Bebyggelseregistret (BeBR)

Byggnadspresentation
Namn	SOFIA ALBERTINA KYRKA (akt.), SOFIA ALBERTINA KYRKA (akt.)
Nybyggnadsår	1754 - 1788 1754 - 1788
Län	Skåne
Kommun	Landskrona
Landskap	Skåne
Socken	Landskrona
Församling	Landskrona församling
Stift	Lunds stift
Ungefärlig adress	Kungsgatan 10
Historisk kategori	Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Korsplan, latinsk Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Korsplan, latinsk
Nuvarande kategori	Religionsutövning - Kyrka Religionsutövning - Kyrka

Historik
Inventeringsår 2015 Uppdraget att rita Sofia Albertina kyrka gick till Carl Hårleman (1700-1753). Han var frihetstidens ledande arkitekt, överintendent och den som främst påverkade de samtida arkitekturströmningarna i Sverige. I Hårlemans meritlista, som var begränsad men med uteslutande prestigefulla verk, finns färdigställandet av Stockholms slott, liksom flera ambitiösa slotts- och kyrkoarbeten, både restaurerings- och nybyggnadsprojekt. Bland Hårlemans byggnader i Skåne finns Öveds klosterkyrka i utpräglad rokoko och den mer monumentala Sofia Albertina i stram barockklassicism. Hårleman gav kyrkan en latinsk korsplan med enskeppigt långhus och br... Läs mer i eget fönster

Historik

Inventeringsår 2015

Uppdraget att rita Sofia Albertina kyrka gick till Carl Hårleman (1700-1753). Han var frihetstidens ledande arkitekt, överintendent och den som främst påverkade de samtida arkitekturströmningarna i Sverige. I Hårlemans meritlista, som var begränsad men med uteslutande prestigefulla verk, finns färdigställandet av Stockholms slott, liksom flera ambitiösa slotts- och kyrkoarbeten, både restaurerings- och nybyggnadsprojekt. Bland Hårlemans byggnader i Skåne finns Öveds klosterkyrka i utpräglad rokoko och den mer monumentala Sofia Albertina i stram barockklassicism.
Hårleman gav kyrkan en latinsk korsplan med enskeppigt långhus och br...

Läs mer i eget fönster

År 1100 - 1550 Specifika inventarier - dopfunt
Åtgärd	Dopfunten från 1100-talet är tillverkad i sandsten av en okänd mästare. Funten har stått i en privatträdgård innan den kom till kyrkan, och tros ursprungligen komma från någon landsortskyrka i Landskronas närhet. Enligt Lars Tynell liknar foten, en attisk bas prydd med rundstav och vädurshuvuden, foten till dopfunten i Stenestad. Cuppan är skålformig med kring kanten en fris av kors och akantusrankor.

År 1100 - 1550 Specifika inventarier - dopfunt

Åtgärd

Dopfunten från 1100-talet är tillverkad i sandsten av en okänd mästare. Funten har stått i en privatträdgård innan den kom till kyrkan, och tros ursprungligen komma från någon landsortskyrka i Landskronas närhet. Enligt Lars Tynell liknar foten, en attisk bas prydd med rundstav och vädurshuvuden, foten till dopfunten i Stenestad. Cuppan är skålformig med kring kanten en fris av kors och akantusrankor.

År 1400 - 1499 Specifika inventarier - kyrkklocka
Åtgärd	I södra tornet finns lillklockan från 1400-talet, gjuten av Jakob Jode och dekorerad med inskription och figurer.

År 1725 - 1725 Specifika inventarier - kyrkklocka
Åtgärd	I södra tornet finns också storklockan, omgjuten 1725 och prydd med inskription och bårder.

