Bebyggelseregistret (BeBR)

Byggnadspresentation
Namn	LACKALÄNGA KYRKA (akt.), LACKALÄNGA KYRKA (akt.)
Nybyggnadsår	1100 - 1349 1100 - 1349
Län	Skåne
Kommun	Kävlinge
Landskap	Skåne
Socken	Lackalänga
Församling	Lackalänga-Stävie församling
Stift	Lunds stift
Adress	Lackalänga bygata
Historisk kategori	Religionsutövning - Kyrka Religionsutövning - Kyrka
Nuvarande kategori	Religionsutövning - Kyrka Religionsutövning - Kyrka

Historik
Inventeringsår 2014 Kyrkobyggnaden Lackalänga kyrka uppfördes i slutet av 1100-talet, förmodligen av Carl Stenmester. Kyrkan gavs ett tidstypiskt romanskt utseende med långhus, ett smalare kor och en halvrund absid i öster. Utförandet var väl bearbetat med ett troligtvis synligt sandstensmurverk. Långhusets norra- och södra fasader försågs med varsin portal och varsitt fönster. Kanske fanns också ett fönster i absidens östra vägg, något som omnämns i Carl Georg Brunius anteckningar från 1800-talet. Absiden förses med ett kupolvalv av sandsten, som liksom den östra absidväggen täcks av kalkmålningar. Innertaket torde varit ett platt trätak, medan ytter... Läs mer i eget fönster

Historik

Inventeringsår 2014

Kyrkobyggnaden
Lackalänga kyrka uppfördes i slutet av 1100-talet, förmodligen av Carl Stenmester. Kyrkan gavs ett tidstypiskt romanskt utseende med långhus, ett smalare kor och en halvrund absid i öster. Utförandet var väl bearbetat med ett troligtvis synligt sandstensmurverk. Långhusets norra- och södra fasader försågs med varsin portal och varsitt fönster. Kanske fanns också ett fönster i absidens östra vägg, något som omnämns i Carl Georg Brunius anteckningar från 1800-talet. Absiden förses med ett kupolvalv av sandsten, som liksom den östra absidväggen täcks av kalkmålningar. Innertaket torde varit ett platt trätak, medan ytter...

Läs mer i eget fönster

År 1100 - 1349 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Åtgärd	Långhus, kor, absid

År 1100 - 1349 Nybyggnad - Korparti

År 1100 - 1550 Specifika inventarier - dopfunt
Åtgärd	Dopfunten av sandsten är medeltida. Dess cylindriska fot är typisk för de funtar, som brukar föras till den s.k. Barsebäcksgruppen. Cuppan är vid och slät bortsett från en repstav längs ovankanten.

År 1100 - 1349 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Åtgärd	Lackalänga kyrka uppfördes i slutet av 1100-talet, förmodligen av Carl Stenmester. Kyrkan gavs ett tidstypiskt romanskt utseende med långhus, ett smalare kor och en halvrund absid i öster. Utförandet var väl bearbetat med ett troligtvis synligt sandstensmurverk. Långhusets norra- och södra fasader försågs med varsin portal och varsitt fönster. Kanske fanns också ett fönster i absidens östra vägg, något som omnämns i Carl Georg Brunius anteckningar från 1800-talet. Absiden förses med ett kupolvalv av sandsten, som liksom den östra absidväggen täcks av kalkmålningar. Innertaket torde varit ett platt trätak, medan yttertaket kan ha belagts med bly.

År 1100 - 1349 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet

Åtgärd

Lackalänga kyrka uppfördes i slutet av 1100-talet, förmodligen av Carl Stenmester. Kyrkan gavs ett tidstypiskt romanskt utseende med långhus, ett smalare kor och en halvrund absid i öster. Utförandet var väl bearbetat med ett troligtvis synligt sandstensmurverk. Långhusets norra- och södra fasader försågs med varsin portal och varsitt fönster. Kanske fanns också ett fönster i absidens östra vägg, något som omnämns i Carl Georg Brunius anteckningar från 1800-talet. Absiden förses med ett kupolvalv av sandsten, som liksom den östra absidväggen täcks av kalkmålningar. Innertaket torde varit ett platt trätak, medan yttertaket kan ha belagts med bly.

År 1200 - 1299 Fast inredning - skrank
Åtgärd	Under 1200-talet uppförs ett korskrank med två dörrar mellan kor och långhus.

År 1400 - 1499 Nybyggnad - Vapenhus
Åtgärd	Kyrkan byggs under 1400-talet ut med två stycken vapenhus i norr resp. söder.

År 1400 - 1499 Valvslagning
Åtgärd	Över kor och långhus slås kryssvalv av tegel som ersätter träinnertaket.

År 1500 - 1503 Arkitekturbunden utsmyckning - kalkmålning
Åtgärd	Under tidigt 1500-tal får kyrkan nya kalkmålningar i korvalvet. Även långhusets östra vägg liksom absiden ska ha bemålats, motiv som idag är försvunna.

År 1507 - 1509 Fast inredning - altaruppsats
Åtgärd	Altaruppsatsen är av additionstyp, utförd under sent 1500-tal i Daniel Thommissen- influerad stil av en icke namngiven Malmöverkstad. Uppsatsen är utformad med fyra altartavlor från 1742, som föreställer de fyra evangelisterna. De är placerade i två rader innanför kolonner och beslagsvingar. På entablementets kornisch står en ädikula flankerad av voluter. I trekantsgavelns centrum finns en målning av Guds lamm. Texter på predellan förklarar att uppsatsen renoverades 1742 och 1889.

År 1507 - 1509 Fast inredning - altaruppsats

Åtgärd

Altaruppsatsen är av additionstyp, utförd under sent 1500-tal i Daniel Thommissen- influerad stil av en icke namngiven Malmöverkstad. Uppsatsen är utformad med fyra altartavlor från 1742, som föreställer de fyra evangelisterna. De är placerade i två rader innanför kolonner och beslagsvingar. På entablementets kornisch står en ädikula flankerad av voluter. I trekantsgavelns centrum finns en målning av Guds lamm. Texter på predellan förklarar att uppsatsen renoverades 1742 och 1889.

År 1575 - 1585 Fast inredning - predikstol
Åtgärd	Predikstolen är tillverkad runt 1575-1585, troligen av samma verkstad som gjort predikstolen i Dalköpinge kyrka, och är restaurerad vid flera tillfällen. Bildmotiven kommer från 1742. Korgen nås via en trappa, och bärs av en träkonstruktion, dold bakom en hög, gråmålad träsockel i liv med korgens sidor. Dessa består av speglar mellan ett nedre och övre listverk prydda med inskriptioner. I speglarna finns röda fält, inramade av kannelerade pilastrar, med dekor av akantus och medaljonger med drakhuvuden, ängla- eller satyrmasker. Korgen är målad i primärt grönt, rött och guld.

År 1575 - 1585 Fast inredning - predikstol

Åtgärd

Predikstolen är tillverkad runt 1575-1585, troligen av samma verkstad som gjort predikstolen i Dalköpinge kyrka, och är restaurerad vid flera tillfällen. Bildmotiven kommer från 1742. Korgen nås via en trappa, och bärs av en träkonstruktion, dold bakom en hög, gråmålad träsockel i liv med korgens sidor. Dessa består av speglar mellan ett nedre och övre listverk prydda med inskriptioner. I speglarna finns röda fält, inramade av kannelerade pilastrar, med dekor av akantus och medaljonger med drakhuvuden, ängla- eller satyrmasker. Korgen är målad i primärt grönt, rött och guld.

År 1600 - 1699 Rivning - delvis riven
Åtgärd	Det norra vapenhuset rivs under 1600-talet, och portalen görs om till ett fönster.

År 1634 - 1634 Specifika inventarier - kyrkklocka
Åtgärd	Storklockan i malm är från 1634, men göts om 1747 av M Wetterholtz i Malmö. En inskription på klockan förkunnar, att klockan fick gjutas om sedan den gått sönder av den vårdslösa ringningen.

År 1788 - 1788 Specifika inventarier - kyrkklocka
Åtgärd	Lillklockan i malm är gjuten 1788 av Fredrik Kellström. Klockan är dekorerad med bårder, akantusrankor och inskriptioner.
Upphovsman	Fredrik Kellström (Klockgjutare)

År 1851 - 1851 Ändring - tillbyggnad
Åtgärd	Långhus

År 1851 - 1851 Ändring - tillbyggnad
Åtgärd	1851 görs en utvidgning åt väster av kyrkans långhus, som blir dubbelt så långt och får ytterligare två valvtravéer, efter domkyrkoarkitekt Carl Georg Brunius ritningar. De nya och gamla murarna förstärks med dragstag. Kyrkan får dagens fönsteröppningar och fönster. Takstommen görs om, taket beläggs med tegel och får en flersprångig gesims längs takfoten. Fönstret i absiden görs om till en dörröppning.
Upphovsman	Carl Georg Brunius (Arkitekt)

År 1851 - 1851 Ändring - tillbyggnad

Åtgärd

1851 görs en utvidgning åt väster av kyrkans långhus, som blir dubbelt så långt och får ytterligare två valvtravéer, efter domkyrkoarkitekt Carl Georg Brunius ritningar. De nya och gamla murarna förstärks med dragstag. Kyrkan får dagens fönsteröppningar och fönster. Takstommen görs om, taket beläggs med tegel och får en flersprångig gesims längs takfoten. Fönstret i absiden görs om till en dörröppning.

Upphovsman

Carl Georg Brunius (Arkitekt)

År 1854 - 1854 Nybyggnad - Torn

År 1888 - 1888 Nybyggnad - Torn
Åtgärd	Ritningarna tas fram 1874 av Nils Andersson, och tornet uppförs 1888 i sten med en skiffertäckt spira.
Upphovsman	Nils Erik Andersson (Arkitekt)

År 1889 - 1889 Fast inredning - orgel, orgelfasad
Åtgärd	Orgeln med två manualer tillverkades 1889 av Åkerman& Lund och byggdes om 1952 av Frobenius & Co. . Orgelfasaden består av tre delar avdelade av kolonner. Det mittersta partier är förhöjt och har en triangulär avslutning. Piporna är synliga innanför trepassformade bågar.
Upphovsman	Åkerman & Lund Orgelbyggeri AB (Orgelbyggeri)

År 1889 - 1889 Fast inredning - läktare
Åtgärd	En orgelläktare byggs 1889.

År 1889 - 1889 Underhåll - målningsarbete, interiör
Åtgärd	Altare, predikstol och bänkar målas om 1889.

År 1889 - 1889 Underhåll - takomläggning
Åtgärd	1889 läggs taken över långhus och kor om med plåt, medan absiden behåller sin koppartäckning.

År 1890 - 1890 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Åtgärd	1890 dekormålas långhusvalven, troligen med röda band på valvribborna.

År 1930 - 1930 Underhåll - exteriör
Åtgärd	1930 vittas väggar och valv. Utvändigt lagas putsen och fasaderna kalkas, och plåttaket målas med oljefärg i blyvitt.

År 1949 - 1949 Konservatorsarbeten
Åtgärd	1949 tas kalkmålningarna fram och retuscheras av Hans Erlandsson.

År 1952 - 1952 Ändring - restaurering
Åtgärd	1952 restaureras kyrkan under Eiler Graebes ledning. Golvet sänks till ursprunglig nivå, och beläggs med tegel respektive trägolv i bänkkvarteren ovanpå en betongsula. Nya bänkar, innerfönster och en ny orgel sätts in bakom den gamla orgelfasaden. Ytterbågarna renoveras och fönsteröppningarna får nya solbänkar av kalksten.
Upphovsman	Eiler Graebe (Arkitekt)

År 1952 - 1952 Fast inredning - bänkinredning
Åtgärd	Bänkinredningen av fur är från 1952, då utförda som slutna kvarter. Bänkgavlarna är släta, bortsett från en profilerad ovanlist. Ryggarna har tre speglar och är utrustade med psalmbokshylla på baksidan. Bänkarna är i sin helhet målade i två nyanser av grått, även mot ytterfasaden.

År 1952 - 1952 Konservatorsarbeten
Åtgärd	Predikstolen och altaruppsatsen konserveras och återfår sina ursprungliga färger.

År 1952 - 1952 Teknisk installation - värme
Åtgärd	Installationer för bl.a. belysning och värme utförs.

År 1979 - 1979 Underhåll - exteriör
Åtgärd	1979 genomförs en utvändig restaurering efter byggmästare Nils Perssons handlingar. All puts över långhus, kor och absid rivs ner och ersätts med cementfattig kalkputs, som sedan avfärgas med kalk. Tornets c-rika puts behålls och dess fasader målas med kc-färg. Tak, avvattningssystem, dörrar och luckor repareras.
Upphovsman	Nils Persson (Byggmästare)

År 2009 - 2009 Underhåll - exteriör
Åtgärd	2009 genomförs en renovering efter Wikerstål arkitekters ritningar. Fasaderna på kor, långhus och absid rengörs, putslagas och kalkavfärgas, medan tornet ommålas med kc- färg. Kor- och långhustak ommålas, liksom fönstren vars uttjänta blyspröjsar byts mot nya. Tornspirans klot återfår en ljust gul kulör.
Upphovsman	Wikerstål arkitekter AB (Arkitektkontor)

År 2011 - 2011 Ändring - restaurering, exteriör
Åtgärd	Spiran renoveras på nytt 2011. Plåtar på kupor och ränndalar läggs om, brädundertaket byts delvis ut och taket beläggs med ny skiffer.

År Okänt Fast inredning - altarring
Åtgärd	Altarringen är av gjutjärn med två grindar, en överliggare av gråmålat trä och knäfall klätt med brunt skinn.

År Okänt Fast inredning - altare
Åtgärd	Altaret är av laserat trä med en marmoreringsmålad toppskiva.

KÄVLINGE LACKALÄNGA 42:1 - husnr 1, LACKALÄNGA KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning