Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

UMEÅ BACKEN 7:12 - husnr 1, BACKENS KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning

Backens kyrka läktare.jpg

Teckenförklaring Bakgrundskarta Copyright © Lantmäteriet
visa stor karta
Byggnadspresentation
BACKENS KYRKA (akt.), UMEÅ LANDSFÖRSAMLINGS KYRKA (BACKENKYRKAN) (akt.)

1500 - 1508

1501 - 1508

Västerbotten
Umeå
Västerbotten
Umeå stad
Umeå landsförsamling
Luleå stift
Häradsvägen 22

Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig

Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka

Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka

Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig

Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka

Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka

Historik

Inventeringsår 2011

Kyrkan är en salkyrka uppförd av gråsten med gavelrösten i tegel åren 1501−1508. Byggmästaren är okänd. Med sina stora mått (16 x 45 m) blev den en av Övre Norrlands största kyrkor.

Kyrkans yttre har förändrats i omgångar. Kvar från medeltiden är endast murarna, västra gavelröstet och sakristian. År 1740 finns uppgifter om att fönsteröppningarna förstorades från att ha varit små och spetsbågiga. Större ändringar gjordes 1804−1805 efter program av ”murmästaren” Simon Asplund, Skellefteå. Han rev ett ursprungligt vapenhus med ingångsportal i sydväst och upptog istället ett nytt fjärde fönster i muren. Huvudentré och de rundbågade ö...

Läs mer i eget fönster

År 1314 - 2004 Ändring
Läs gärna hela händelselistan under Dokument
År 1500 - 1508 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus och kor. Kyrkan invigd 1508
År 1500 - 1508 Nybyggnad - Korparti
Kor
År 1501 - 1508 Nybyggnad
Ny kyrka av sten uppfördes av okänd byggmästare/ verkstad. Sakristia i nordost och vapenhus i sydväst uppfördes samtidigt. Vapenhuset var av sten, 13 alnar långt och 15 alnar brett, d v s 7,7 x 8,9 meter). Kyrkan uppfördes sannolikt med valv. En uppgift om att valven slogs på 1640-talet, är troligen felaktig, då det rörde sig om reparation eller att högst ett valv uppfördes (uppgiften är hämtad från kyrkoräkenskaperna). Vid undersökning av väggarna 1952, kunde konstateras att kyrkans första fönster på södra sidan var spetsbågade.
År 1520 - 1529 Arkitekturbunden utsmyckning - kalkmålning
Målningar på väggarna (troligen övermålade i början av 1700-talet). Enligt en uppteckning från början av 1600-talet (av kyrkoherde Martin Aschanaeus, förvarad i KB), hette målaren Bo Mattson Garp och var från Kåddis?

Bo Mattson Garp (Konstnär)

År 1643 - 1643 Valvslagning
*Partiell valvslagning, möjligen i t ex i vapenhuset?? (uppgiften hämtades från kyrkoräkenskaperna. Där nämns valvmurmästarens lön samt att arbetet inbegrep 1200 tegel, vilket torde ha räckt till högst ett valv). Det kan också ha rört sig om en reparation. *Kompletterande av bänkar. *Arbeten med glasfönsterna.
År 1644 - 1644 Fast inredning - orgel
Inköp av orgel, byggd av Peter Hansson, Gävle 1644. Orgelverket kröntes av några bildhuggeriarbeten: i mitten David med sin harpa och på sidorna två änglar med basuner (en av änglarna bevarad och förvarad på Skellefteå museum). Såld till Lövånger kyrka, 1792.

Peter Hansson (Orgelbyggare)

År 1720 - 1720 Specifika inventarier - kyrkklocka
Lilla klockan omgjuten av G. Meyer, Stockholm.

