Bebyggelseregistret (BeBR)

Byggnadspresentation
Namn	KARBENNINGS KYRKA (akt.), KARBENNINGS KYRKA (akt.)
Nybyggnadsår	1835 - 1845 1839 - 1845
Län	Västmanland
Kommun	Norberg
Landskap	Västmanland
Socken	Karbenning
Församling	Norberg-Karbennings församling
Stift	Västerås stift
Adress	Åsby 30
Historisk kategori	Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig
Nuvarande kategori	Religionsutövning - Kyrka Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig

Historik
Inventeringsår 2004 Karbenning var tidigare en s k bergsfjärding inom Västerfärnebo. Ett kapell av trä byggdes 1654 i Karbenningby i Svartåns dalgång, två kilometer öster om nuvarande kyrkplatsen. På 1750-talet gjorde Västmanlandsskildraren Olof Grau en teckning där kapellet redovisas som en timmerbyggnad med vapenhus i söder och sakristia i norr. Dock medförde inflyttning i området att byggnaden blev för trång och slets ned. På 1790-talet inleddes en lång planeringsprocess för byggandet av en ny kyrka. År 1806 anlitades en byggmästare Segerholm – sannolikt Anders Segerholm – för ritning, men istället blev ett förslag av Olof Tempelman vid Överinte... Läs mer i eget fönster

Historik

Inventeringsår 2004

Karbenning var tidigare en s k bergsfjärding inom Västerfärnebo. Ett kapell av trä byggdes 1654 i Karbenningby i Svartåns dalgång, två kilometer öster om nuvarande kyrkplatsen. På 1750-talet gjorde Västmanlandsskildraren Olof Grau en teckning där kapellet redovisas som en timmerbyggnad med vapenhus i söder och sakristia i norr. Dock medförde inflyttning i området att byggnaden blev för trång och slets ned.

På 1790-talet inleddes en lång planeringsprocess för byggandet av en ny kyrka. År 1806 anlitades en byggmästare Segerholm – sannolikt Anders Segerholm – för ritning, men istället blev ett förslag av Olof Tempelman vid Överinte...

Läs mer i eget fönster

År 1835 - 1845 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Åtgärd	Kyrkan uppfördes för att ersätta den befintliga sockenkyrkan i trä, belägen ca 2 km österut. Invigning ägde rum första advent, den 30 november 1845. Från den gamla kyrkan medflyttades den medeltida dopfunten och orgeln, byggd 1764. Inför kyrkobygget hade klockarstugan flyttats från den gamla kyrkplatsen, så att klockaren kunde tillse att församlingsborna levererade byggnadsmaterial och utförde anbefallna dagsverken. Klockare Edlinds anteckningar finns alltjämt bevarade. • Väggarna blev ända upp till takfoten murade av natursten. • Fasaderna slätputsades och avfärgades vita. • Långhuset täcktes med sadeltak klätt med järnplåt. • Tornet kröntes med en kopparklädd lanternin. Fyra rundvälvda fönster togs upp i norra och södra långhusväggarna. • Kyrkorummet var från början enhetligt vitt • Bänkinredningen var sluten, målad med ljusgrå så kallad pärlfärg. • Predikstolen hade placerats ovan altaret, som lystes upp av ett halvmåneformigt fönster, vars rutor bemålats med änglahuvuden. Ganska snart uppsattes ytterligare en predikstol i enklare utförande på korets norra sida. • Som värmekällor tjänade två järnkaminer placerade i hörnen på ömse sidor om altaret. • Samtidigt med kyrkan invigdes omgivande kyrkogård, från början endast hägnad med ett svartmålat trästaket på västra sidan och gärdesgårdar på de övriga. Arkitekt Samuel Enander vid Överintendent-ämbetet (långhus och torn) Byggmästare P Broberg, Högfors bruk (tornhuven) Byggmästare Pehr Molin, Torsåker (byggledare) O L Dahlman (predikstolen) Källor: RA: ÖIÄ; kyrkliga byggnader i Sverige 1811-1917, FIIaab:5 VS: E IV b; 48, Visitation 1849 Ahlberg, s 109 Kyrkobyggnader 1760-1860 Nordgren, s 4-5, 10 Söderberg, s 161
Upphovsman	O L Dahlman (Konstnär - Bildhuggare) P Broberg (Byggmästare) Pehr Molin (Byggmästare) Samuel Enander (Arkitekt)

År 1835 - 1845 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet

Åtgärd

Kyrkan uppfördes för att ersätta den befintliga sockenkyrkan i trä, belägen ca 2 km österut. Invigning ägde rum första advent, den 30 november 1845. Från den gamla kyrkan medflyttades den medeltida dopfunten och orgeln, byggd 1764. Inför kyrkobygget hade klockarstugan flyttats från den gamla kyrkplatsen, så att klockaren kunde tillse att församlingsborna levererade byggnadsmaterial och utförde anbefallna dagsverken. Klockare Edlinds anteckningar finns alltjämt bevarade. • Väggarna blev ända upp till takfoten murade av natursten. • Fasaderna slätputsades och avfärgades vita. • Långhuset täcktes med sadeltak klätt med järnplåt. • Tornet kröntes med en kopparklädd lanternin. Fyra rundvälvda fönster togs upp i norra och södra långhusväggarna. • Kyrkorummet var från början enhetligt vitt • Bänkinredningen var sluten, målad med ljusgrå så kallad pärlfärg. • Predikstolen hade placerats ovan altaret, som lystes upp av ett halvmåneformigt fönster, vars rutor bemålats med änglahuvuden. Ganska snart uppsattes ytterligare en predikstol i enklare utförande på korets norra sida. • Som värmekällor tjänade två järnkaminer placerade i hörnen på ömse sidor om altaret. • Samtidigt med kyrkan invigdes omgivande kyrkogård, från början endast hägnad med ett svartmålat trästaket på västra sidan och gärdesgårdar på de övriga. Arkitekt Samuel Enander vid Överintendent-ämbetet (långhus och torn) Byggmästare P Broberg, Högfors bruk (tornhuven) Byggmästare Pehr Molin, Torsåker (byggledare) O L Dahlman (predikstolen) Källor: RA: ÖIÄ; kyrkliga byggnader i Sverige 1811-1917, FIIaab:5 VS: E IV b; 48, Visitation 1849 Ahlberg, s 109 Kyrkobyggnader 1760-1860 Nordgren, s 4-5, 10 Söderberg, s 161

Upphovsman

O L Dahlman (Konstnär - Bildhuggare)

P Broberg (Byggmästare)

Pehr Molin (Byggmästare)

Samuel Enander (Arkitekt)

År 1839 - 1845 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Åtgärd	Långhus, kor, sakristia och torn

År 1839 - 1845 Nybyggnad - Torn

År 1839 - 1845 Nybyggnad - Sakristia

År 1839 - 1845 Nybyggnad - Korparti

År 1847 - 1847 Rivning
Åtgärd	Den tidigare sockenkyrkan såldes på auktion, varefter byggnaden plockades ned och inventarierna skingrades. Den dekorationsmålade takpanelen uppsattes i två gårdar i socknen. Källor: Nordgren, s 4-5

År 1881 - 1884 Ändring - begravningsplats/kyrkogård
Åtgärd	Kyrkogården utvidgades mot norr sedan ½ tunnland avsöndrats från prästgården. Det nya området inhägnades med ett trästaket. Samtidigt fick den gamla kyrkogården ett järnstaket som avgränsning mot väster och i övrigt blev den inhägnad med häckar plantade på höga jordvallar. Almar och lönnar planterades. Källor: VS: E IV b 48; Inventarium 1906

År 1889 - 1889 Fast inredning - orgel, orgelverk
Åtgärd	Kyrkan försågs med ny 12-stämmig orgel. (Den tidigare 10-stämmiga orgeln var byggd av pastor Svante Brodin 1764, hade flyttats med från gamla kyrkan) E A Setterquist & son Källor: KF: Utlåtande 25/5- 1889
Upphovsman	Erik Adolf Setterquist (Orgelbyggare)

År 1903 - Okänt Ändring - ombyggnad
Åtgärd	Ändring – ombyggnad, interiör Ändring – ombyggnad, stomme Fast inredning – altaruppsats Arkitektur-bunden utsmyckning – måleri, interiör Teknisk installation – värme Vid stor upprustning genomfördes följande: • Västra ingångens stentrappa lades om • Västra ingångens portomfattning reparerades • Norra ingången igenmurades. • Luftgluggar togs upp i sockeln • Kyrkorummets rötskadade trägolv revs upp och i dess ställe lades ett nytt trägolv på trossbotten, uppburen av bjälkar på slaggsten. • Öppen bänkinredning byggdes och ekådrades. • Den gamla bänkinredningens skärmar återanvändes som väggpaneler i koret. • Fönstren tätades och målades med oljefärg. • Vindfång anbringades vid södra ingången och dörren till läktaren. • Kyrkans valv och väggar fältindelades och ströks med bruten kalkfärg, s k tonfärg (medel saknades för dekorationsmålning). Fälten avfärgades gula och inramades med smal gråviolett bård, därutanför en bredare grön bård. Över fönstren målades girlander. • Ny altaruppsats med rik förgyllning och skulptur uppsattes i enlighet med förslag godkänt av Kongl maj:t 6/6 1902. • Ovan altaret ersattes tidigare halvmåneformat fönster med ett ovalt fönster med glasmålning (Gloria in exelsis) • Predikstolen flyttades från sin förra plats över altaret till norra sidan av koret och omförgylldes. • I sakristian avbalkades ett rum för installation av kokseldad s k kalorifer eller varmluftsapparat (Wilhelm Dahlgrens patent). För rökledningens skull uppfördes en fronton med voluter på långhusets östra gavel. Varmluftsuttagen placerades bakom altaruppsatsen och i södra delen av korgolvet fanns återgångsgaller. • Kyrkans plåttak ommålades med röd oljefärg. Arkitekt Agi Lindegren Konstnär Edvard Bergh Byggmästare John Mattson, Västerås AB Krylbo snickerifabrik Målare Gustav Bonny, Karbenning KällorATA: Beskrivning i Program för restaurering av Karbennings kyrka, daterad den 21 mars 1944 av Einar Lundberg KF: Arbetsbeskrivning 7/2 1903, Kostnadsförslag VS: E IV b 48; Inventarium 1906 Nordgren, s 6
Upphovsman	AB Krylbo Snickerifabrik (Hantverkare) Agi Lindegren (Arkitekt) Edvard August Bergh (Konstnär - Dekormålare) Gustav Bonny (Hantverkare - Målare) Jon Mattson (Byggmästare)

År 1903 - Okänt Ändring - ombyggnad

Åtgärd

Ändring – ombyggnad, interiör Ändring – ombyggnad, stomme Fast inredning – altaruppsats Arkitektur-bunden utsmyckning – måleri, interiör Teknisk installation – värme Vid stor upprustning genomfördes följande: • Västra ingångens stentrappa lades om • Västra ingångens portomfattning reparerades • Norra ingången igenmurades. • Luftgluggar togs upp i sockeln • Kyrkorummets rötskadade trägolv revs upp och i dess ställe lades ett nytt trägolv på trossbotten, uppburen av bjälkar på slaggsten. • Öppen bänkinredning byggdes och ekådrades. • Den gamla bänkinredningens skärmar återanvändes som väggpaneler i koret. • Fönstren tätades och målades med oljefärg. • Vindfång anbringades vid södra ingången och dörren till läktaren. • Kyrkans valv och väggar fältindelades och ströks med bruten kalkfärg, s k tonfärg (medel saknades för dekorationsmålning). Fälten avfärgades gula och inramades med smal gråviolett bård, därutanför en bredare grön bård. Över fönstren målades girlander. • Ny altaruppsats med rik förgyllning och skulptur uppsattes i enlighet med förslag godkänt av Kongl maj:t 6/6 1902. • Ovan altaret ersattes tidigare halvmåneformat fönster med ett ovalt fönster med glasmålning (Gloria in exelsis) • Predikstolen flyttades från sin förra plats över altaret till norra sidan av koret och omförgylldes. • I sakristian avbalkades ett rum för installation av kokseldad s k kalorifer eller varmluftsapparat (Wilhelm Dahlgrens patent). För rökledningens skull uppfördes en fronton med voluter på långhusets östra gavel. Varmluftsuttagen placerades bakom altaruppsatsen och i södra delen av korgolvet fanns återgångsgaller. • Kyrkans plåttak ommålades med röd oljefärg. Arkitekt Agi Lindegren Konstnär Edvard Bergh Byggmästare John Mattson, Västerås AB Krylbo snickerifabrik Målare Gustav Bonny, Karbenning KällorATA: Beskrivning i Program för restaurering av Karbennings kyrka, daterad den 21 mars 1944 av Einar Lundberg KF: Arbetsbeskrivning 7/2 1903, Kostnadsförslag VS: E IV b 48; Inventarium 1906 Nordgren, s 6

Upphovsman

AB Krylbo Snickerifabrik (Hantverkare)

Agi Lindegren (Arkitekt)

Edvard August Bergh (Konstnär - Dekormålare)

Gustav Bonny (Hantverkare - Målare)

Jon Mattson (Byggmästare)

År 1920 - Okänt Ändring - begravningsplats/kyrkogård
Åtgärd	Kyrkogården utvidgades Källa: VS: E IVb 48; Inventarium 1924

År 1922 - Okänt Ändring - ombyggnad, fönster
Åtgärd	Långhusets åtta stora fönster försågs med innanfönster. Källa: VS: E IVb 48; Inventarium 1924

År 1926 - Okänt Teknisk installation
Åtgärd	Tornur installerades. Det bekostades med en därtill avsedd donation, inrättad 30 år tidigare. Urtavlorna gjordes 115 cm i diameter, av tjock galvaniserad järnplåt lackerad i vitt. För att kunna sätta upp dem avlägsnades dåvarande runda tornfönster, vars åtta halvrunda bågar förvaras på vinden. Uret byggdes på 140 cm järnstativ. Albert Rydbergs urfabrik, Norrköping. Källor: KF: Kostnadsförslag 1925-08-24, anbudsgranskning 1925-09-07, skrivelser
Upphovsman	Albert Rydbergs urfabrik (Urmakare)

År 1926 - Okänt Teknisk installation

Åtgärd

Tornur installerades. Det bekostades med en därtill avsedd donation, inrättad 30 år tidigare. Urtavlorna gjordes 115 cm i diameter, av tjock galvaniserad järnplåt lackerad i vitt. För att kunna sätta upp dem avlägsnades dåvarande runda tornfönster, vars åtta halvrunda bågar förvaras på vinden. Uret byggdes på 140 cm järnstativ. Albert Rydbergs urfabrik, Norrköping. Källor: KF: Kostnadsförslag 1925-08-24, anbudsgranskning 1925-09-07, skrivelser

Upphovsman

Albert Rydbergs urfabrik (Urmakare)

År 1927 - Okänt Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Epitafium som varit deponerat i Biskopsgårdens kapell i Västerås återställdes i Karbennings kyrka efter restaurering. ´ Konservator Alfred Nilsson Källa: KF: Korrespondens 1926-27
Upphovsman	Alfred Nilsson (Konservator)

År 1929 - Okänt Underhåll - interiör
Åtgärd	Sakristian renoverades. Golvet belades med kokosmatta och röda gångmattor. Källa: VS: E IV b 48; Visitation 1934

År 1932 - Okänt Underhåll - exteriör
Åtgärd	Långhusets plåttak ommålades med svart oljefärg. Källa: VS: E IV b 48; Visitation 1934

År 1933 - Okänt Underhåll - exteriör
Åtgärd	Kyrkans fasader lagades och avfärgades Källa: VS: E IV b 48; Visitation 1934

År 1944 - Okänt Underhåll - exteriör
Åtgärd	Kyrkans yttertak reparerades och ommålades. Vid besiktning av arkitekt Einar Lundberg samma år konstaterades att kyrkans valv och väggar blivit svårt nedsmutsade av befintlig varmluftsanläggning. Källa: KF: Anbud 23/8 1944, antaget den 23/9

År 1945 - 1946 Ändring
Åtgärd	Kyrkorummet genomgick stor renovering och modernisering: • De målade girlanderna runt fönstren togs bort. • Väggarna ströks två gånger tunt med Hälsingborgskalk (varmare ton än i taket) och laverades ”med den dekorativa effekt som för rummet är lämpligt”. Resultatet av denna allmänna anvisning blev att väggarna fick en stänkmålning, grå och ockragula stänk på grå botten. Samtidigt blev de nedre väggpanelerna marmorerade och stänkmålade i mörkare grå nyans. • Takvalvet kalksyrades, ströks med Hälsingborgskalk och laverades ”så att en mjuk och behaglig rörelse erhålles”. Laveringen utfördes som ett uppsprickande molntäcke. • Altarets målning restaurerades av konservator. Altarringen ommålades i stil med altaret. • Bänkinredningens befintliga ekådring från 1903 togs bort och istället skedde ommålning i marmorimitation. Bakersta bänken i varje kvarter försågs med vertikal skärm i enlighet med de främsta bänkarna. • I vapenhuset lades kalkstensgolv, bredare trappor med svängda lopp byggdes upp till orgelläktaren, under trapporna inreddes WC och skrubb. • Kaloriferen i sakristian ersattes med en oljeeldad panna och kyrkan fick vattenburen värme. För utförande av nytt pannrum utgrävdes källare under sakristian, nya golv och väggar göts av betong. Valv mellan järnbjälkar göts. • Ny ytterdörr till sakristian upptogs där den varit före 1903. Yttertrappa av granit och trappräcke av smide • Utrymmet för den tidigare kaloriferen återställdes och införlivades med sakristian igen. Södra ingången från sakristian till kyrkorummet återupptogs. • Ny elektrisk belysning installerades • Tornuret fick nya visare och urtavla Arkitekterna Einar Lundberg (program) och Ove Leijonhufvud (arbetsbeskrivning, dopaltaret) Konservator Alfred Nilsson (svarade även för den inre färgsättningen), biträdd av konservator Oskar Niemi (Nationalmuseet i Helsingfors) och kyrkomålarna Bruno Ekblom, Sven Johnsson och Eskil Claesson Hjalmar Löfquists Elektriska AB Målare Gustav Bonny, Karbenning
Upphovsman	Alfred Nilsson (Konservator) Bruno Ekblom (Konstnär - Dekormålare) Einar Lundberg (Arkitekt) Eskil Claesson (Konstnär - Dekormålare) Gustav Bonny (Hantverkare - Målare) Hjamlar Löfquists Elektriska AB (Hantverkare) Oskar Niemi (Konservator) Ove Leijonhufvud (Arkitekt) Sven Johnsson (Konstnär - Dekormålare)

År 1945 - 1946 Ändring

Åtgärd

Kyrkorummet genomgick stor renovering och modernisering: • De målade girlanderna runt fönstren togs bort. • Väggarna ströks två gånger tunt med Hälsingborgskalk (varmare ton än i taket) och laverades ”med den dekorativa effekt som för rummet är lämpligt”. Resultatet av denna allmänna anvisning blev att väggarna fick en stänkmålning, grå och ockragula stänk på grå botten. Samtidigt blev de nedre väggpanelerna marmorerade och stänkmålade i mörkare grå nyans. • Takvalvet kalksyrades, ströks med Hälsingborgskalk och laverades ”så att en mjuk och behaglig rörelse erhålles”. Laveringen utfördes som ett uppsprickande molntäcke. • Altarets målning restaurerades av konservator. Altarringen ommålades i stil med altaret. • Bänkinredningens befintliga ekådring från 1903 togs bort och istället skedde ommålning i marmorimitation. Bakersta bänken i varje kvarter försågs med vertikal skärm i enlighet med de främsta bänkarna. • I vapenhuset lades kalkstensgolv, bredare trappor med svängda lopp byggdes upp till orgelläktaren, under trapporna inreddes WC och skrubb. • Kaloriferen i sakristian ersattes med en oljeeldad panna och kyrkan fick vattenburen värme. För utförande av nytt pannrum utgrävdes källare under sakristian, nya golv och väggar göts av betong. Valv mellan järnbjälkar göts. • Ny ytterdörr till sakristian upptogs där den varit före 1903. Yttertrappa av granit och trappräcke av smide • Utrymmet för den tidigare kaloriferen återställdes och införlivades med sakristian igen. Södra ingången från sakristian till kyrkorummet återupptogs. • Ny elektrisk belysning installerades • Tornuret fick nya visare och urtavla Arkitekterna Einar Lundberg (program) och Ove Leijonhufvud (arbetsbeskrivning, dopaltaret) Konservator Alfred Nilsson (svarade även för den inre färgsättningen), biträdd av konservator Oskar Niemi (Nationalmuseet i Helsingfors) och kyrkomålarna Bruno Ekblom, Sven Johnsson och Eskil Claesson Hjalmar Löfquists Elektriska AB Målare Gustav Bonny, Karbenning

Upphovsman

Alfred Nilsson (Konservator)

Bruno Ekblom (Konstnär - Dekormålare)

Einar Lundberg (Arkitekt)

Eskil Claesson (Konstnär - Dekormålare)

Gustav Bonny (Hantverkare - Målare)

Hjamlar Löfquists Elektriska AB (Hantverkare)

Oskar Niemi (Konservator)

Ove Leijonhufvud (Arkitekt)

Sven Johnsson (Konstnär - Dekormålare)

År 1946 - 1950 Ändring - begravningsplats/kyrkogård
Åtgärd	Samtidigt med kyrkans förnyelse omdanades kyrkogården, så att ytorna blev till större delen gräsbevuxna och bestämmelser för gravvårdarnas mått fastställdes. Eric E Wilén, Örebro 30/4 & 17/8-1945 Källa: KF: Handlingar angående kyrkogården

År 1969 - Okänt Underhåll - exteriör
Åtgärd	Kyrkan genomgick stor yttre upprustning hösten 1969 • Ny plåt lades på långhusets södra fall, sakristians tak, samtliga fönsterbleck och mindre avtäckningar. Varmförzinkad plåt 0,71 mm, format 600 x 1800. Plåten målades med alkydoljefärg (Danbolin, från International) • Fasaderna blästrades och lagades med KC-bruk, samt ommålades med silikatfärg (Keim) • Fönstersnickerier ommålades med alkydoljefärg (Interlin, från International) • Kyrkdörrar och tornluckor sandblästrades och målades med alkydoljefärg (Corronal, från International) K-konsult i Västerås; arkitekt Åke Carlström & byggnadsingenjör Åke Segerström Egon Nordvall Byggnads AB, Västerås Källor: KF: Byggnads-beskrivning K-konsult februari 1969, Protokoll från slutbesiktning 12/1 1970
Upphovsman	Egon Nordvall Byggnads AB (Hantverkare) K-Konsult (Arkitekt) Åke Carlström (Arkitekt)

År 1969 - Okänt Underhåll - exteriör

Åtgärd

Kyrkan genomgick stor yttre upprustning hösten 1969 • Ny plåt lades på långhusets södra fall, sakristians tak, samtliga fönsterbleck och mindre avtäckningar. Varmförzinkad plåt 0,71 mm, format 600 x 1800. Plåten målades med alkydoljefärg (Danbolin, från International) • Fasaderna blästrades och lagades med KC-bruk, samt ommålades med silikatfärg (Keim) • Fönstersnickerier ommålades med alkydoljefärg (Interlin, från International) • Kyrkdörrar och tornluckor sandblästrades och målades med alkydoljefärg (Corronal, från International) K-konsult i Västerås; arkitekt Åke Carlström & byggnadsingenjör Åke Segerström Egon Nordvall Byggnads AB, Västerås Källor: KF: Byggnads-beskrivning K-konsult februari 1969, Protokoll från slutbesiktning 12/1 1970

Upphovsman

Egon Nordvall Byggnads AB (Hantverkare)

K-Konsult (Arkitekt)

Åke Carlström (Arkitekt)

År 1983 - Okänt Underhåll - interiör
Åtgärd	Inre renovering genomfördes; • Under läktaren restes nya väggar för inredning av kapprum i norr och sammankomstrum i söder. (väggarna vävspända och plastfärgsmålade) • Väggarna rengjordes med inkråm av bröd. • Bänkinredningen utglesades genom att en bänk i varje kvarter togs bort • Bänkinredningens inre ryggar skrapades trärena och laserades till överensstämmelse med befintliga rödaktiga dekorer. Bänkgavlarnas överstycken målades om i dovt grå nyans. • Inredningssnickerierna ommålades med linoljefärg (Tranemo) i likadan nyans som förut. • Tak och väggar i sakristia och vapenhus ommålades med plastfärg. • Belysningen kompletterades • Vinden isolerades • Sakristians och vapenhusets väggar ommålades med plastfärg (Beckers webetonex; tidigare kalkfärg frångicks för att slippa smetningsrisk) Bjerking Ingenjörsbyrå AB (Handläggare Karin Nordåker och Lars-Gunnar Sträng) Bygg-Sven Israelsson AB, Norberg Källor: KF: Entreprenadkontrakt 1983-03-03 (byggnads-beskrivning 1983-01-04) Byggmötes-protokoll 1983-03-07 Raä tillstånd 442/83
Upphovsman	Bjerking ingenjörsbyrå AB (Firma) Bygg-Sven Israelsson AB (Hantverkare)

År 1983 - Okänt Underhåll - interiör

Åtgärd

Inre renovering genomfördes; • Under läktaren restes nya väggar för inredning av kapprum i norr och sammankomstrum i söder. (väggarna vävspända och plastfärgsmålade) • Väggarna rengjordes med inkråm av bröd. • Bänkinredningen utglesades genom att en bänk i varje kvarter togs bort • Bänkinredningens inre ryggar skrapades trärena och laserades till överensstämmelse med befintliga rödaktiga dekorer. Bänkgavlarnas överstycken målades om i dovt grå nyans. • Inredningssnickerierna ommålades med linoljefärg (Tranemo) i likadan nyans som förut. • Tak och väggar i sakristia och vapenhus ommålades med plastfärg. • Belysningen kompletterades • Vinden isolerades • Sakristians och vapenhusets väggar ommålades med plastfärg (Beckers webetonex; tidigare kalkfärg frångicks för att slippa smetningsrisk) Bjerking Ingenjörsbyrå AB (Handläggare Karin Nordåker och Lars-Gunnar Sträng) Bygg-Sven Israelsson AB, Norberg Källor: KF: Entreprenadkontrakt 1983-03-03 (byggnads-beskrivning 1983-01-04) Byggmötes-protokoll 1983-03-07 Raä tillstånd 442/83

Upphovsman

Bjerking ingenjörsbyrå AB (Firma)

Bygg-Sven Israelsson AB (Hantverkare)

År 1989 - Okänt Underhåll - exteriör
Åtgärd	Torntaket omlades med fabrikslackerad svart plåt. Källa: ATA 1673/89

År 1994 - Okänt Underhåll - exteriör
Åtgärd	Kyrkans fasader blästrades rena från 1969 års silikatfärg. Därefter skedde omputsning med kalkbruk (Stråbruken) och återgång till traditionell kalkfärg. Källor: Fagerstaposten 1994-05-06 NPA: Offert, faktura

År 1997 - Okänt Underhåll - exteriör
Åtgärd	Fönstren renoverades; Samtliga bågar fraktades till verkstad där rutorna togs ur för fullständig omkittning och rötskadat virke avlägsnades. Ommålning skedde med bruten vit linoljefärg. Säters snickerifabrik AB Källa: NPA: Offert & faktura
Upphovsman	Säter snickerifabrik AB (Hantverkare)

År 2001 - Okänt Underhåll - interiör
Åtgärd	Korgolvets tidigare mörkgröna bets och fernissa slipades av och bräderna blev istället oljade (Timberex). Altarringens knäfall fick ny stoppning. Källa: NPA: Kyrkogårds-nämndens protokoll

NORBERG ÅSBY 1:6 - husnr 2, KARBENNINGS KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning