Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

SKELLEFTEÅ SKELLEFTEÅ PRÄSTBORD 1:2 - husnr 1, SKELLEFTEÅ LANDSFÖRSAMLINGS KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning

Skellefteå landskyrka mot kor.jpg

Teckenförklaring Bakgrundskarta Copyright © Lantmäteriet
visa stor karta
Byggnadspresentation
SKELLEFTEÅ LANDSFÖRSAMLINGS KYRKA (akt.), SKELLEFTEÅ LANDSFÖRSAMLINGS KYRKA (LANDSKYRKAN) (akt.)

1795 - 1800

1795 - 1800

Västerbotten
Skellefteå
Västerbotten
Skellefteå socken
Skellefteå landsförsamling
Luleå stift
Kyrkvägen 3

Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Korsplan, grekisk

Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig

Religionsutövning - Kyrka

Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Korsplan

Historik

Inventeringsår 2012

Den första träkyrkan vid platsen uppfördes troligen på 1330-talet och ersattes 1386 av en större. 1485 lades grunden till en ny stenkyrka, som invigdes 1507. Denna byggdes om efter ritningar från år 1793 av den österbottniske byggmästaren Jacob Rijf och invigdes år 1800. I praktiken innebar detta uppförandet av en ny kyrka med sakristian och merparten av det medeltida murverket i östpartiet och delar av västra korsarmen bevarat. Kyrkan, som vilar på en rustbädd av timmer, har en korsformig plan med östra armen kortare än de övriga och ingångar från alla fyra håll.

Exteriört är kyrkan i det närmaste oförändrad. Sakristians fönster...

Läs mer i eget fönster

Inventeringsår 1999

Den första träkyrkan vid platsen uppfördes troligen på 1330-talet och ersattes 1386 av en större. 1485 lades grunden till en ny stenkyrka, som invigdes 1507. Denna byggdes om efter ritningar från år 1793 av den österbottniske byggmästaren Jacob Rijf och invigdes år 1800. I praktiken innebar detta uppförandet av en ny kyrka med sakristian och merparten av det medeltida murverket i östpartiet och delar av västra korsarmen bevarat. Kyrkan, som vilar på en rustbädd av timmer, har en korsformig plan med östra armen kortare än de övriga och ingångar från alla fyra håll.

Exteriört är kyrkan i det närmaste oförändrad. Sakristians fönster...

År 1300 - 1995 Ändring
Läs gärna hela händelselistan som finns under Dokument!
År 1795 - 1800 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Murverk från äldre kyrka ingår i den nuvarande

Jacob Rijf (Byggmästare)

År 1795 - 1800 Nybyggnad
Korskyrkobyggnad. Invigd 1800. Sakristia och östra murpartier sparades från den medeltida kyrkan. Österbottningen Jacob Rijfs ritning till korskyrka 1793. Helt godkänd av Överintendentsämbetet (Byggnadsstyrelsen) utan anmärkningar. Studier Sthlm vid Konstakademien 17831784. Länsbyggmästare i AC 1784. Murmästare Asplund från Umeå fungerade som arbetsledare. Solitär. Storvulen kyrka på en storvulen plats, i en folkrik socken. Mest effektfulla konstellationen landskap/kyrka. Mäktig nyklassicistisk kyrka som brukar härledas till Adolfs Fredriks kyrka i Stockholm av Adelkrantz, vilken stod färdig 1783. Vid samma tidpunkt var Rijf i Stockholm vid akademien. Tung kolonnarkitektur i Desprez anda, men i Rijfs tappning. Passar in i det dramatiska landskapet. Beundrades i samtiden. Nyklassicismen 1780-1820 sammanfaller med upplysningen. Ge arkitektonisk gestalt åt det objektiva, sakliga, tankeklara. Symmetri, tunga släta murar. Betona olika byggnadsdelar med räta vinklar. Kolonner och pilastrar och hörnkedjor. Stora fönster utan omramningar. *Fyra rektangulära korsarmar. Östra kortare. Ett fyrkantigt i hörnen avfasat centraltorn krönt av ett klot (glob) med kors och tupp. Tornkonstruktion lik Kemi kyrka också ritad av Rijf (riven). Tre klockor i fristående klockstol. Gavelkrönta portiker i dorisk stil. Södra och norra korsarmarna med kannelerade pilastrar. Västra korsarmen med kannelerade kolonner. Östra släta. Valmade sadeltak. Västra korsarmen tillbyggdes. Norr och södra korsarmarna nybyggdes. Nytt flackare taklag till den medeltida sakristian. *Tunnvälvt artikulerat kyrkorum med pilastrar och gördelbågar Altaret vid korsmitten. Till struktur och yttre prakt torde denna kyrka tävla med de yppersta i stiftet. Flera reseskildringar översvallande uttalanden. Grundläggning: rustbädd av 8 m långa stockar i två lager. Övre lagret kluvna stockar, samt sten. Vald gråsten och tegel. Armeringsjärn. Ingen sockel, men murarna av marksten är frilagda 4 dm upp. *Altarringen, troligen ritad av Rijf och uppförd under byggnadstiden. *Läktarbröstningen från 1790-talet (ritad av Rijf ?). Flyttad från östra till västra korsarmen 1915. *1799 portättmedaljong föreställande byggmästare J. Rijf. Av Bildhuggare Eric Cainberg (kusinbarn till Rijf). Sprucken och missfärgad 1974 nedtagen till församlingshemmet. Hängt ovan sakristidörren.

Jacob Rijf (Byggmästare)

År 1800 - 1800 Återinvigning
Korskyrkobyggnad. Invigd 1800.
År 1800 - 1899 Ändring
Dåliga grundförhållanden. Ständiga bekymmer med dränering och sjunkande grund, framförallt i västra korsarmen. Provisoriska lagningar med murbruk och flis under 1800-talet samt ofta förekommande reparationer av spåntaken. *Orgelfasaden i nyklassicistisk stil, ritad vid okänd tidpunkt av okänd arkitekt under 1800-talet. Ombyggd och utvidgad 1954. Orgelverk av P. L Åkerman 1872. *1809. Gamla predikstolen, altaruppsättningen av Hultman från 1752 samt gamla altarskranket förvarade i kronomagasinet förlorat vid fientligt besök. *Tornet höll ej för ovarsam ringning. Reparation och förstärkning 1812, 1815 och 18201837 och 1876. *1823 inbrottsgaller till sakristians fönster, av järn. *Skrank kring tornaltanen byggdes 1826 av trä. *1828 sakkunnig tillkallas för undersökning av grund och valv. *1833 nytt inbrott leder till att sakristians bägge dörrar plåtbeslås *1833 rappning av sakristian och pelare i öst och väst. *1835 ut- och invändig vitlimning av kyrkan. *1839 Målning av fönstren. *1840 målning av bänkar och ändring av trappstegen ej i samstämmighet med altarringens form. *1851 skänktes en ny altartavla till kyrkan, föreställande Kristi himmelsfärd målad av C.Th. Staaf *1853 utförs grundförstärkning av västra armen då en pelare sjunkit och rämnor öppnat sej. 1858 igenfylls sprickor *1872 tillfrågas kyrkobyggmästaren i Byske etc. *1872 ny orgel *1876 nya bänkar med konturskurna gavelstycken *1878 ny läktare byggd 1876 nytt golv, dörrar samt bänkinredning, målades gulaktiga. *1878 värmeugnar två i södra och två i norra korsarmarna. *1886-87 grunden sjunker och sprickor finns *1891 beslutas om koppartäckning av tornets två övre avsatser. Enkel dekorationsmålning invändigt samt målning av fönstren.
År 1915 - 1916 Ändring - restaurering, interiör
Inre restaurering av arkitekt Fredrik Falkenberg. Byggmästare Johan Strömberg Umeå och målarmästare Otto Wretling, Umeå. *Elljus och ny värmeanläggning. *Orgelläktaren i öster revs. Läktarskranket och orgeln flyttat till västra läktaren. *Altaret flyttat från korsmitten till östra korsarmen, där tidigare orgelläktaren varit placerad. *Korgolvet höjdes och fick en halvcirkelformad inbyggnad. *En medeltida korportal i sydöst konstateras *Öppen altarring, ny predella av smidesjärn. *Kyrkans korsgång försvinner. Golven lagas och bänkar ändras till tät bänkrygg med ramstycken och fyllningar och nya bänkskärmar. *Nya vindfång. *Läktartrapporna avskiljs med vägg av spontad plank med panel. *Väggar lagas, rengörs vattrivs och kalkfärgas vita. *Gråstenssockeln cementeras. *Spricka i väst lagas. *Predikstolen restaureras av dekormålaren Yngve Lundström, Stockholm 1916.

Fredrik Falkenberg (Arkitekt)

Johan Strömberg (Byggmästare)

Otto Wretling (Hantverkare - Målare)

År 1935 - 1935 Ändring - restaurering, interiör
*Fyllning i kyrkans valv (isolering golv och valv), inre renovering av väggar och valv, lagning av sprickor, ny värmeledning med pumpvatten. *Nytt golv med trossbotten, nytt golvlag med dubbla tretexskivor och 2 tums furuplank ovanpå det gamla golvet. Målning av bänkar, panel och övriga ytor. Arbetsledare var byggmästare Arthur Lindgren, Skellefteå. *Taket lagt med kopparbeläggning. *Överses orgeln. *Bänksitsarna breddades och ryggarna lutades något bakåt. *Grunden i väster kontrollerad. *1935-03-16. Värme och vattenledningar dras. Arthur Lindgrens program.

Arthur Lindgren (Byggmästare)

År 1949 - 1949 Ändring - ombyggnad
*Sanitära anläggningar i sakristian och västra korsarmen. Planerat av Birger Dahlberg 1947-06-25 *Nya läktartrappor av ek sätts in.

Birger Dahlberg (Arkitekt)

År 1963 - 1964 Ändring - restaurering
Restaurering av Rolf Bergh, godkänt av RAÄ 1964-03-17. *Omfattande grundförstärkning i väst. *Hel omputsning av kyrkan utvändigt med kalkcementbruk och avfärgning med kc-färgen Aktivan och ommålning av trätorn. Nyförgyllning av detaljer. *Lagning av takplåtar. *Nytt korgolv av fjällskiffer. *Nya utvändiga socklar av marmor på gavelväggar. *Värmeledningskulvert från församlingshemmet. *Norra valvbågarna förstärkta *Hel omgestaltning av koret. *Sakristian återställdes, hel ommålning av valv och väggar. Entré tillkom i sakristiprånget *Bänkinredning ändrades något (längre från väggar och utglesades. Minskning till 960 platser) samt ommålades *Mittarmaturen ersattes med trägaller. *Motsatsförhållanden mellan nyklassicismen och medeltida stilen. Sanctuarieum bakom altaret anordnas. Ville ej minska antalet platser mer och valde att placera koret indraget till fönstret. *Nya fasta och lösa inventarier anskaffade. 1964 Altaret i svart skiffer med vita marmorkrusteringar, bl a ett kors. 1964 Predella i vit marmor 1964 Skiffertavla med svart polerad skiffer och inskriptionen Tit. 3:6-6 1964 Smidesgaller/veteax av blankt järn och mässing i grupper om sex stycken. Konstnären Tore Bergh. Altarring av trä i nyklassicistisk stil (e. 1795). Rektangulär med rundade hörn, ovala öppningar med smal pärlstav runt. Rosmotiv och akantusblad. 1964 återfick den sitt utseende från före 1915.

Rolf Bergh (Arkitekt)

Tore Bergh (Konstnär)

År 1980 - 1980 Ändring - restaurering
Förgyllning/restaurering av predikstol. Målarmästare Birger Eriksson, Skellefteåhamn.

Birger Eriksson (Hantverkare - Målare)

År 1984 - 1984 Ändring - ombyggnad
Ombyggnadsarbeten. Kapprum, skötrum, handikapp-wc, ny ljudanläggning, paneler för att förbättra efterklangstiden. Hans Tirsén, Luleå

Hans Tirsén (Arkitekt)

År 1987 - 1987 Ändring
Akustisk utredning av Lennart Tunemalm.
År 1991 - 1991 Ändring
*Fråga angående framflyttning altare m m och orgel under tavlan. *Principtillstånd för kororgel t h om koret.