UPPSALA BÖRJE 2:1 - husnr 2, BÖRJE KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning
| Byggnadspresentation | |
|---|---|
| BÖRJE KYRKA (akt.) | |
|
1300 - 1300 |
|
| Uppsala | |
| Uppsala | |
| Uppland | |
| Börje | |
| Bälingebygdens församling | |
| Uppsala stift | |
| Börje 19 | |
|
Religionsutövning - Kyrka |
|
|
Religionsutövning - Kyrka |
|
| Historik |
|---|
|
Inventeringsår 2007 Börje kyrka är en medeltida gråstenskyrka uppförd omkring år 1300. Öster om det rektangulära långhuset finns ett smalare, rakt avslutat kor. I norr ligger sakristian och i söder vapenhuset. Sakristian är samtida med kyrkan i övrigt. Avsaknaden av blinderingar på vapenhuset samt dess sekundära tegelvalv tyder på att även vapenhuset kan vara samtida med resten av kyrkan, vilket är ovanligt eftersom nästan alla medeltida vapenhus i Uppland byggts på 1400-talet. Fasaderna är spritputsade med slätputsade hörn och omfattningar. Fasadputsen tillkom på 1700-talet. I väster finns ett ursprungligt medeltida rundfönster. Övriga fönsteröppninga... |
| År 1300 - 1300 Nybyggnad | |
|---|---|
| Börje kyrka uppfördes med rektangulärt långhus och smalare rakslutet kor samt sakristia i norr. Byggnadsmaterialet var gråsten. Kyrkan försågs med flersprångig spetsbågig tegelportal i söder och rundfönster i västgaveln. Kyrkorummet täcktes av treklöverformade trätunnvalv både i kor och långhus. Enligt Bonnier kan även kyrkans vapenhus vara byggt under folkungatiden, d.v.s. omkring år 1300. Det faktum att dess valv är sekundärt samt avsaknaden av blinderingar uppges tyda på det. | |
| År 1300 - 1399 Arkitekturbunden utsmyckning - kalkmålning | |
|---|---|
| Kyrkan försågs med kalkmålningar. Rester av dem finns kvar på vinden där konturerna av det ursprungliga trätunnvalvet markeras med målad dekor. | |
| År 1430 - 1469 Ändring - ombyggnad, valvslagning | |
|---|---|
| Börje kyrka välvdes med tegelvalv. Enligt Unestam i Upplands kyrkor är vapenhuset byggt före 1450. | |
| År 1470 - 1479 Arkitekturbunden utsmyckning - kalkmålning | |
|---|---|
| 1470-talet Kyrkans inre försågs med kalkmålningar som brukar attribueras till den s.k. Tierpsskolan. | |
| År 1663 - 1663 Fast inredning - predikstol | |
|---|---|
| Predikstolen tillkom detta år. Den tillverkades av Olof Nilsson i Uppsala. | |
| År 1670 - 1670 Fast inredning - altare | |
|---|---|
| Medeltidsaltaret flyttades till korväggen från att tidigare ha varit fristående. | |
| År 1673 - 1673 Ändring - ombyggnad, golv | |
|---|---|
| Golvet i koret och ”manfolksbänkarna” jämnades. Vapenhusgolvet och sakristiegolvet upphöjdes och stenlades på nytt. Sakristian vitlimmades. | |
| År 1737 - 1737 Ändring - ombyggnad, fönster | |
|---|---|
| Ett fönster byggdes i norra väggen. | |
| År 1738 - 1739 Ändring | |
|---|---|
| Kyrkans exteriör rappades helt och hållet. Kyrkans inre vitlimmades. Sakristians fönster förstorades. | |
| År 1769 - 1769 Fast inredning - altare | |
|---|---|
| Bildhuggaren Magnus Granlund tillverkade ett nytt altare. | |
|
Magnus Granlund (Konstnär - Bildhuggare) |
|
| År 1790 - 1799 Ändring - ombyggnad, golv | |
|---|---|
| Koret, mittgången och vapenhusets golv belades med kalksten. | |
| År 1796 - 1797 Ändring - ombyggnad | |
|---|---|
| Genomgripande ombyggnader utfördes. Tre nya fönster togs upp, ett i norr, ett i söder och ett i väster. Långhuset, sakristian och vapenhuset samt de båda portalerna blev på nytt ”rappade och överstrukna”, både ut- och invändigt. En vindflöjel sattes upp på korgaveln. | |
| År 1840 - 1857 Ändring | |
|---|---|
| Under dessa år utfördes nya reparationer. Interiören rappades och vitlimmades igen varefter en ny dekor målades: Den bestod av ett slags rankor i blått med stjärnor i silverfärg. Exteriören rappades och bänkarna målades med ”perlfärg”. Västra fönstret på norra sidan förändrades ”till likhet med de öfriga”. 1854 beslutades att predikstolen från 1663 skulle byggas om och målas om. Baldakinen samt änglabilderna och evangelistbilderna på dess sidor borttogs. Ny baldakin tillverkades. Orgeln tillkom, den tillverkades av klockaren och organisten Wallenström i Helga trefaldighet. På västgaveln uppsattes årtalet MDCCCLVII, 1857. Nytt altare och ny altarring tillkom på 1840-t. | |
| År 1911 - 1912 Ändring - restaurering | |
|---|---|
| Restaurering utförs enligt förslag av arkitekten Anders Roland. Valv och väggar rengjordes från sot, från tidigare installerad värmekamin. Nytt varmluftssystem installerades. Ett nytt pannrum byggdes under sakristian. Valvmålningarna i koret från omkring 1850 avlägsnades och valvet vitkalkades igen. Bänkarnas sittbräden breddades, bänkgavlarna breddades men dörrarna bevarades oförändrade. Bänkarna målades i gul ekimitation. Altare, altarring, predikstol, orgelläktare och orgel målades i vitt. Utvändigt försågs fasaderna med släta omfattningar kring hörn och muröppningar. Nya dörrar sattes in i vapenhusets portal och i portalen mellan vapenhus och långhus. | |
|
Anders Roland (Arkitekt) |
|
| År 1944 - 1944 Ändring | |
|---|---|
| Församlingen anhöll om Riksantikvarieämbetets tillstånd att få gjuta om storklockan från 1760. Riksantikvarieämbetet motsatte sig ej detta. | |
| År 1951 - 1951 Teknisk installation | |
|---|---|
| Elektrisk uppvärmning, belysning och klockringning installerades. | |
| År 1953 - 1953 Ändring - restaurering, interiör | |
|---|---|
| Invändig restaurering efter förslag upprättat av arkitekten Ärland Norén. Valvmålningarna togs fram och konserverades av konservator Sven Dalén. Ny läktartrappa byggdes och all träinredning målades om. Ett nytt textilskåp placerades i sakristian. På norrväggen under läktaren placerades de evangelistskulpturer som tidigare suttit på predikstolen. På läktaren placerades änglafigurerna från predikstolen. Ny predella gjordes till altarskåpet. Ursparning i triumfbågen, på dess västra sida mot söder, murades igen. Ny ekdörr sattes in i portöppningen till vindstrappan. | |
|
Ärland Noreen (Arkitekt) |
|
| År 1958 - 1958 Fast inredning - orgel | |
|---|---|
| Byggnadsstyrelsen gav tillstånd till restaurering av orgeln enligt förslag upprättat av Bröderna Mobergs orgelbyggeri i Sandviken. | |
|
Bröderna Moberg (Orgelbyggeri) |
|
| År 1959 - 1959 Ändring - restaurering, exteriör | |
|---|---|
| Yttre restaurering av kyrkan enligt förslag upprättat av arkitekten Per-Olof Olsson. Den gamla kalkputsen blästrades bort och putsades om. Fasaderna avfärgades i gråvitt. Enligt förslaget skulle fasaderna pustas med KC-puts och avfärgas med Aktivan. Ett nytt korfönster med katedralglas sattes in liksom ett nytt rundfönster i övre delen av västra gaveln. Den lilla fönsteröppningen med tegelomfattning i korgaveln frilades. En liten igenmurad öppning på sakristivinden blottlades. Kalkputsen på vapenhusets portal avlägsnades. Nya fönsterbänkar utfördes av kopparplåt som ersatte de gamla av svartplåt. Takstolarna förstärktes med tre spännstag över vinden. | |
|
Per-Olof Olsson (Arkitekt) |
|
| År 1987 - 1987 Konservatorsarbeten | |
|---|---|
| Konservator Tångeberg gavs tillstånd av Riksantikvarieämbetet att konservera och restaurera altarskåp, processionskrucifix samt fyra porträtt. | |
| År 1991 - 1991 Fast inredning - orgel | |
|---|---|
| Riksantikvarieämbetet beviljade tillstånd till reparation av orgeln enligt förslag upprättat av orgelbyggare Tomas Svenske. | |
|
Tomas Svenske (Orgelbyggare) |
|
| År 1999 - 1999 Ändring - ombyggnad, interiör | |
|---|---|
| Bänkinredningen och pelarna till läktaren målas om. Södra bänkkvarteret under läktaren byggs om, då bänkrader demonteras och en klädhängare av smide ställs på plats. | |
| År 2002 - 2003 Fast inredning - altarring | |
|---|---|
| Länsstyrelsen i Uppsala län gav tillstånd till förändring av altarringen. Arbetet utfördes 2003. | |