Gerhard Meyer (Klockgjutare)

År 1728 - 1728 Ändring - ombyggnad, fönster
Runt fönster togs upp på västra gaveln.
År 1740 - 1740 Ändring - ombyggnad, fönster
Fönsterna utvidgade (troligen ytterliggare utvidgade neråt efter 1804, vilket styrks av Karl Cajmatz undersökning 1952.
År 1771 - 1771 Äldre kulturhistorisk inventering
*Kyrkans utseende vid beskrivning/inventering. *Kyrkan hade tre ingångar, två på södra sidan, en vid koret och en genom vapenhuset En ingång fanns på norra sidan, vid mellersta pelaren. Tre fönster fanns på södra sidan, två på norra, ett på östra samt ett rundfönster på västra sidan, upphugget 1728. Över detta fönster fanns även ett mindre rundfönster. Kyrkorummet bestod av fyra valv med fem väggpelare på vardera sida. Ett valv fanns även i sakristian. Vapenhuset var uppfört av sten, 13 alnar långt och 15 alnar brett, d v s 7,7 x 8,9 meter. Sakristian, var 12 alnar lång och 13 alnar bred, d v s 7,1 x 7,7 meter. Endast ett litet fönster fanns på dess östra sida, försett med järngaller, rummet var ganska mörkt ”och betarfwade förbättring”. Golvet i sakristian och i kyrkan var av tegel. En murad källare fanns i sakristian. Sakristian var möblerad med ett bord och en gammal biktstol, överdragen med ett västgötatäcke, två lampetter och en spegel. Bänkarna i kyrkan var målade i ljusblå färg. Fyra långa läktare fanns, två på södra sidan och två på norra sidan. Läktarbarriärerna var marmorerade i ljusgrått. Predikstolen hade ”sina sirater efter gaml. tidsens smak”. På densamma stod en ljusstake av mässing med tre pipor, skänkt av nämndemannen Eric Hansson i Norrfors. Altaret var murat i tegel. I kyrkan fanns tre epitafium (Clerk, Plantin, Gyllengrip) samt en orgel som planerades att bytas ut. Tre nummertavlor fanns, en med bildhuggeriarbete och förgylld ram. *Altaruppsättningen av trä (snidad 1751 av Johan Hultman), var i monumental format och gestaltad som en omfattning av korfönstret och nådde upp till valvbågen. Ett krucifix fanns mitt för fönstret (bevarat på Vb-museum). Uppsättningen kröntes av en förgylld sol och där nedanför fanns snidade änglabilder. En predellamålning fanns under fönstret, föreställande ”Nattvarden” med förgylld ram. På omfattningens båda sidor om fönstret fanns latinsk text, tv ”Imperante Adolpho Frederico, svecorum, Gothorum osv. Th inskriptionen ”Gubernante Gabriele Gyllengrijp. lib. Baro. Equite osv. *Vid västra gaveln fanns en kungsstol med baldakin över (fyra pelare som bar upp en himmel), krönt med kunglig krona. På baldakinens/ himlens undersida var riksvapnet tecknat. Alltsammans målat, förgyllt och försilvrat (snidad 1751 av Johan Hultman). *På norra väggen, nära predikstolen fanns ”en hop påfwiske helgon af en alns högd”, de flesta förgyllda samt försedda både med och utan kronor. På samma vägg, väster om predikstolen fanns fem stycken vilka tidigare stått på altaret och ingått i ett altarskåp. Bredvid dessa fanns ett krucifix efter ”gl. tidens smak”. På västra gaveln stod sju stycken större och mindre skulpturer, den största två alnar hög (ca 120 cm), alla välgjorda och ”lifliga”, en av dem bar en kyrka på armen, en av dem en bok och en av dem ett barn o s v. En S:t Göran skulptur med riddare och drake. Riddaren hade häst och var klädd i fältharnesk, men var illa medfaren och hade bara en halv arm. Draken låg stympad en bit därifrån. Alltsammans var vräkt i en vrå ”bland annat skräp längst bak i kyrkan under läktar trappan"”. Fyra gravstenar i kyrkan. (1) I koret nedanför altaret, efter underlagman Jacob Andersson (Grubb, d. 1638). (2) Strax söder om denna, en gravhäll efter den Plantinska släkten, med orm och stövel mitt på stenen (med inskription efter prästerna Petrus Olai Gestricius och Olaus Petri Njurenius. (3) En gravhäll låg mellan sakristian och altaret oläslig med gammal munkstil. (4) I gången, väster om predikstolen låg en gravhäll efter Wilhelm Grubb med bokstäverna 1694. Sju gravstenar på kyrkogården. (1) En vid stora kyrkodörren (s v om kyrkan) gent emot stegluckan. Oläslig inskription, men enligt tradition efter första lutherske kyrkoherden. (2) Bredvid denna, en gravhäll efter kyrkoherde Nils Grubb, d. 1724. (3) En gravsten fanns väster om kyrkan, vilken var sprucken, och med inskriptionen O. P. S. R. D. S. (4) En sten fanns öster om vapenhuset, efter Margareta Christoffersdöttrar. (5) Något väster om lilla kyrkodörren fanns en gravhäll med änglabilder i hörnen, efter Olof Olofsson B (d. 1645), samt initialerna O. O. S. B och M. O. D. (6) En gravhäll fanns i dess närhet mot bogårdsmuren med inskriptionen ”I dag migh i morgon digh” samt timglas och dödskalle och initialerna O. H. S och B. I. D 1637 samt inskrivet Daniel Hw? Fordom borgare och rådman i Umeå stad, d. 1650. (7) En gravhäll fanns öster om kyrkan med inskriptionen H. M. S och M. O. D. Anno 1660. Kyrkogården. Bogården var av murad sten med tak av bräder (sadeltak). Tre öppningar fanns, en på södra sidan mot vapenhuset med steglucka, täckt av spåntak (utvidgad och förbättrad 1740), en öppning i östra hörnet med portstolpar, täckta med spåntak samt en öppning i väster, vilken ”ännu ej är fullbyggd”. Väster om vapenhuset fanns, en liten timrad byggnad med ”stuftak” (sadeltak). Byggnaden användes som benhus. Något väster om stegporten, på utsidan av bogårdsmuren fanns timrat hus med brädtak och murad källare. Detta likhus användes vintertid till förvaring av likkistor (huset var uppfört 1716). Klockstapeln öster om kyrkan uppfördes av Hans Biskopp, 1751.
År 1776 - 1778 Fast inredning - predikstol
*Ny predikstol av bildhuggaren Caraeus. Den gamla predikstolen skänktes därefter till Degerfors kapell (nuv. S:t Mikaels kapell. Numera i Vindelns k:a). *Ny läktare eller större arbete på en befintlig, av snickaren Tengmarck. *Predikstolstrappa av snickaren Tengmarck år 1778.

Caraeus (Konstnär - Bildhuggare)

Tengmarck (Hantverkare - Snickare)

År 1779 - 1779 Fast inredning - orgel, orgelverk
Nytt orgelverk av orgelbyggaren Peter Quarnström. Fasaden målad 1786. Gamla orgeln från 1644, såld till Lövånger kyrka, 1792.

Peter Quarnström (Orgelbyggare)

År 1789 - 1789 Fast inredning - skrank
Skrank tillverkat för landshövdingens bänk.
År 1803 - 1803 Ändring
Nya lås till kyrkodörrarna av smeden Wallström.
År 1804 - 1805 Ändring - restaurering
Omfattande restaurering (Simon Asplund, Skellefteå). Spik, stångjärn, tegel och kalk anskaffades. Murarbeten skedde av ”murmästaren” Simon Asplund, Skellefteå samt ytterliggare tre medhjälpare under tre veckors tid. *Vapenhuset revs under denna tid och väggöppningen murades igen. *En ingång på norra sidan, vid den mellersta valvpelaren, tycks ha murats igen och möjligen omgjord till ett fönster (omnämnd 1771). *Västra portalen upptogs, försågs med ett överljusfönster samt fick rusticerade omfattningar. Idén med överljusfönstret och rusticeringarna hämtade Asplund sannolikt från Skellefteå landsförsamlings kyrka, där han tidigare varit verksam med kyrkobygget. *Koringången i söder igenmurad och omgestaltad till ett fönster. *Ny koringång upptagen i muren, strax väster om den gamla. *Alla stora fönster i kyrkan utvidgades. *Nytt fönster upptogs på sakristians norra sida och förseddes med järngaller. *Tegelgolv lades i hela kyrkan (tidigare fanns tegelgolv i sakristian, koret och i gången). *Brännvin anskaffades till ”hvitlimningen”. Murarna kalkades således, men det är oklart i vilken omfattning. *Nya kyrkfönster av glasmästaren Högberg. *Omfattande smidesarbeten av smeden Israel Boström, Västerhiske, bla på den (nya?) lilla kordörren ut mot kyrkogården. Boströms initialer går alltjämt att läsa på dörrlåset (”IBS”). Relativt omfattande smidesarbeten av smeden wallström, Ytterhiske. *Läktare i koret uppfördes av Anders Pehrsson och hans kamrater i Grisbacka. *Nya bänkar eller restaurering av de gamla, bl a anskaffades nya bänksyllar. *Äldre föremål borttogs från kyrkorummet, bl a Clerks epitafium, och förvarades i klockstapeln, varefter de förstördes alltmer. Alla medeltida träskulpturer tycks samtidigt ha plockats bort (ej omnämnda vid inventering 1832). *Nytt sockenbudstyg anskaffat, tillverkat av mäster P…och Rönberg.

Simon Asplund (Obestämd yrkestillhörighet)

År 1830 - 1839 Äldre kulturhistorisk inventering
Kyrkan avbildad i Ekdahls samlingar. Bilden visar att kyrkan var vitkalkad, att gavelröstena inte var överputsade samt att taket pryddes av en vindflöjel i mitten. Klockstapeln hade en öppen konstruktion upptill med inbyggt sluttande tak. En bogårdsmur av sten fanns runt hela kyrkan. Strax sydväst om kyrkan fanns portstolpar av sten med järngrindar.
År 1893 - 1893 Brand
Brand. Endast murar och valv återstod.
År 1893 - 1893 Brand
Kyrkans valv och östra gavelröstet förstört genom brand och vanvård. Branden skedde d. 25 mars. Valven blev frostsprängda då de ej övertäcktes efter branden. Det östra gavelröstet blåste ned d. 3 april och därefter rasade korvalvet. Därefter revs de övriga valven. Orsaken till branden var att ett kaminrör antände taket. All inredning klarade sig egentligen, endast dörren till spiraltrappan till valven förstördes. Predikstolen klarade sig och alla lösa inventarier räddades. *Nedtagning av valven (ej i sakristian, som klarade sig från skador). *Det medeltida muralmåleriet, ett 30-tal målningar på korväggarna och väggarna i andra travén, upptäcktes, vilka avritades av C. N. Pahl (i huvudsak förstörda 1909).
År 1895 - Okänt Ändring - restaurering
Kyrkans yttre och inre, stilrestaurerad med ny gestaltning, efter branden 1893, enligt ritningar av arkitekt Ludvig Pettersson från 1895 (han dömde ut kyrkan fullständigt 1893). Restaureringen betecknades som ”vandalisering”, under 1940-talet. *Östra gavelröstet återskapat, men förändrades, bl a tillkom tre kopplade smala vindsfönster och rundlarna gestaltades med Davidsstjärnor (tidigare vapenskjöldar, enligt avbildning från 1893 av J. O. Högstadius). *Nytt yttertak med beläggning av svartplåt. *Nytt valv av trä (tredingstak, pärlspånt, med synliga bjälkar). Korvalvet gjordes något lägre. *Väggpaneler (boasering) i koret. *Ny läktare i väster. * Ny orgel. Orgelfasad ritad av ark. Ludvig Pettersson i nygotisk stil. *Två nya läktare byggda på nord och sydväggen, vilka sammanbyggdes med orgelläktaren. *Nya bänkar. *Ny altarring.

Ludvig Pettersson (Arkitekt)

År 1909 - 1910 Ändring - restaurering
Restaurering fortsättning av 1995 (1895 troligen/GEH) års nyskapande av interiören (efter arkitekt Fredrik Falkenbergs skisser från 1908). Den nya interiören karaktäriserades av en blandning av nyrenässans, rokoko, gotik och jugend. *Kalkstensgolv i koret och i mittgången. Nytt trägolv under bänkarna. Korgolvet höjdes med 4,5 dm. Några gravstenshällar lades in i det upphöjda korgolvet. Åtminstone fick den von Kothenska gravhällen behålla sin ursprungliga plats. I övrigt tycks många gravhällar ha flyttats ut på kyrkogården och lagts öster om kyrkan (många av stenarna hade omflyttats före 1832, jämför uppgifter 1832 och 1771). *Ny altaruppsättning i ek (Norrtälje snickerifabrik). Skulpturerna till densamma utförda av bildhuggare i Stockholm, på uppdrag av Falkenberg. *Altarringen ommålad i ”ek färg”. På altarringen fästes två kandelabrar av smidesjärn. *Två nya nummertavlor i koret. *Läktarbarriären ändrades något, bl a borttogs kandelabrar från barriärens överliggare. *Nya bänkskärmar mot koret. *Omfattande dekorationsmåleri i kyrkan. Utöver den planerade dekoreringen tillkom ytterliggare dekorationsmåleri på södra- och norra korväggarna av konstnären Filip Månsson, Stockholm. I tillståndsgivningen omnämndes att riksantikvarien skulle kontaktas om äldre måleri skulle återfinnas, men å andra sidan nämns i programmet att ”all gammal färg å väggarne afskrapas mycket noga”. De återfunna- och av C. N. Pahl avritade medeltida måleriet tycks ha förstörts vid restaureringen. En del fragment återfanns dock 1952, som togs fram). *Dekorationsmåleri i taket. *Målning av bänkarna i en kraftig blågrön färg. *Korfönstrets bröstvärn höjdes. *Nytt korfönster med glasmålning. *Ny armatur mm. *Varmluftsvärmeledning installerad. Golvet under sakristian utgrävdes för värmekammare och eldningsrum.

Fredrik Falkenberg (Arkitekt)

År 1910 - 1910 Återinvigning
År 1910 - 1910 Ändring - restaurering

Fredrik Falkenberg (Arkitekt)

År 1920 - 1920 Ändring
De i koret inlagda gravstenshällarna var nötta och svåra att läsa. Kyrkoherden ville få dem i läsbart skick genom ”upphuggning”. Åtgärden nekades dock av vederbörande i Antikvitetsakademien. Till landshövding von Kothens gravsten, skulle istället uppsättas en avskrift på en marmorplatta med inskriften inhuggen. Plattan skulle sättas upp på lämplig väggyta.
År 1929 - 1929 Specifika inventarier - kyrkklocka
Stora klockan omgjuten (4:e gången, tidigare 1655, 1752, 1806).
År 1931 - 1931 Teknisk installation
Installation av elektrisk belysning, enligt förslag av arkitekt Knut Nordenskjöld, Stockholm. *Ny armatur, ritade av Nordenskjöld.

Knut Nordenskjöld (Arkitekt)

År 1952 - 1955 Ändring - restaurering
Restaurering, efter förslag från 1940 och 1951 av arkitekterna Knut Nordenskjöld och Georg Rudner, Stockholm. Ett försök till återgivande av kyrkans ursprungliga gestalt. *Sakristian utbyggdes mot väster med ny ingång, kapprum och trappa till källaren. *Fasaderna avfärgade. *Nya hängrännor och stuprör av hårdvalsad kopparplåt. Hängrännorna skulle vara 15 cm breda på kyrkskeppet, men på övriga byggnadsdelar avpassade efter takfallens storlek (Ny taktäckning med kluven spån planerades, men genomfördes inte. Svartplåten behölls). *Nya stjärnvalv (samt ett kryssvalv i öster). I valvbågarna användes tungt välbränt rödtegel. I övriga valvringar lättmurtegel och i valvkappor högporöst tegel. All murning utfördes med KC-bruk 21/4”. En noggrann undersökning ur byggnadshistorisk synpunkt, skulle göras för att fastställa de ursprungliga valvens form. Det ansågs dock inte nödvändigt att ansluta den nya välvningen till den ursprungliga. *Korfönstrets nisch delvis igenmurat och omgjort till ett rundfönster. Den befintliga glasmålningen flyttad till västra travéns norra fönster. Ett nytt målat, runt korfönster komponerades av konstnären Gunnar Torhamn. Före igenmurandet företogs en undersökning av Karl Cajmatz. Han återfann en bred målad bård på vardera sida fönstret. Detta visade enligt honom att fönstret ägt en betydande bredd redan då målningarna tillkom, enligt honom kort tid efter kyrkans byggnation (anm. påståendet kan möjligen ifrågasättas, då måleriets ålder inte är känt). Äldre fönsternisch, med spetsbågat krön, igenmurad 1805, upptäckte han t h om det sydöstra fönstret i koret (anm. Det är oklart om han reflekterade över den gamla kordörrens placering i dess närhet, men konstaterade i vart fall att nuvarande koringång upptogs i början av 1800-talet). Han återupptäckte även den gamla spetsbågade dörröppningen till vapenhuset i sydväst. Han kunde också fastställa vapenhusets takhöjd. Dessutom tycks han ha återfunnit den norra porten (omnämnd 1771). *Sidoläktarna revs. *Ny orgelläktare, delvis av betong. Ny läktarbarriär av lamellträ. Ett nytt vapenhus inreddes under denna läktare. *Två nya läktartrappor ledande från vapenhuset. *Källare (med trappor) byggd under vapenhuset och kyrkans västra del. *Arkeologisk undersökning av kyrkans grund i samband med att källaren tillkom. De ben som påträffades lades i koret, under en nytillverkad gravhäll. *Ny bänkinredning. *Ny barriär till predikstolstrappan. *Nya nummertavlor. De gamla skulle flyttas och restaureras. *kalkstensgolv lagt i mittgången på betonggrund. Ny gravhäll i korgolvet (ritad av Rudner). Det gamla kalkstensgolvet i koret omlagt och omgestaltat med tre steg höga, avfasade kortrappor. I samband därmed omflyttades de där liggande gravhällarna (fyra stycken). Betongplatta göts även under bänkarna, varpå lades plankgolv, täckt av linoleummatta. *Nytt altare med stomme av betong. *Läktarorgel samt ryggpositiv, från Grönlunds med 51 stämmor. Orgelfasad ritad av arkitekt G. Rudner, Stockholm. *Nytt altarskåp av konstnären Gunnar Torhamn (den äldre altaruppsättningen i ek (troligen ritad av ark Fredrik Falkenberg 1908), plockades undan och hamnade 1959 i Innertavle missionshus. *Rester av 1500-tals målningarna på korväggen i öster och norra långväggen konstaterades. Endast små fragment exponerades på korväggen. Målningarna var emellertid i ganska skadat skick, så något sammanhang i dem kunde inte utläsas (RAÄ motsatte sig dock inte heller en överkalkning av domsamma). En målning framkom vid en kvarstående del av pelare vid predikstolen (dess dåvarande placering på norra sidan, vilken inte fanns avbildad på Pahls teckningar). Pelaren var medeltida, men var tvungen att tas bort p g a de nya pelarnas inre skulle gjutas av betong Målningarna skulle emellertid lösgöras från pelaren. *Den fragmentariskt bevarade, lösgjorda bilden av Sankta. Katarina av Alexandria (i kalkputs?), föreslogs efter komplettering av vissa detaljer, t ex attributionen, upphängas som tavla på lämplig plats i kyrkan. Andra fragment tycks ha bedömts ha haft lite värde och överkalkades. En målning kunde identifieras, efter Pahls teckningar. Denna var placerad söder om korfönstret, på korväggen och benämndes av Pahl som ”Aron”. Nedre delen av denna figur framkom och bedömdes ha varit större än kroppsstorlek. Dessa fragment tycks även de ha överkalkats. *Minnestavlorna över landshövding Gyllengrip och prosten Grubb, flyttades. Epitafiet över häradshövding Anders Plantin rengjordes och konserverades. *Ny cuppa till den medeltida dopfuntsfoten. *Ny dopskål av silver. *Predikstolens 1890-tals dekor skulle antingen behållas eller så skulle äldre färglager från 1700-talet tas fram. *Ny färgsättning i kyrkan, efter förslag av Yngve Lundström. *Ny armatur av konstsmed Seth Lindgren, Umeå. *Elektrisk värmeanläggning, efterförslag av ingenjör Egefalk från 1950. Borttagande av kaloriferna i värmekammaren, borttagande av galler samt borttagande av kaminen med rökrör i sakristian. *Nytt antependium samt två mässkrudar anskaffade.

Georg Rudner (Arkitekt)

Knut Nordenskjöld (Arkitekt)

År 1979 - 1980 Ändring - ombyggnad, yttertak
*Ny takbeläggning. Svartplåten byttes mot kopparplåt (dubbelfalsat). *Korset på västra gavelspetsen utbytt, mot en likadan av kopparplåt (stommen skulle göras av rostfritt stål). *Nya stuprör av kopparplåt, med samma dimensioner och placerade på samma platser, som de gamla. *Rivning av skorstenar, vid taknocken längst i öster samt vid sakristian. *Isolering av valven.
År 1985 - 1985 Ändring - restaurering
Restaurering, VAB Arkitekter (restaureringen kostade två miljoner, men inget brandlarm installerades!).. *Vägg- och valvytor rengjorda och omkalkades (fragmenten av de medeltida kalkmåleriet, som togs fram på 1950-talet, övermålades med kalkfärg, då de var i ett så fragmentariskt skick. *Kororgel insatt i nisch vid dörren mot sakristian. *Borttagande av ena läktartrappan i vapenhuset. Toalett och städutrymme anordnat. *Glasmålning, som sedan 1950-talet suttit längst ned, i norra fönstret, framflyttades till fönstret vid predikstolen. *Bänkar borttagna i kyrkans västra del (golvet kompletterat med kalkstensplattor). Skapande av förplats med trappa upp till läktaren. *Förbättrad belysning. *En medeltida skulptur (Mariabild, som sedan 1908 varit förvarad på länsmuseet) återinsatt i kyrkan vid predikstolen i norr. *De två epitafierna som hängde i andra travén från koret räknat, flyttade till tredje travén.
År 1986 - 1986 Brand
År 1986 - 1986 Brand
Kyrkans interiör förstörd i våldsam brand, den 7 november (brandorsaken var ett isoleringsfel i ett bänkelement. Branden pågick i flera timmar under förmiddagen innan den upptäcktes). Kyrkans valv från 1951, dopfunt av sten, kyrksilver, textilier och enstaka lösa föremål klarade sig. De största förlusterna var det medeltida krucifixet, Mariabilden, predikstolen från 1776, de två epitafierna samt fragmenten av det medeltida väggmåleriet samt några fler föremål av högt kulturhistoriskt värde (numera, 2004, svårt skadade och nedpackade i lådor). *Takläggningen påbörjades omedelbart för att förhindra sönderfrysning av valv och väggar.
År 1987 - 1990 Ändring - restaurering
*Interiören återskapad enligt helt ny gestaltning, men med tillbaka blickande drag (arkitekt Jerk Alton, Kumla). *Nytt yttertak av kopparplåt. Takstolar rekonstruerade. *Ventilationskupor på taket. *Putsytor lagade på exteriören. Fasaden omfärgad med kalkfärg. *Hängrännor och stuprör justerade. *Västra porten skulle återanvändas efter restaurering. *Vindfånget handikappanpassat. *Vindfångsdörr till södra porten nytillverkades. *Nya fönster i färgat och mönstrat glas för att dämpa ljusinsläppet. *Valven putsades på under- och ovansidan (äldre puts från 1952 borttogs helt). Efter branden kvarsatt 2/3 av putsen på väggarna. En undersökning skulle göras för att utröna om putsen kunde behållas. Ev skulle all gammal puts borthuggas och ny kalkputs påföras. *Kalkstensgolv lades i kyrkorummet, i koret, förhall och vindfång (före branden fanns kalkstensgolv i koret och i gången, men trägolv med linoleumbeläggning under bänkarna). Det befintliga tegelgolvet behölls i sakristian/kapellet. Fyra stycken gravhällar tycks ha avlägsnats från kyrkorummets korgolv. *Ny läktare som inglasades (öppningsbar). Läktaren använd som samlingssal. Hiss för handikappade till läktaren. *Nya bänkar (Flarkens snickeri, bänkarna skulle kunna demonteras vid behov). *Ny predikstol, placerad på södra korväggen. Den tidigare predikstolen var placerad på norra sidan (Flarkens snickeri). *Nytt altare i tegel och sten. *Ny altarring med flyttbara sektioner. *Ny armatur *Ny färgsättning. Dekorationsmåleri kring korfönstret och i de tre östligaste valven av konstnären Per Andersson (vid dekorationen av valvbågarna återknöt man till ett enkelt geometriskt mönster, enligt medeltida förebild). *Korfönstret, gestaltat som ett rundfönster sedan 1955, återskapades till full längd i sin gamla nisch. *Nytt korfönster med motivet ”Örtagårsmästaren”, enligt förslag av Astrid Theselius. *Triumfkrucifix av trä, enligt förslag av Per Andersson. *Restaurering av dopfunten (foten delat sig i två stycken. Cuppan från 1900-talet, starkt nedsotad. Rest. av stenenheten på RAÄ). *Minnestavla över prosten Nils Grubb, från 1924, nedmonterad p g a sprickbildning. Den var tidigare placerad på norra korväggen, t h om sakristiingången. Den skulle restaureras och återuppsättas. Ej utfört (numera, 2004 förvarad i klockstapeln). *Nya ledningsdragningar. *Värmeanläggning under sakristians källare. Som ny värmekälla övervägdes värmepump i kombination med elpanna *Värmeslingor i golvet. Vattenradiatorer under fönsterna. Luftmunstycken i valven som genom riktat luftflöde tvingar ned varmluften mot kyrkorummets nedre del (ca 2,5 meter över golvet). *Branddetektorer, larm kopplat till brandkåren. *Ny ljudanläggning. *Konservering av textilier. Tre mässhakar av violett, respektive grönt siden samt rött sammet, stola av grönt siden, mässhake av svart sammet, antependium av rödgul sammet med silverband, väggstycke (bonad från 1900-talet) samt en vit kalkduk av siden och en stola. *Två av luckorna i klockstapeln försedd med automatiska lucköppnare.

Jerk Alton (Arkitekt)

År 1990 - 1990 Återinvigning
År 1990 - 1990 Ändring - restaurering

Jerk Alton (Arkitekt)

År 1996 - 1996 Fast inredning - orgel
Orgel i koret, liknande barockorgel, men med organisk utformade gallerverk (huvudorgel som upptar hela norra korväggen med passage till sakristian), ritad av arkitekt Stig Robertsson vid Jerk Altons arkitektkontor, Kumla. Färgsättningen gjordes efter kyrkorummets kulörer. Den bakomvarande spetsbågade nischen i väggen skymdes därmed (RAÄ och Länsmuseet ställde sig mycket tveksamt till orgelns storlek, men godkände förslaget). Orgelverk från Grönlunds orgelbyggeri
År 2004 - 2004 Fast inredning - läktare
*Förhöjt räcke till församlingsrummet på läktare. Utfört av metallrör och målat med grå oljelasyr (lika kyrkorummets skyddsräcke) efter förslag upprättat av PAL Arkitekter. *Utvändig ommålning av ytterdörr med linoljefärg. Kulörjustering mot äldre färgsättning.
År Okänt - 1832 Äldre kulturhistorisk inventering
Inventering 1832 *Västra läktaren omnämnd, varpå stod orgeln från 1779. Ovanför orgelläktaren fanns två mindre läktare och i koret två läktare (varav den ena byggdes 1804. Anm. Angående läktarna, se 1771 och 1804. En teckning av kyrkans korparti, före 1893 visar en läktare, t v om koret, uppförd i två våningar. Den andra var placerad i den andra travén, även den uppförd i två våningar). *Kakelugn installerad i sakristian. *Altaruppsättningen/ korfönsteromfattningen, från 1751, riven. Endast predella målningen med motivet ”Nattvarden” omnämnt 1832. *Omflyttning av gravhällar, vilket troligen skedde 18041805. Gravhällen i gången från 1694 samt en ålderdomlig gravsten med ”munkstil” mellan sakristian och koret hade tagits bort och troligen placerats som ”trottoire”, vid de båda södra entréerna till kyrkogården. Där hade lagts ”åtskilliga större och mindre fragment av likstenar”. Istället hade två nya gravhällar tillkommit i koret (förutom de befintliga stenarna efter Jacob Andersson och den Plantinska släkten), t v om altaret, efter landshövding von Kothen (d. 1775) samt en sten efter assesorn Nils Bergström, placerad innanför kordörren. En oläslig gravhäll fanns i kordörren (dit-flyttad, troligen gravsten från 1660, från kyrkogårdens östra sida). En gravhäll fanns utanför kordörren, efter Margareta och Malin Christoffersdöttrar (ditflyttad ca 1805). En gravhäll över Olof Olofsson B (från 1645), hade flyttats in från kyrkogården och placerats som ”trottoire” till sakristiingången. Vid västra stegporten fanns en gravsten med bokstäverna INRI. HBS. KMD med årtalet 1625 (någon sådan gravhäll omnämns ej 1771, men väster om kyrkan fanns då en gravhäll med inskriptionen OPS. RDS (?). Vid sydvästra stegporten, en gravhäll med inskriften ”I dag migh i morgon digh..” o s v, i övrigt oläslig (troligen ditflyttad, sannolikt borgaren Daniels gravsten från 1650). En gravsten fanns vid den sydöstra stegporten med mönster och årtalet 1691 (eller 1694?), men i övrigt oläslig (möjligen Wilhelm Grubbs gravsten, flyttad från mittgången i kyrkan). Två nya gravhällar hade tillkommit på kyrkogården, efter prostarna Hofverberg och Eurenius (jämför uppg. från 1771). (Anm. Kyrkan uppgavs ha sex valv, 1832, vilket är en uppenbar missuppfattning. I 1771 års inventering nämns fyra valv).