfördes (SvK anger 1200-talets andra fjärdedel). Korportal och fönster återanvändes från det gamla koret (mästaren Globus bäst bevarade verk) samt korets hörnkedjor. Ny portal av mästaren Elasticus. Dopfunt (SvK anger ”1200-talets förra hälft”) Triumfkrucifix.
År 1250 - 1275 Arkitekturbunden utsmyckning
Sakramentsskåpets dörrar i Lafrans Botvidarsons stil (1200- atlets tredje fjärdedel).
År 1266 - 1266 Nybyggnad
Årtal enl. Taxuslistan.
År 1270 - 1299 Ändring - ombyggnad
Långhusets S portal flyttades till N sidan. Ny portal i långhuset på S sidan av mästaren Elasticus. Triumf- och tornbågarna breddades(?). Valven slogs.
År 1300 - 1350 Fast inredning - glasmålning
Glasmålningar i koret
År 1300 - 1329 Fast inredning - glasmålning
Glasmålningar av vilka den mellersta sviten i korets Ö fönster återstår. Retabel.
År 1300 - 1399 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Muralmålningar (SvK anger 1400-1500-tal). Glasmålning från 1300-talets andra fjärdedel.
År 1440 - 1459 Arkitekturbunden utsmyckning
Retablets sidofigurer vilka är utförda i något större skala, Misericordieverkstaden. Passionsfris (GKM anger att de är från 1300-talet).
År 1500 - 1500 Arkitekturbunden utsmyckning - skulptur, interiör
o. 1500 Träskulptur föreställande Madonna.
År 1525 - 1525 Byggnadsarkeologisk undersökning
Årtal som figurerar i en inskrift på S väggen.
År 1600 - 1649 Fast inredning - predikstol
Predikstol
År 1600 - 1629 Fast inredning - predikstol
Predikstol.
År 1600 - 1699 Fast inredning - bänkinredning
Ljuskrona. Bänkar.
År 1664 - 1664 Specifika inventarier - kyrkklocka
Göts en kyrkklocka på kyrkogården av Petter Eliasson Dant.
År 1719 - 1719 Underhåll - interiör
”blefwo alla refwor i hwalven botade, och hela kyrkian innan til hwitlimad”.
År 1733 - 1733 Fast inredning - bänkinredning
Byggdes en ”Betjentbenk” samt ”stax thervid en qvinnobenk”.
År 1738 - 1738 Specifika inventarier - kyrkklocka
Omgöts kyrkklockan av Gerhard Meyer, Stockholm.

Gerhard Meyer (Klockgjutare)

År 1746 - 1746 Äldre kulturhistorisk inventering
Var ”Sånghustaket på Norra Sidorne täckt med bräder”.
År 1749 - 1749 Ändring
Skriftepall.
År 1755 - 1755 Fast inredning - läktare
Uppfördes en läktare (N).
År 1779 - 1779 Fast inredning - läktare
Uppfördes en läktare (S).
År 1783 - 1783 Ändring - ombyggnad, fönster
Upptogs ett fönster i S kormuren.
År 1801 - 1801 Nybyggnad - Sakristia
Sakristia
År 1801 - 1801 Nybyggnad - Sakristia
Sakristian byggdes, sakramentsskåpet offrades dörrarna flyttades dock till en nisch i sakristians V vägg. Renoverades kyrkan invändigt ”då Klistringen blef afrifwen syntes ännu något qvar af fordna Munk målningen på Muren. Triumfkrucifixet hängde i triumfbågen.
År 1833 - 1833 Åsknedslag
Skadades tornspiran av blixten, den nybyggdes.
År 1839 - 1839 Fast inredning - altaruppsats
Altaruppsatsen förfärdigades av sjötullvaktmästaren P. Broström och målades av C. M. Erickson.
År 1851 - 1851 Specifika inventarier - kyrkklocka
Kyrkklockan omgjuten då den på Påskdagens afton efter ovårdsam kimning rämnat. Gjuten av Johan A. Beckman.
År 1855 - 1855 Fast inredning - läktare
Nämndes en läktare i V ”mitt emot altaret”.
År 1855 - 1856 Fast inredning - bänkinredning
”Korets ombyggnad till kvinnobänkar”.
År 1861 - 1861 Ändring - ombyggnad, fönster
Förstorades ett fönster i långhusets S murverk, tidigare fanns ett ”litet rundbågigt snedsmygigt”.
År 1900 - 1902 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Vägg- och valvmålningar

Axel Herman Hägg (Arkitekt)

År 1900 - 1902 Fast inredning - bänkinredning
Bänkinredning

Axel Herman Hägg (Arkitekt)

År 1900 - 1900 Fast inredning - orgel
Orgeln byggdes av Åkerman & Lund, Stockholm.

Åkerman & Lund Orgelbyggeri AB (Orgelbyggeri)

År 1900 - 1902 Ändring - ombyggnad
Omgestaltades interiören helt under ledning av arkitekten Axel Herman Hägg. Tornspiran nybyggdes, föregående hade i stort sett samma profil. Kor- och långhustaken belades med handkluven tjärad spån på brädpanel. Korets takvinkel ändrades. Långhusets takstolar nygjordes. Långhuset var tidigare täckt med bräder i tre avsatser och dessförinnan tegel. Koret var tidigare täckt med tegel. Järnrister utanför diket utanför V kyrkogårdsmuren, tidigare befann sig huvudingången mitt framför långhusets S portal. Yttermurarnas puts avlägsnades. Medeltida puts finns på tornet, synligt från långhusvinden. Tornet fogstryks med cement. Långhusportalen ändrades då vimpergens vinkel gjordes spetsigare och sidorna belades med kalkstensplattor (tidigare vindskivor) västar kapitälbanden nyhöggs (rester av det förvaras i Gotlands fornsal) kolonnetterna nyhöggs. Dörrbladet av furu nygjordes efter noggrann kopia av dörr som förvaras i Gotlands fornsal. Korportalens och N långhusportalens, tornets V dörrblad byttes. Ny kolonnett i N ljudgluggen. Korets och långhusets sekundärt upptagna fönster försågs med omfattningar av huggen kalksten. Golven cementbelades under bänkarna bräder, nivån är betydligt högre än det ursprungliga golvet. Golvet bröts upp och grundmurarna till en äldre stenkyrka och möjligen en träkyrka mättes upp. ”Ardre-stenarna” hittades och de har sannolikt tjänstgjort som golv med bildsidorna upp. Sakristian byggdes om helt, murarna höjdes och för sågs med sockel, pulpettaket byggdes om till ett sadeltak. Det enkla kvadratiska fönstret i dess N mur förstorades och försågs med omfattning av kalksten. Tornbågen omformades och vid dess vederlag placerades nyhuggna kopplade kolonnetter. Hela kyrkorummet försågs med muralmålningar av C. Wilh. Pettersson, efter kartonger av A. H. Hägg. När kyrkan målades om, hittades äldre målningar, delar av dess behölls i restaurerat skick och delar av dem ritades av och stora delar togs bort. Glasmålningarna kompletterades med nya sviter. Revs de tre läktarna. Inredning nyanskaffades: nummertavla, ljuskrona, altarskrank, ny altarprydnad. Orgeln ritades av Hägg med franska kororglar som förebild, byggdes av Åkerman & Lund, Stockholm. Bänkinredning, de gamla bänkarna överlämnades till Hägg och resten verkar ha bränts. Predikstolen målades, troligen av Johan Gardelin, Hemse efter ritningar av Hägg. Triumfkrucifixet målades av J. Gardelin, Hemse. Krucifixet monterades åter i bågen, tidigare hängde det på korets N vägg. Altartavlan såldes till Petsarve gård där den nu utgör vägg i ett vindsrum. En kamin placerades i långhusets NÖ hörn.

Axel Herman Hägg (Arkitekt)

År 1901 - 1901 Fast inredning - glasmålning
Glasmålningar i koret

Carl Wilhelm Pettersson (Konstnär)

År 1920 - 1939 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Muralmålningarna i koret påmålades av C. Wilh. Pettersson.

Carl Wilhelm Pettersson (Okänd)

År 1923 - 1923 Ändring
Retablet återfördes till kyrkan efter att en tid förvarats i Gotlands fornsal i samband härmed förnyades retablet av C. Wilh. Pettersson. Altarprydnaden från 1902 ställdes in i sakristian.
År 1930 - 1930 Konservatorsarbeten
Madonna-skulpturen renoverades av Alfred Nilsson på greve von Rosens bekostnad varvid 1800-tales övermålning togs bort.
År 1950 - 1950 Äldre kulturhistorisk inventering
Gjorde Raä en undersökning av putsen och konstaterade att inga av de gamla muralmålningarna finns kvar under befintligt ytskikt.
År 1973 - 1975 Ändring - restaurering, exteriör
Yttre restaurering då bl.a. taken lades om – spånen ersattes av falar. Avvattningen av taken ordnades. Fasaderna putsades, Kyrkan försågs med åskledare. Två gravstenar påträffades i samband med grävningar på kyrkogården, en utanför korportalen och en utanför korets Ö gavel. Troligen var det även nu kyrkan försågs med elektrisk belysning.
År 1981 - 1981 Konservatorsarbeten
Inre restaurering då väggar och valv rengjordes (konservator Marianne Korsman-Ullman), retablet iordningställdes, orgeln flyttades till långhuset och renoverades. Elektrisk klockringning anordnades. Ny värmeanläggning (varmluftsanläggning av dansk typ). Marianne Korsman-Ullman konserverade eller på annat sätt åtgärdade följande inventarier: altaret, altarskranket, dörrar, retabel, dopfunt, sakramentsskåp, lösa bord och stolar i sakristian, predikstol, orgeln, bänkarna, vindfånget till Vingången, triumfkrucifixet, Madonnaskulpturen.

Marianne Korsman-Ullman (Konservator)

År 1990 - 1990 Fast inredning - orgel
Orgeln, byggdes av J. Künkels Orgelverkstad AB, Färjestaden. Fasaden som ritades av Ture Jangvik är en kopia av den gamla orgeln som byggdes 1900 av Åkerman & Lund, Stockholm. Målades av Harald Norrby. Den gamla orgeln är deponerad i Hejdeby kyrka (flera dokument anger att kyrkan i fråga är Hall kyrka!)

J. Künkels Orgelverkstad AB (Orgelbyggeri)

År 1993 - 1993 Konservatorsarbeten
Glasmålningarna konserverades av Gustav van Treeck, München.

Gustav van Treeck (Konservator)