Bebyggelseregistret (BeBR)

Byggnadspresentation
Namn	GRÄNNA KYRKA (akt.)
Nybyggnadsår	1100 - 1249 1100 - 1199 1892 - 1895
Län	Jönköping
Kommun	Jönköping
Landskap	Småland
Socken	Gränna
Församling	Gränna församling
Stift	Växjö stift
Adress	Norra Kyrkogränd 2
Historisk kategori	Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka Religionsutövning - Kyrka
Nuvarande kategori	Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Korsplan Religionsutövning - Kyrka

Historik
Inventeringsår 2006 Den första kyrkobyggnaden på platsen uppfördes under 1100- talet som en romansk stenkyrka. Kyrkan fick under 1200-talet sin dopfunt vilken fortfarande återfinns i kyrkan. På 1400-talet valvslogs kyrkan och under det att den Braheska eran inletts gjordes flera förändringar som kom at få stor inverkan på kyrkans uttryck. 1673 lät greve Per Brahe d.y. bekosta uppförandet av ett nytt stentorn vid kyrkans västra gavel. Redan tidigare hade han försett kyrkan med en ny dopfunt. Ytterligare en utvidgning av kyrkan genomfördes under 1689-96 då kyrkorummet förstorades mot norr och söder. Arkitekt bakom utvidgningen var Erik Dahlberg... Läs mer i eget fönster

Historik

Inventeringsår 2006

Den första kyrkobyggnaden på platsen uppfördes under 1100-
talet som en romansk stenkyrka. Kyrkan fick under 1200-talet
sin dopfunt vilken fortfarande återfinns i kyrkan. På 1400-talet
valvslogs kyrkan och under det att den Braheska eran inletts
gjordes flera förändringar som kom at få stor inverkan på
kyrkans uttryck. 1673 lät greve Per Brahe d.y. bekosta
uppförandet av ett nytt stentorn vid kyrkans västra gavel. Redan
tidigare hade han försett kyrkan med en ny dopfunt. Ytterligare
en utvidgning av kyrkan genomfördes under 1689-96 då
kyrkorummet förstorades mot norr och söder. Arkitekt bakom
utvidgningen var Erik Dahlberg...

Läs mer i eget fönster

År 1100 - 1249 Nybyggnad
Åtgärd	Långhus

År 1100 - 1199 Nybyggnad
Åtgärd	Kyrkoplatsen har anor till 1100-talet. Rester av den äldsta kyrkans murar påträffades vid en arkeologisk undersökning som genomfördes i samband med restaureringsarbeten på 1980-talet.

År 1250 - 1259 Specifika inventarier - dopfunt
Åtgärd	Dopfunten som finns i kyrkan härrör från denna tid.

År 1400 - 1499 Ändring - ombyggnad, valvslagning
Åtgärd	Under 1400-talet tillkom slagna valv med kalkmåleri.

År 1597 - 1597 Specifika inventarier - kyrkklocka
Åtgärd	Storklockan blir omgjuten.

År 1656 - 1656 Fast inredning - predikstol
Åtgärd	Kyrkan fick en predikstol i gåva av Per Brahe.

År 1660 - 1660 Specifika inventarier - kyrkklocka
Åtgärd	Storklockan blir omgjuten.

År 1673 - 1673 Nybyggnad - Torn

År 1673 - 1673 Nybyggnad - Torn
Åtgärd	Ett nytt torn byggdes, detta bekostades av Per Brahe d.y.

År 1689 - 1696 Nybyggnad - Korsarm/ar

År 1689 - 1696 Ändring - tillbyggnad
Åtgärd	En utvidgning av kyrkans långhus mot norr och söder gjordes efter ritningar av Erik Dahlbergh.
Upphovsman	Erik Dahlbergh (Arkitekt)

År 1694 - 1694 Fast inredning - orgel
Åtgärd	En orgel skänktes till kyrkan av grevinnan Gyllenstjerna.

År 1719 - 1719 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Åtgärd	Kyrkan fick dekorativt måleri utfört av målare Edvard Orm.
Upphovsman	Edvard (Evert) Orm (Konstnär - Dekormålare)

År 1722 - 1722 Specifika inventarier - altartavla
Åtgärd	En altartavla införskaffas. Altartavlan tillverkades av bildhuggarna Anders Ekeberg och Magnus Ullberg.
Upphovsman	Anders Svensson Ekeberg, Borås (Konstnär - Bildhuggare) Magnus Ullberg (Konstnär - Bildhuggare)

År 1722 - 1722 Specifika inventarier - altartavla

Åtgärd

En altartavla införskaffas. Altartavlan tillverkades av bildhuggarna Anders Ekeberg och Magnus Ullberg.

Upphovsman

Anders Svensson Ekeberg, Borås (Konstnär - Bildhuggare)

Magnus Ullberg (Konstnär - Bildhuggare)

År 1754 - 1754 Specifika inventarier - kyrkklocka
Åtgärd	Storklockan blir omgjuten.

År 1761 - 1761 Specifika inventarier - kyrkklocka
Åtgärd	Lillklockan blir omgjuten.

År 1776 - 1776 Fast inredning - orgel
Åtgärd	En orgel med 12 stämmor installerades i kyrkan.

År 1821 - 1821 Specifika inventarier - kyrkklocka
Åtgärd	Storklockan blir omgjuten.

År 1823 - 1823 Specifika inventarier - dopfunt
Åtgärd	Orgeln från 1776 renoverades och är nu placerad på den gamla kyrkans västra läktare.

År 1889 - 1889 Brand

År 1889 - 1889 Brand - helt förstörd
Åtgärd	Kyrkan brandhärjades och förstördes helt.

År 1892 - 1895 Nybyggnad
Åtgärd	Kyrkan återuppfördes efter branden och stod klar detta år. Ett första ritningsförslag från Överintendentsämbetet, ÖIÄ, godkändes och skulle genomföras. Efter besök på plats av ansågs den gamla korbyggnaden vara i så gott skick och av så högt intresse att ritningarna skulle förkastas och ett nytt upprättas där korbyggnaden tillvaratogs. Ritningarna till den nya kyrkan upprättades av arkitekt Gustaf Petterson vid ÖIÄ, Stockholm.
Upphovsman	Gustaf Pettersson (Arkitekt)

År 1892 - 1895 Nybyggnad

Åtgärd

Kyrkan återuppfördes efter branden och stod klar detta år. Ett första ritningsförslag från Överintendentsämbetet, ÖIÄ, godkändes och skulle genomföras. Efter besök på plats av ansågs den gamla korbyggnaden vara i så gott skick och av så högt intresse att ritningarna skulle förkastas och ett nytt upprättas där korbyggnaden tillvaratogs. Ritningarna till den nya kyrkan upprättades av arkitekt Gustaf Petterson vid ÖIÄ, Stockholm.

Upphovsman

Gustaf Pettersson (Arkitekt)

År 1894 - 1895 Nybyggnad - Korparti
Åtgärd	Koret återuppbyggt på den gamla grunden.
Upphovsman	Gustaf Pettersson (Arkitekt)

År 1894 - 1895 Nybyggnad - Vapenhus
Åtgärd	Två vapenhus
Upphovsman	Gustaf Pettersson (Arkitekt)

År 1894 - 1895 Nybyggnad - Sakristia
Upphovsman	Gustaf Pettersson (Arkitekt)

År 1894 - 1895 Ändring - ombyggnad
Åtgärd	Kyrkan återuppbyggd efter branden
Upphovsman	Gustaf Pettersson (Arkitekt)

År 1895 - 1895 Fast inredning - orgel
Åtgärd	En ny orgel installerades, orgeln byggdes av Åkerman & Lund.
Upphovsman	Åkerman och Lund (Orgelbyggare)

År 1935 - 1935 Ändring - restaurering
Åtgärd	En omfattande restarering genomfördes detta år efter program av arkitekt Johannes Dahl, Tranås. Arbetena omfattade både yttre och inre arbeten. Exteriör: - Fönstren vid kyrkans norra och södra läktare murades igen. - Rundfönstren i södra och norra gavlarna minskades i storlek. (?) - Glasmålningarna förstärktes med rundjärn. - Trapporna hade delar i cement vilket bortplockades och ersattes med granit. - Stänkskift monterades vid sockel och tak. Där taket läckte anbringades ”Flinkkote”- asfaltsemulsion. Ståndrännorna sågs över och lagades. - Putsytorna rengjordes och lagades samt avfärgades med kalkfärg. Interiör: - Det gamla träaltaret ersattes med ett murat altare på vilket en kalkstensskiva lades. - I koret låg bruna och grå ”Wictoriaplattor” inom en fris av stålslipad cement. Denna beläggning ersattes vid restaureringen av ett kalkstensgolv. - Spåren efter den gamla varmluftsanläggningen togs bort. - Trägolvet som fanns i kyrkorummets västra del, i tornet, ersattes med kalksten. - Längs den västra väggen gjordes en gång omfattande bägge mittbänkskvarter. - Väggarna rengjordes och putslagades samt avfärgades. - Den panel som fanns i koret nedplockades och väggarna putsades lika som i övriga kyrkan. - Under läktaren vid den västra väggen kläddes pärlspontspanelen med masonitskivor. - I takvalven kläddes pärlspontspanelen med breda brädor som målades. - De fyra konsoler monterade på östra och västra väggarna ersattes med mindre sådana för att bättre passa med läktarbarriärens utformning. - Altaringen inkläddes med skivor. - Predikstolen fick ett nytt ljudtak. - Bänkinredningen byggdes om där gavlarnas övre del bortplockades och gjordes raka med ett krönande listverk. De pärlspontsklädda ytorna täcktes med skivor. - Golven i det västra, södra och norra vapenhusen ersattes med kalkstensgolv. Väggpanelerna revs och ersattes med slätputs, pärlspontsklädda ytor på väggar och dörrar täcktes med skivor. Taken kläddes med skivor. - Trapporna i det norra och södra vapenhuset justerades och räcken inkläddes med skivor. Pendeldörrarna gjordes om. - I sakristian togs panelen bort och väggarna slätputsades. Skåpsinredningen ersattes med ny inredning. (?) - Den invändiga färgsättning gjordes om till en mer livligare färgdräkt för att bättre passa kyrkans barockutformning. Bänkarna målades i mörk grågrön kulör med inslag rostbruna toner. Pelarna marmorerades i samstämmighet med dessa. Läktarbarriären målades i en ljusare färgställning med inslag av rött och klart grönt, predikstolen målades i en liknande färgskala om än något rikare. Väggarna avfärgades i en varmgrå kulör och takvalven i en mörkare grågrön ton och taklisten gjordes kraftigt markerad.
Upphovsman	Johannes Dahls arkitektkontor (Arkitektkontor)

År 1935 - 1935 Ändring - restaurering

Åtgärd

En omfattande restarering genomfördes detta år efter program av arkitekt Johannes Dahl, Tranås. Arbetena omfattade både yttre och inre arbeten. Exteriör: - Fönstren vid kyrkans norra och södra läktare murades igen. - Rundfönstren i södra och norra gavlarna minskades i storlek. (?) - Glasmålningarna förstärktes med rundjärn. - Trapporna hade delar i cement vilket bortplockades och ersattes med granit. - Stänkskift monterades vid sockel och tak. Där taket läckte anbringades ”Flinkkote”- asfaltsemulsion. Ståndrännorna sågs över och lagades. - Putsytorna rengjordes och lagades samt avfärgades med kalkfärg. Interiör: - Det gamla träaltaret ersattes med ett murat altare på vilket en kalkstensskiva lades. - I koret låg bruna och grå ”Wictoriaplattor” inom en fris av stålslipad cement. Denna beläggning ersattes vid restaureringen av ett kalkstensgolv. - Spåren efter den gamla varmluftsanläggningen togs bort. - Trägolvet som fanns i kyrkorummets västra del, i tornet, ersattes med kalksten. - Längs den västra väggen gjordes en gång omfattande bägge mittbänkskvarter. - Väggarna rengjordes och putslagades samt avfärgades. - Den panel som fanns i koret nedplockades och väggarna putsades lika som i övriga kyrkan. - Under läktaren vid den västra väggen kläddes pärlspontspanelen med masonitskivor. - I takvalven kläddes pärlspontspanelen med breda brädor som målades. - De fyra konsoler monterade på östra och västra väggarna ersattes med mindre sådana för att bättre passa med läktarbarriärens utformning. - Altaringen inkläddes med skivor. - Predikstolen fick ett nytt ljudtak. - Bänkinredningen byggdes om där gavlarnas övre del bortplockades och gjordes raka med ett krönande listverk. De pärlspontsklädda ytorna täcktes med skivor. - Golven i det västra, södra och norra vapenhusen ersattes med kalkstensgolv. Väggpanelerna revs och ersattes med slätputs, pärlspontsklädda ytor på väggar och dörrar täcktes med skivor. Taken kläddes med skivor. - Trapporna i det norra och södra vapenhuset justerades och räcken inkläddes med skivor. Pendeldörrarna gjordes om. - I sakristian togs panelen bort och väggarna slätputsades. Skåpsinredningen ersattes med ny inredning. (?) - Den invändiga färgsättning gjordes om till en mer livligare färgdräkt för att bättre passa kyrkans barockutformning. Bänkarna målades i mörk grågrön kulör med inslag rostbruna toner. Pelarna marmorerades i samstämmighet med dessa. Läktarbarriären målades i en ljusare färgställning med inslag av rött och klart grönt, predikstolen målades i en liknande färgskala om än något rikare. Väggarna avfärgades i en varmgrå kulör och takvalven i en mörkare grågrön ton och taklisten gjordes kraftigt markerad.

Upphovsman

Johannes Dahls arkitektkontor (Arkitektkontor)

År 1936 - 1936 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Tillstånd gavs att efter förslag från arkitekt Johannes Dahl, Tranås ställa upp bevarade delar av en äldre altarprydnad i kyrkan.

År 1943 - 1943 Fast inredning - orgel
Åtgärd	Kyrkans orgel byggdes om.

År 1955 - 1955 Ändring - ombyggnad, yttertak
Åtgärd	Kyrkans taktäckning av svartplåt ersattes med en koppartäckning, arbetena synes ha gjorts tämligen bristfälligt och där byggnadsställningarna också medförde skador på plåtavtäckningarna.

År 1956 - 1956 Teknisk installation - värme
Åtgärd	Tillstånd gavs för installation av elektrisk uppvärmning i kyrkan. Programmet upprättades av Rejlers Ingenjörsbyrå AB, Jönköping.
Upphovsman	Rejlers ingenjörsbyrå AB (Firma)

År 1957 - 1957 Konservatorsarbeten
Åtgärd	Ett sakramentsskåp konserverades av konservator Sven Wahlgren, Jönköping
Upphovsman	Sven Wahlgren (Konservator)

År 1960 - 1960 Konservatorsarbeten
Åtgärd	En kalkduk konserverades av AB Libraria, Stockholm.
Upphovsman	Libraria AB (Firma)

År 1969 - 1969 Fast inredning - orgel
Åtgärd	Kyrkans orgel byggdes om efter ritningar av orgelbyggare Olof Hammarberg, Göteborg.
Upphovsman	Olof Hammarberg (Orgelbyggare)

År 1973 - 1973 Ändring - restaurering
Åtgärd	En utvändig restaurering genomfördes efter program av Johannes Dahl Arkitektfirma, Tranås. Arbetena omfattades en omputsning av fasaderna och tornet samt en utvändig ommålning. Restaureringen genomfördes under ledning av byggmästare Gunnar Johansson.
Upphovsman	Gunnar Johansson (Byggmästare) Johannes Dahls arkitektkontor (Arkitektkontor)

År 1973 - 1973 Ändring - restaurering

Åtgärd

En utvändig restaurering genomfördes efter program av Johannes Dahl Arkitektfirma, Tranås. Arbetena omfattades en omputsning av fasaderna och tornet samt en utvändig ommålning. Restaureringen genomfördes under ledning av byggmästare Gunnar Johansson.

Upphovsman

Gunnar Johansson (Byggmästare)

Johannes Dahls arkitektkontor (Arkitektkontor)

År 1974 - 1974 Konservatorsarbeten
Åtgärd	12 skulpturer och 4 kolonetter samt predella konserverades av konservator Ragnar Flood, Linköping.
Upphovsman	Ragnar Flood (Konservator)

År 1986 - 1987 Ändring - restaurering
Åtgärd	En omfattande restaurering genomfördes efter program av Rolf Bergh arkitektkontor. Arbetena omfattade både invändiga som utvändiga åtgärder. Exteriör: - Putslagningar och ny avfärgning. - Sockeln bekläddes med granit. - De målade korfönstren renoverades i Winfred Baiers atelje. - Dräneringsarbeten utfördes kring kyrkan. - De igenmurade fönsteröppningarna återupptogs. Interiör: - Konservatorer från länsmuseet undersökte åtgärdsbehovet på kyrkans lösa inventarier samt utfördes en färgarkeologisk undersökning. En del konserveringsarbeten utfördes också. - Golvet i kyrkan togs upp och ersattes med ett nytt. I samband med detta gjordes en arkeologisk undersökning vilken visade de medeltida grundmurarnas läge samt att de genom utvidgningen på 1600-talet klarat sig bättre än 1600-talsmurarna gjorde efter branden 1889. - En förändring av orgelläktaren utfördes genom att läktarna sammanbyggdes. Till detta gjordes nya läktartrappor. - Toalettutrymmen placerades i vindfången mellan vapenhus och kyrkorum. - Ytterligare förändringar av kyrkorummet gjordes genom omdisponering av vapenhus, sakristior m.m.
Upphovsman	Rolf Bergh (Arkitekt) Winfried Baier (Konstnär - Glaskonstnär)

År 1986 - 1987 Ändring - restaurering

Åtgärd

En omfattande restaurering genomfördes efter program av Rolf Bergh arkitektkontor. Arbetena omfattade både invändiga som utvändiga åtgärder. Exteriör: - Putslagningar och ny avfärgning. - Sockeln bekläddes med granit. - De målade korfönstren renoverades i Winfred Baiers atelje. - Dräneringsarbeten utfördes kring kyrkan. - De igenmurade fönsteröppningarna återupptogs. Interiör: - Konservatorer från länsmuseet undersökte åtgärdsbehovet på kyrkans lösa inventarier samt utfördes en färgarkeologisk undersökning. En del konserveringsarbeten utfördes också. - Golvet i kyrkan togs upp och ersattes med ett nytt. I samband med detta gjordes en arkeologisk undersökning vilken visade de medeltida grundmurarnas läge samt att de genom utvidgningen på 1600-talet klarat sig bättre än 1600-talsmurarna gjorde efter branden 1889. - En förändring av orgelläktaren utfördes genom att läktarna sammanbyggdes. Till detta gjordes nya läktartrappor. - Toalettutrymmen placerades i vindfången mellan vapenhus och kyrkorum. - Ytterligare förändringar av kyrkorummet gjordes genom omdisponering av vapenhus, sakristior m.m.

Upphovsman

Rolf Bergh (Arkitekt)

Winfried Baier (Konstnär - Glaskonstnär)

År 1988 - 1988 Ändring - ombyggnad, trappa
Åtgärd	Kyrkans västra trappa genomgick en ombyggnad där ny trappsten monterades. I samband med arbetena skadades västportalen från 1600-talet som lagades under våren och sommaren detta år.

År 2004 - 2004 Specifika inventarier - tornur
Åtgärd	Specifika inventarier – tornur. Det gamla mekaniska urverket skenade detta år och ersattes med ett nytt elektriskt urverk.

JÖNKÖPING GRÄNNA KYRKA 1 - husnr 1, GRÄNNA KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning