Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

ESLÖV ÖRTOFTA 21:4 - husnr 1, ÖRTOFTA KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning

1359-001.TIF

Teckenförklaring Bakgrundskarta Copyright © Lantmäteriet
visa stor karta
Byggnadspresentation
ÖRTOFTA KYRKA (akt.), ÖRTOFTA KYRKA (akt.)

1861 - 1862

1862 - 1863

Skåne
Eslöv
Skåne
Örtofta
Eslövs församling
Lunds stift
Örtofta kyrka 1

Religionsutövning - Kyrka

Religionsutövning - Kyrka

Religionsutövning - Kyrka

Religionsutövning - Kyrka

Historik

Inventeringsår 2016

En romansk kyrkobyggnad i sandsten uppfördes i Örtofta redan under 1100- eller 1200-talet. Kyrkan låg där den nuvarande kyrkan ligger men var betydligt mindre med långhus med smalare rakslutat kor åt öster. Korets östra vägg slutade strax innan den nuvarande kortrappans början. Under senare medeltid tillkom tornet och ett vapenhus intill långhusets södra sida. Av den medeltida kyrkan återstår idag enbart grundmurarna och delar av tornet. Vid en arkeologisk undersökning 1953 påträffades en sandstenskvader
med ett stenhuggarmärke som tillhörde ”Mästaren med korstriangeln”. Stenen är idag placerad utomhus vid långhusets nordvästra hö...

Läs mer i eget fönster

År 1100 - 1349 Nybyggnad - Torn
År 1100 - 1349 Specifika inventarier - dopfunt
Dopfunten är placerad under ett fönster i korets södra del och tillverkades på 1100-talet i sandsten av den skånske stenhuggaren Mårten stenmästare. Cuppan är dekorerad med palmettmotiv, repstav och liljor. Överst finns runor med orden ”Martin mik giarde”: ”Mårten gjorde mig”. Foten är kvadratisk med skulpturer i hörnen föreställande två människor, en vädur och ett lejon samt ett lejon som biter över ett manshuvud. Örttoftafunten är den minsta av Mårtens funtar.
År 1802 - 1802 Specifika inventarier - kyrkklocka
Lilla kyrkklockan omgöts i Malmö 1802 av Lars Olofsson och är dekorerad med växtslingor.
År 1861 - 1862 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Den 30 november 1862 invigs Örtofta kyrka efter ett års intensiv ombyggnad. Det medeltida långhuset, koret och vapenhuset revs och ersattes av ett avsevärt större långhus och en polygonal absid i öster i en blandning av nyklassicistisk och nyromansk stil. Arkitekt var Abraham Pettersson (1824–1866) vid Överintendentsämbetet.

Abraham Pettersson (Arkitekt)

År 1862 - 1863 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus och kor

Abraham Rafael Ulric Pettersson (Arkitekt)

År 1862 - 1863 Nybyggnad - Korparti

Abraham Rafael Ulric Pettersson (Arkitekt)

År 1862 - 1863 Nybyggnad - Sakristia

Abraham Rafael Ulric Pettersson (Arkitekt)

År 1862 - 1862 Invigning
Den 30 november 1862 invigs Örtofta kyrka.
År 1862 - 1862 Fast inredning - bänkinredning
Bänkinredningen består av öppna bänkar, 15 i långhuset och tre svängda bänkar i koret. Bänkgavlarna är dekorerade med latinska kors och pilformiga grekiska kors placerade i cirklar upptill, båda utförda i försänkt relief. Bänkinredningen ritades av Abraham Pettersson och är bevarade sedan kyrkans nyuppförande 1862.

Abraham Pettersson (Arkitekt)

År 1862 - 1862 Fast inredning - predikstol, ljudtak
Predikstolen tillverkades 1862 efter ritningar av Abraham Pettersson och är placerad i korets nordöstra hörn. En svängd trappa med räcke av svarvade ekspjälor leder upp till korgen från koret. Korgen är åttkantig och fyllningarna dekorerade med förgyllda ornament och listverk. Upptill avslutas korgen av en eklist och nedåt av en knopp. Bokstödets konsoler har barockform och härrör sannolikt från en äldre predikstol. Baldakinen följer korgens åttkantiga form och pryds av akroterion i hörnen och överst av ett förgyllt kors. Både predikstol och baldakin är målade i ljusgrå och ljust rosa oljefärg med förgyllda detaljer.
År 1863 - 1863 Fast inredning - orgel, orgelfasad
Orgeln byggdes av Olsen och Lundahl 1863 och byggdes om 1936 av A Mårtenssons orgelfabrik i Lund. Orgeln har 13 stämmor fördelade på två manualer och pedal. Orgelfasaden är utformad efter det så kallade palladianska motivet som utgörs av en bågförsedd öppning flankerad av två rektangulära öppningar. Överstycket är dekorerat med förgyllda änglahuvuden och stjärnor. Överst kröns fasaden av en lyra och förgyllda voluter.

Mårtenssons orgelfabrik AB (Orgelbyggeri)

År 1927 - 1927 Specifika inventarier - altartavla
1927 införskaffade församlingen den stora altartavlan föreställande da Vincis ”Den sista nattvarden”, utförd av konstnären Anders Waldur från Vallkärra.

Anders Waldur (Konstnär)

År 1930 - 1930 Ändring - ombyggnad
1930 restaurerades kyrkan efter Wåhlins ritningar och altartavlan placerades i en omfattning av gråmålat trä med förgyllda detaljer som ställdes på ett nytt altare av svart granit. Den draperimålade träväggen som tidigare avgränsat sakristian från koret revs och altarringen kortades.

Theodor Wåhlin (Arkitekt)

År 1930 - 1930 Fast inredning - altare
Altaret tillverkades 1930 i belgisk svart granit efter ritningar av Theodor Wåhlin. Framsidan är dekorerad med cirklar och fyra strålknippen.

Theodor Wåhlin (Arkitekt)

År 1949 - 1949 Specifika inventarier - kyrkklocka
Stora kyrkklockan göts i malm 1949 och är dekorerad med textfris upptill.
År 1953 - 1953 Ändring - restaurering
1953 restaurerades kyrkan under ledning av dåvarande domkyrkoarkitekt Eiler Græbe, efter kraftigt angrepp av husbock i torn- och takkonstruktioner. Tornet försågs med nya bjälklag i betong. Bjälklaget som utgör vapenhusets innertak göts med släta gjutformar och lätt profilerade balkar medan de två övre bjälklagen göts med brädformar och prefabricerade betongplan. En ny klockstol i stål tillverkades, samtliga taklag nygjordes och taken lades om. Tunnvalvet över långhuset förenklades och isolerades. I kyrkorummet lades trägolv under bänkkvarteren och under bänkarna installerades elvärme. De gamla järnkaminerna togs bort och nya bänkar tillverkades i dess ställe. Kyrkan putslagades och avfärgades både ut- och invändigt. Troligen var det då den nuvarande väggfärgen tillkom. Utvändigt togs tornets hörnspiror bort och torntakets skiffer ersattes med kopparplåt. Sannolikt byttes även västportalens dörr ut.

Eiler Graebe (Arkitekt)

År 1966 - 1966 Underhåll - Omputsning, exteriör
1966 putslagades exteriören. Troligen avfärgades fasaderna då gula med vita omfattningar, kyrkan hade dock redan tidigare vita fönsteromfattningar med mörkare avfärgad fasadputs.
År 1986 - 1986 Ändring - ombyggnad
En ny spiraltrappa ersatte 1986 den gamla trappan i vapenhuset som gått längs den norra muren. I samband med detta installerades även toalett, kapprum och förrådsutrymme längs vapenhusets södra vägg.
År 2002 - 2002 Underhåll - takomläggning
2002 lades skiffertaken om på ny läkt och papp.