Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

GOTLAND VÄSTERHEJDE KYRKOGÅRDEN 1:1 - husnr 1, VÄSTERHEJDE KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning

Västerhejde 2006-09-19 090.jpg

Teckenförklaring Bakgrundskarta Copyright © Lantmäteriet
visa stor karta
Byggnadspresentation
VÄSTERHEJDE KYRKA (akt.), VÄSTERHEJDE KYRKA (akt.)

1200 - 1230

1200 - 1229

1800 - 1829

Gotland
Gotland
Gotland
Västerhejde
Stenkumla församling
Visby stift
Västerhejde kyrka 1

Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig

Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka

Religionsutövning - Kyrka

Religionsutövning - Kyrka

Religionsutövning - Kyrka

Historik

Inventeringsår 2006

Västerhejde kyrka är med undantag för sakristian i sin helhet uppförd under medeltiden. Kyrkans äldsta delar är koret med absiden och långhuset, vilka tillkom i början av 1200-talet. Tornet är kyrkans yngsta byggnadsdel, det fogades till kyrkan vid mitten av nämnda århundrade. Sakristian byggdes 1884 efter ritningar av den kring sekelskiftet 1900 kände och flitigt anlitade stockholmsarkitekten Ferdinand Boberg.

Sedan byggnadstiden har relativt stora ändringar gjorts på kyrkans exteriör, även om merparten av murarna är intakta. Yttertaken belades med tegel 1706, och under en period från slutet av 1800-talet till 1930-talet (?) täc...

Läs mer i eget fönster

År 1100 - 1550 Arkitekturbunden utsmyckning
Runristad gravsten över Gairwalder Bjärs (står lutad mot N långhusmuren utvändigt).
År 1200 - 1230 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus och kor
År 1200 - 1230 Nybyggnad - Korparti
Kor med absid
År 1200 - 1229 Nybyggnad
Koret med absiden och långhuset byggdes (SvK anger ”trol. --- 1204” som också är det årtal Strelow anger). SvK anger att de ursprungliga takstolarna är bevarade på både kor och långhus.
År 1230 - 1270 Nybyggnad - Torn
Torn
År 1240 - 1240 Specifika inventarier - dopfunt
omkring 1240. Dopfunt av kalksten, nu i Gotlands fornsal (på 1850-talet påträffad vid grävningsarbete på kyrkogården och därefter – på 1860-talet – använd som blomkruka i en närbelägen bondgård).
År 1240 - 1259 Nybyggnad - Torn
Tornet byggdes (ej trappgavlarna; SvK anger ”omkr. 1240”). Långhusportalen delvis ombyggd.
År 1600 - 1699 Fast inredning - predikstol
Predikstolen. Bänkinredningen. Målat brädtak i långhuset? Mässingskrona, 6-armad, nu i långhuset.
År 1659 - 1659 Specifika inventarier - kyrkklocka
Lillklockan, troligen gjuten av en kringvandrande klockgjutare under kyrkoherdarna Per Gubbes (förordnad 1648) och Sveno Petri Boetius tid (1659-75). (GK anger att denna klocka var uppställd bakom altaret.).
År 1662 - 1662 Specifika inventarier - altartavla
Altartavla

Johan Bartsch d ä (Konstnär)

År 1662 - 1662 Specifika inventarier - altartavla
Altartavlan, tillskriven Johan Bartsch. (GKM anger att den målades av Bartsch, sannolikt med hjälp av sonen Rasmus).

Johan Bartsch (Konstnär)

År 1672 - 1672 Fast inredning - predikstol
Predikstol, målad 1672 enligt inskription
År 1672 - 1672 Fast inredning - predikstol
Predikstolen målades på bekostnad av domaren Oluf Lundsberg.
År 1674 - 1674 Arkitekturbunden utsmyckning
Gravhäll i korgolvet över ”Store Sjötuller…” Nils Stark.
År 1675 - 1675 Specifika inventarier - dopfunt
Dopfunt av sandsten, skänkt 1681
År 1681 - 1681 Specifika inventarier - dopfunt
Dopfunten av sandsten skänkt av domaren Oluf Lundsberg.
År 1689 - 1689 Fast inredning - läktare
Orgelläktare, enligt inskrift målad 1696

Johan Bartsch d y (Konstnär)

Nils Snickare (Hantverkare - Snickare)

Rasmus Bartsch (Konstnär - Dekormålare)

År 1689 - 1689 Fast inredning - läktare
Läktaren tillverkades av ”Nils snickare”.

Nils . (Hantverkare - Snickare)

År 1696 - 1696 Fast inredning - bänkinredning
Bänkinredning. Kompletterad vid en restaurering 1936 av arkitekt Erik Fant och konservator A. Nilsson

Johan målare (Konstnär - Dekormålare)

År 1696 - 1696 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Kvinnfolksbänkarna och de bakersta manfolksbänkarna målades av Johan Bartsch. Läktaren målades, troligen av Johan Bartsch eller dennes son Rasmus (GKM anger att målningen av läktarbröstningen är ”sannolikt tillkommen genom samarbete mellan Johan Bartsch d. y. och sonen Rasmus”). SvK anger att målningen möjligen är utförd av Abraham Beck.

Johan Bartsch d y (Konstnär)

Rasmus Bartsch (Konstnär)

År 1697 - 1697 Underhåll
Klockbocken (sannolikt den nuvarande) reparerades.
År 1700 - 1700 Fast inredning - skrank
omkring 1700. Altaskrankets målning.
År 1706 - 1706 Ändring - ombyggnad, yttertak
Faltaken över ”Stora och lilla sånghuset” (långhuset och koret) byttes mot taktegel på bekostnad av landshövdingen, baron von der Osten genannt Sacken.
År 1707 - 1707 Arkitekturbunden utsmyckning
1707 troligen. Nummertavlan.
År 1800 - 1829 Nybyggnad
Koret nybyggdes nästan (stenar föll 1844 ned och skadade golvet och en likkista i en grav under detsamma).
År 1820 - 1820 Arkitekturbunden utsmyckning
Votivskepp skänkt till kyrkan av Jacob Broander.
År 1850 - 1859 Ändring - ombyggnad, innertak
Det plana gipstaket i långhuset tillkom som ersättning för ett målat trätak.
År 1850 - 1859 Fast inredning - orgel
1850-tal? En orgel skänktes till kyrkan av prinsessan Eugénie .
År 1853 - 1853 Arkitekturbunden utsmyckning
Oljemålning föreställande Kristi uppståndelse, signerad Fredrik Westin, skänktes till kyrkan, troligen av prinsessan Eugénie .

Fredrik Westin (Konstnär)

År 1856 - 1856 Ändring - ombyggnad, exteriör
Tornets trappgavlar

Fredrik Wilhelm Scholander (Arkitekt)

År 1856 - 1856 Ändring - ombyggnad
Den äldre, spetsiga tornhuven togs ned och ersattes med tegeltaket och de nuvarande trappgavlarna efter ritning av signaturen ”A. N.” (GK och SvK anger felaktigt att ritningen signerats av arkitekt Fredrik Wilhelm Scholander, men denne har endast vidimerat kopians överensstämmelse med originalet!).
År 1860 - 1869 Ändring - ombyggnad, fönster
Korportalen avlägsnades och det S korfönstret togs upp. De stora fönstren i S fasaden togs upp.
År 1861 - 1861 Arkitekturbunden utsmyckning
Oljemålning signerad Auguste (Åkerlöf?) på långhusets N vägg och skänkt av prinsessan Eugénie .

Auguste (Konstnär)

År 1864 - 1864 Äldre kulturhistorisk inventering
Samtliga tak belagda med tegel vid denna tidpunkt (enligt teckning av P. A. Säve).
År 1884 - 1884 Nybyggnad - Sakristia
Sakristia
År 1884 - 1884 Nybyggnad - Sakristia
Sakristian uppfördes efter ritningar av F(erdinand). Boberg.

Ferdinand Boberg (Arkitekt)

År 1890 - 1899 Äldre kulturhistorisk inventering
omkring 1890. Taken över kor och långhus vid denna tidpunkt belagda med sinuskorrigerad plåt, absiden med falsad slätplåt (Foto av O. Sörling; jfr. 1908!).
År 1901 - 1901 Ändring
Ritning upprättad av arkitekt F. Boberg till uppvärmning (kamin i långhuset NÖ hörn med skorsten på långhustaket) samt lösa bänkar.

Ferdinand Boberg (Arkitekt)

År 1906 - 1906 Fast inredning - orgel, orgelfasad
Ritning till ny orgelfasad av G. Pettersson (jfr. 1908!).

G Pettersson (Okänd)

År 1908 - 1908 Ändring
Den gamla bänkinredningen togs bort och ersattes med lösa träbänkar. Taken täcktes med plåt (tidigare tegel; jfr. o. 1890!). Ritning till ny orgelfasad av arkitekt Gust. Pettersson, Stockholm (jfr. 1906!).
År 1912 - 1912 Fast inredning - orgel
Ny piporgel i orgelhuset från 1850-talet.
År 1931 - 1931 Fast inredning - glasmålning
Glasmålning i korfönstret, signerad J. Öberg. Två glasmålningar insatta i korets och långhusets fönster, vilket under 1932 föranledde korrespondens mellan riksantikvarieämbetet och församlingen med åtföljande tidningsartiklar.

J Öberg (Konstnär - Glaskonstnär)

År 1932 - 1932 Ändring
Ny värmeledning (SvK anger att detta skedde 1931). Altaruppsats, predikstol och läktarskärm konserverades av C. Wilhelm Pettersson, Stocksund. Trägolv.

C W Pettersson (Konservator)

År 1938 - 1938 Ändring - restaurering
Restaurering efter förslag av arkitekt Erik Fant, Stockholm (entreprenör Reinhold Lydahl, Etelhem).  Bänkinredning med slutna bänkkvarter, delvis med återanvändande av den äldre bänkinredningen.

Erik Fant (Arkitekt)

År 1940 - 1940 Specifika inventarier - kyrkklocka
Storklockan, gjuten av K. G. M. Bergholtz i Stockholm, skänkt av Anna Persson, Skogsbacka.

K G M Bergholtz (Klockgjutare)

År 1952 - 1952 Teknisk installation - el
Elektrisk belysning.
År 1956 - 1956 Ändring - restaurering, interiör
Invändig restaurering:  Det putsade innertaket i långhuset togs ned och resterna av det målade brädtaket från 1600-talet frilades och rekonstruerades, konservator konstnär Curt Wiberg, Visby.  Kalkning invändigt i kyrkorummet och i sakristian.  Sakramentsskåpet framtaget.  Altarbordets puts avtagen.  Dopfunten restaurerades.

Curt Wiberg (Konservator)

År 1960 - 1960 Underhåll
Nya kolonnetter i ljudgluggarna.
År 1965 - 1967 Ändring - restaurering, exteriör
Utvändig restaurering efter förslag av ingenjör Ingmar Holmström, Stockholm (Entreprenör Byggfirma Grönlund & Persson, Hablingbo):  Fasadputs  Omläggning av tegeltaken  Murförstärkning  Sanering av takkonstruktioner och bjälklag  Vattenavledning från taken via hängrännor, stuprör och markinfiltration  Brandsektionering av vindarna.

Ingmar Holmström (Ingenjör)

År 1986 - 1986 Ändring - ombyggnad, port
Ytterdörr upptagen på sakristian.
År 1988 - 1988 Ändring
Utbyte av lysrörsarmaturer på triumfbågen mot spotlights.
År 1990 - 1990 Specifika inventarier - dopfunt
Dopfunten konserverades.