År 1754 - 1788 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Åtgärd	Långhus, korsarmar, torn och kor
Upphovsman	Carl Hårleman (Arkitekt)

År 1754 - 1788 Nybyggnad - Korparti
Upphovsman	Carl Hårleman (Arkitekt)

År 1754 - 1788 Nybyggnad - Korsarm/ar
Upphovsman	Carl Hårleman (Arkitekt)

År 1754 - 1788 Nybyggnad - Torn
Upphovsman	Carl Hårleman (Arkitekt)

År 1754 - 1788 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Åtgärd	Grundläggningen påbörjades 1754, men kyrkan kom inte att invigas förrän 1788. Carl Hårleman gav kyrkan en latinsk korsplan med enskeppigt långhus och breda korsarmar. Koret fick sidoutbyggnader för sakristia och förråd och avslutades av en absid. Västfasaden gestaltades med en frontonkrönt mittrisalit, på ömse sidor flankerad av torn med lökkupolformade takhuvar. Det första förslaget bearbetades något, så att kyrkan blev större i både höjd och bredd, innan det godkändes av Adolf Fredrik 1750. Hans dotter kom därefter att ge namn åt kyrkan.
Upphovsman	Carl Hårleman (Arkitekt)

År 1754 - 1788 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet

Åtgärd

Grundläggningen påbörjades 1754, men kyrkan kom inte att invigas förrän 1788. Carl Hårleman gav kyrkan en latinsk korsplan med enskeppigt långhus och breda korsarmar. Koret fick sidoutbyggnader för sakristia och förråd och avslutades av en absid. Västfasaden gestaltades med en frontonkrönt mittrisalit, på ömse sidor flankerad av torn med lökkupolformade takhuvar. Det första förslaget bearbetades något, så att kyrkan blev större i både höjd och bredd, innan det godkändes av Adolf Fredrik 1750. Hans dotter kom därefter att ge namn åt kyrkan.

Upphovsman

Carl Hårleman (Arkitekt)

År 1789 - 1789 Underhåll - takomläggning
Åtgärd	Redan 1789 tvingades man reparera och förstärka koppartaket.

År 1801 - 1804 Ändring - ombyggnad, yttertak
Åtgärd	1801-1804 ersattes det av en kraftigare kopparplåt som bättre stod emot fukt och blåst.

År 1812 - 1816 Ändring - påbyggnad
Åtgärd	Påbyggnad av torn.
Upphovsman	Per Södermark (Arkitekt)

År 1816 - 1816 Nybyggnad - Torn
Åtgärd	Tornen blev klara 1816 genom att fortifikationsofficer Per Södermark modifierat Hårlemans ritningar.

År 1819 - 1819 Ändring - ombyggnad, interiör
Åtgärd	1819 tillkom korsarmarnas läktare.

År 1831 - 1836 Ändring - ombyggnad, interiör
Åtgärd	1831 dagens orgelläktare, som ersatte en äldre från 1759. 1831-36 fick kyrkan stora delar av sin nuvarande inredning med bl.a. orgelfasad och predikstol efter arkitekten Carl Gustaf Blom Carlssons ritningar.
Upphovsman	Carl Fredrik Blom Carlsson (Arkitekt)

År 1836 - 1836 Fast inredning - predikstol, ljudtak
Åtgärd	Predikstolen från 1836 i vitmålat trä är ritad av C G Blom Carlsson och utförd av bildhuggare A M Fahlcrantz. Den är samkomponerad med deras altaranordning (se ovan) och orgelfasaden i empirestil. Korgen är rundad med raka, utskjutande sidopartier och avslutas nedåt av en mussla med en pinjekotte. Korgens fält, åtskilda av rankor, är prydda med förgyllda bilder. De större föreställer ett kors och lagtavlor, ett torn och en duva och en kalk. På överliggaren finns ett bevingat änglahuvud. Över predikstolen hänger ett ljudtak dekorerat med kymation, tandsnitt, fransar och blommor, och på undersidan en strålkrans. Ljudtaket avslutas av en korskrönt kupol. Från baldakinen hänger ett veckat draperi av trä med förgyllda fransar.
Upphovsman	Carl Fredrik Blom Carlsson (Arkitekt) - Fahlcrantz (Konstnär)

År 1836 - 1836 Fast inredning - predikstol, ljudtak

Åtgärd

Predikstolen från 1836 i vitmålat trä är ritad av C G Blom Carlsson och utförd av bildhuggare A M Fahlcrantz. Den är samkomponerad med deras altaranordning (se ovan) och orgelfasaden i empirestil. Korgen är rundad med raka, utskjutande sidopartier och avslutas nedåt av en mussla med en pinjekotte. Korgens fält, åtskilda av rankor, är prydda med förgyllda bilder. De större föreställer ett kors och lagtavlor, ett torn och en duva och en kalk. På överliggaren finns ett bevingat änglahuvud. Över predikstolen hänger ett ljudtak dekorerat med kymation, tandsnitt, fransar och blommor, och på undersidan en strålkrans. Ljudtaket avslutas av en korskrönt kupol. Från baldakinen hänger ett veckat draperi av trä med förgyllda fransar.

Upphovsman

Carl Fredrik Blom Carlsson (Arkitekt)

- Fahlcrantz (Konstnär)

År 1858 - 1875 Underhåll - takomläggning
Åtgärd	1858-75 görs reparationer av yttertaket i olika omgångar.

År 1862 - 1862 Ändring - ombyggnad, interiör
Åtgärd	1862 restaureras kyrkan invändigt; väggar och valv putslagas, snickerierna ommålas, nya fönster med gjutjärnsbågar sätts in och under orgelläktaren byggs en skiljevägg mot tornets vapenhus.

År 1883 - 1884 Ändring - ombyggnad, interiör
Åtgärd	1883-1884 görs en iståndsättning av den danske arkitekten Ove Petersen som helt förändrar kyrkorummet. All puts förnyas och väggar och valv dekormålas av målaren Svante Thulin. Lisenerna omgestaltas till pilastrar med kapitäl och en gesims mellan valv och väggytor. Det mittersta korfönstret sätts igen, altaruppsatsen byts ut, läktarna i korsarmarna utvidgas, golvet beläggs med tegel och en öppen bänkinredning sätts in.
Upphovsman	Ove Petersen (Arkitekt)

År 1883 - 1884 Ändring - ombyggnad, interiör

Åtgärd

1883-1884 görs en iståndsättning av den danske arkitekten Ove Petersen som helt förändrar kyrkorummet. All puts förnyas och väggar och valv dekormålas av målaren Svante Thulin. Lisenerna omgestaltas till pilastrar med kapitäl och en gesims mellan valv och väggytor. Det mittersta korfönstret sätts igen, altaruppsatsen byts ut, läktarna i korsarmarna utvidgas, golvet beläggs med tegel och en öppen bänkinredning sätts in.

Upphovsman

Ove Petersen (Arkitekt)

År 1883 - 1883 Fast inredning - altare
Åtgärd	Huvudaltaret i trä från 1883 är ritat av Ove Petersen.
Upphovsman	Ove Petersen (Arkitekt)

År 1883 - 1883 Fast inredning - altaruppsats
Åtgärd	Altaruppsatsen i trä från 1883 är ritad av Ove Petersen. Nederst finns på ömse sidor om altartavlan gråmålade dubbla postament, på vilka står korintiska kolonner. Dessa bär upp en bruten fronton prydd med bl.a. förgyllda lister, tandsnitt, änglahuvuden och i mitten Treenighetens strålande triangel. Gavelfältet kröns av ett klöverbladskors. Uppsatsens centralmotiv utgörs av en oljemålning av den danske konstnären Carl Bloch (1834-1890), som föreställer Christus Consolator med uppsträckta händer.
Upphovsman	Ove Petersen (Arkitekt)

År 1883 - 1883 Fast inredning - altaruppsats

Åtgärd

Altaruppsatsen i trä från 1883 är ritad av Ove Petersen. Nederst finns på ömse sidor om altartavlan gråmålade dubbla postament, på vilka står korintiska kolonner. Dessa bär upp en bruten fronton prydd med bl.a. förgyllda lister, tandsnitt, änglahuvuden och i mitten Treenighetens strålande triangel. Gavelfältet kröns av ett klöverbladskors. Uppsatsens centralmotiv utgörs av en oljemålning av den danske konstnären Carl Bloch (1834-1890), som föreställer Christus Consolator med uppsträckta händer.

Upphovsman

Ove Petersen (Arkitekt)

År 1883 - 1883 Fast inredning - altarring
Åtgärd	Altarringen från 1883 är gestaltad av O Petersen. Den består av en rundad barriär med tunna ståndare mellan hand- och knäfall, båda klädda med gul plysch. Altarringen avslutas på båda sidor av gråmålade postament, på vilka står höga kandelabrar.
Upphovsman	Ove Petersen (Arkitekt)

År 1883 - 1883 Fast inredning - bänkinredning
Åtgärd	Bänkinredningen från 1883 är ritad av O Petersen. Den är placerad fritt på kalkstensgolvet sedan 1976-81, då den även fick sin nuvarande färgsättning i vitt med förgyllda dekorer. De öppna bänkarna har ryggar av ramverkstyp. Sitsarna är av hela brädor och försedda med grå dynor. Gavlarna är rikt profilerade med underst en profilerad sockel, däröver en fyllning med diamantrusticering och ett kannelerat skaft avslutat med en fronton. Sitsarna bärs av volutformade konsoler.
Upphovsman	Ove Petersen (Arkitekt)

År 1883 - 1883 Fast inredning - bänkinredning

Åtgärd

Bänkinredningen från 1883 är ritad av O Petersen. Den är placerad fritt på kalkstensgolvet sedan 1976-81, då den även fick sin nuvarande färgsättning i vitt med förgyllda dekorer. De öppna bänkarna har ryggar av ramverkstyp. Sitsarna är av hela brädor och försedda med grå dynor. Gavlarna är rikt profilerade med underst en profilerad sockel, däröver en fyllning med diamantrusticering och ett kannelerat skaft avslutat med en fronton. Sitsarna bärs av volutformade konsoler.

Upphovsman

Ove Petersen (Arkitekt)

År 1934 - 1935 Ändring - ombyggnad, yttertak
Åtgärd	1934-35 repareras koppartaken på nytt. Tornens takstomme byggs i stora delar om, förstärks med järnbalkar och får ny koppartäckning.

År 1939 - 1939 Ändring - ombyggnad, interiör
Åtgärd	1939 omgestaltas koret på förslag av Salomon Sörensen med ett nytt, förstorat korgolv och en trappa av kalksten.
Upphovsman	Salomon Sörensen (Arkitekt)

År 1948 - 1960 Ändring - ombyggnad, interiör
Åtgärd	1948-60 görs en renovering efter Eiler Graebes ritningar. Korsarmarnas läktare underbyggs med vindfång och förråd och orgelläktaren utvidgas. På Graebes och konstnären Martin Emonds förslag målas Thulins väggdekorer över. Långhuset och korsarmarna avfärgas i gråvitt och absiden i gråblått. Under fönstren sätts stentavlor med förgyllda bibelcitat. Sidoutbyggnaderna får nya ytterdörrar och yttertrappor av granit och yttertaket repareras. Flera inventarier restaureras och bänkarna ommålas i gråvitt.

År 1948 - 1960 Ändring - ombyggnad, interiör

Åtgärd

1948-60 görs en renovering efter Eiler Graebes ritningar. Korsarmarnas läktare underbyggs med vindfång och förråd och orgelläktaren utvidgas. På Graebes och konstnären Martin Emonds förslag målas Thulins väggdekorer över. Långhuset och korsarmarna avfärgas i gråvitt och absiden i gråblått. Under fönstren sätts stentavlor med förgyllda bibelcitat. Sidoutbyggnaderna får nya ytterdörrar och yttertrappor av granit och yttertaket repareras. Flera inventarier restaureras och bänkarna ommålas i gråvitt.

År 1949 - 1949 Ändring - ombyggnad, exteriör
Åtgärd	1949 renoveras kyrkan under byggmästaren Karl Rothmans ledning. Fönstren byts ut och får nya omfattningar, väggar och valv putslagas och tornet får nytt kalkstensgolv.

År 1960 - 1960 Fast inredning - orgel, orgelfasad
Åtgärd	Orgeln är byggd 1960 av D A Flentrop i Holland. Den har 53 stämmor fördelade på 4 manualer och pedal. Spelbordet är vänt från åhörarna. I läktarbarriären finns integrerat ett ryggpositiv med fem pipfält med lådliknande omramning. Orgelfasaden i empirestil från 1831 är ritad av C G Blom Carlsson och utförd av bildhuggare A M Fahlcrantz. Den vitmålade fasaden är uppbyggd med i mitten ett rundbågigt pipfält flankerat av joniska pilastrar, som bär ett förkroppat listverk. På ömse sidor finns först två mindre raka fält, ytterst varsitt piptorn. På kornischen står ett överstycke med pipor, inramade av voluter och ett förgyllt listverk krönt av en lyra och basuner.
Upphovsman	Carl Fredrik Blom Carlsson (Arkitekt) - Fahlcrantz (Konstnär)

År 1960 - 1960 Fast inredning - orgel, orgelfasad

Åtgärd

Orgeln är byggd 1960 av D A Flentrop i Holland. Den har 53 stämmor fördelade på 4 manualer och pedal. Spelbordet är vänt från åhörarna. I läktarbarriären finns integrerat ett ryggpositiv med fem pipfält med lådliknande omramning. Orgelfasaden i empirestil från 1831 är ritad av C G Blom Carlsson och utförd av bildhuggare A M Fahlcrantz. Den vitmålade fasaden är uppbyggd med i mitten ett rundbågigt pipfält flankerat av joniska pilastrar, som bär ett förkroppat listverk. På ömse sidor finns först två mindre raka fält, ytterst varsitt piptorn. På kornischen står ett överstycke med pipor, inramade av voluter och ett förgyllt listverk krönt av en lyra och basuner.

Upphovsman

Carl Fredrik Blom Carlsson (Arkitekt)

- Fahlcrantz (Konstnär)

År 1966 - 1966 Ändring - ombyggnad
Åtgärd	1966 inrättas ett tornkapell i södra tornets bottenvåning.

År 1967 - 1967 Specifika inventarier - kyrkklocka
Åtgärd	Klockspelet från 1967 hänger i norra tornet. Det består av 43 klockor i gjuten mässing, tillverkade av Gösta Bergholtz i Sigtuna.
Upphovsman	Gösta Bergholtz (Klockgjutare)

År 1976 - 1981 Ändring - ombyggnad, interiör
Åtgärd	1976-81 renoveras kyrkan på nytt efter Lennart Strömbecks anvisningar. Läktarunder- byggnaderna görs om med förråd och toaletter, bänkkvarterens trägolv och gångarnas cementmosaik ersätts av enhetlig kalksten och flera snickerier, däribland bänkarna, ommålas i en bruten vit färg. Väggarna tvättas och stryks med vit alkydfärg.
Upphovsman	Lennart Strömbeck (Arkitekt)

År 1999 - 2000 Underhåll - exteriör
Åtgärd	1999-2001 renoveras exteriören efter Jacobsson och Widmarks handlingar. Fasaderna tvättas, lösa stenar omfogas och smidet ommålas. Delar av korets, södra tvärskeppets och södra långhusets tak läggs om efter stormskador och avvattningen repareras.
Upphovsman	Jacobsson & Widmark (Arkitektkontor)

År 2005 - 2006 Underhåll - takomläggning
Åtgärd	2005-2006 görs de senaste takarbetena, då koppartaket läckte med stora fukt- och rötskador, svamp- och mögelangrepp som följd. Rötangripna takstolar lagades eller utbyttes, och på stora takytor utskiftades skadad kopparplåt mot ny.

År 2012 - 2012 Teknisk installation
Åtgärd	2012 förbättras och förstärks kyrkorummets belysning på förslag av Leif Göthberg, Arkitektur& Byggnadsvård i Kumla AB.

År Okänt Specifika inventarier - kyrkklocka
Åtgärd	I norra tornet finns två mellanklockor. Den ena är omgjuten 1783 och 1855 av Maria Wetterholtz i Malmö resp Løw&son i Köpenhamn, och pryds av inskription och evangelisterna. Den andra är omgjuten 1904 men ursprungligen nog från 1400-talet, och smyckad med text och en Kristusframställning.

LANDSKRONA CITADELLSTADEN 1:8 - husnr 1, SOFIA ALBERTINA KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning