Bebyggelseregistret (BeBR)

Byggnadspresentation
Namn	GNARPS KYRKA (akt.), GNARPS KYRKA (akt.)
Nybyggnadsår	1200 - 1299 1200 - 1299 1770 - 1770 1785 - 1786
Län	Gävleborg
Kommun	Nordanstig
Landskap	Hälsingland
Socken	Gnarp
Församling	Nordanstigskustens församling
Stift	Uppsala stift
Adress	Kyrkvägen 26B
Historisk kategori	Religionsutövning - Kyrka Religionsutövning - Kyrka
Nuvarande kategori	Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka

Historik
Inventeringsår 2007 Kyrkan är i sin form och storlek den samma idag som den man började bygga den 18 maj 1785. Kyrkan är ett typiskt exempel på en kyrka från den nyklassicistiska perioden. Den är vitputsad med grå sockel. I tornets bottenvåning finns vapenhuset. Sakristian återfinns på kyrkans norra sida och uppfördes 1761 till den gamla kyrkan. Den införlivades sedan till den nya kyrkan.

Historik

Inventeringsår 2007

Kyrkan är i sin form och storlek den samma idag som den man började bygga den 18 maj 1785. Kyrkan är ett typiskt exempel på en kyrka från den nyklassicistiska perioden. Den är vitputsad med grå sockel. I tornets bottenvåning finns vapenhuset. Sakristian återfinns på kyrkans norra sida och uppfördes 1761 till den gamla kyrkan. Den införlivades sedan till den nya kyrkan.

År 1200 - 1299 Nybyggnad
Åtgärd	Av den ursprungliga kyrkan kvarstår den norra långhusmuren.

År 1200 - 1299 Nybyggnad
Åtgärd	Förmodligen uppfördes den första stenkyrkan under detta århundrade.

År 1300 - 1499 Ändring - ombyggnad
Åtgärd	Troligtvis revs ett lägre romansk kor och ersattes av ett större kor lika högt och brett som långhuset. Vapenhus och sakristia i sten uppfördes. Valv slogs i hela kyrkan och i sakristia och vapenhus, med hörn- och väggpilastrar ned till golvet. På valven och sannolikt även väggarna utfördes väggmålningar.

År 1646 - 1646 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Åtgärd	Delar av kyrkan dekorerades med målningar av Henrik Målare

År 1696 - 1696 Äldre kulturhistorisk inventering
Åtgärd	En teckning av kyrkan görs. Denna visar en avlång kyrkobyggnad med tre högt sittande fönster på sydsidan och ett likadant på östra gaveln. På södra sidan finns även ett vapenhus och en korportal. På taket återfinns fem järnspiror och en liten klockstapel. Teckningen visar även kyrkogården med två stigportar samt socknens hemmans gravplatser (familjegravar) återgivna med bomärken och namn.

År 1696 - 1696 Äldre kulturhistorisk inventering

Åtgärd

En teckning av kyrkan görs. Denna visar en avlång kyrkobyggnad med tre högt sittande fönster på sydsidan och ett likadant på östra gaveln. På södra sidan finns även ett vapenhus och en korportal. På taket återfinns fem järnspiror och en liten klockstapel. Teckningen visar även kyrkogården med två stigportar samt socknens hemmans gravplatser (familjegravar) återgivna med bomärken och namn.

År 1699 - 1699 Ändring
Åtgärd	Kyrkan vitkalkades inuti. Troligtvis täcktes målningarna vid detta tillfälle.

År 1705 - 1705 Fast inredning - predikstol
Åtgärd	Ny predikstol. (Togs ur bruk 1802, förvaras nu i förrådsbyggnaden invid prästgården).

År 1708 - 1708 Ändring - ombyggnad, fönster
Åtgärd	Fönstren vidgades. Intill dess verkar de ha varit små och högt sittande, såsom det vanligtvis var under medeltiden.

År 1720 - 1729 Äldre kulturhistorisk inventering
Åtgärd	En teckning av kyrkan görs av prosten Olof Broman. Jämfört med 1696 års teckning är fönstren större, särskilt östfönstret, medan takets spiror och klockstapel finns kvar.

År 1756 - 1756 Fast inredning - altaruppsats
Åtgärd	Ny altaruppsats skaffades. Den är skulpterad av Johan Conrad Eckstein och målad av L Gottman, båda i Stockholm. Den utgjorde fram till nya kyrkans byggnation 1785-87 omramning kring korfönstret. Den är utförd i senbarockstil.
Upphovsman	Johan Conrad Eckstein (Konstnär - Skulptör) Lorentz Gottman (Konstnär)

År 1756 - 1756 Fast inredning - altaruppsats

Åtgärd

Ny altaruppsats skaffades. Den är skulpterad av Johan Conrad Eckstein och målad av L Gottman, båda i Stockholm. Den utgjorde fram till nya kyrkans byggnation 1785-87 omramning kring korfönstret. Den är utförd i senbarockstil.

Upphovsman

Johan Conrad Eckstein (Konstnär - Skulptör)

Lorentz Gottman (Konstnär)

År 1761 - 1761 Nybyggnad - Sakristia

År 1761 - 1761 Rivning
Åtgärd	Sakristian revs och en ny uppfördes av trä på samma plats.

År 1766 - 1766 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Sakristian målades i grisaille av Paul Hallberg med motiv från Jesu jordiska liv.
Upphovsman	Paul Hallberg (Konstnär)

År 1770 - 1770 Nybyggnad
Åtgärd	Ny grund lades till den nya kyrkobyggnaden. Medeltidskyrkans norra och östra väggar fick ingå i den nya. Arbetet avstannade strax därefter.

År 1782 - 1782 Ändring
Åtgärd	Den utlagda grunden utvidgades

År 1785 - 1786 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Åtgärd	Långhus tillbyggt, kor och torn
Upphovsman	Johan Christoffer Loëll (Arkitekt)

År 1785 - 1786 Nybyggnad - Torn
Upphovsman	Johan Christoffer Loëll (Arkitekt)

År 1785 - 1786 Nybyggnad - Korparti
Upphovsman	Johan Christoffer Loëll (Arkitekt)

År 1785 - 1787 Invigning
Åtgärd	Gnarps kyrka uppfördes. Från den medeltida kyrkan behölls norra och östra väggarna samt sakristian från 1761. Kyrkan uppfördes som en salkyrka med torn i väster. Sakristians fasad reveterades. Kyrkorummet har två fönster på var sida om sydportalen, norrsidan har fyra fönster samt ingången till sakristian längst i öster. I väster finns ett vapenhus, kyrkorummets huvudentré. Kyrkan invigdes 18 februari 1787.

År 1785 - 1787 Invigning

Åtgärd

Gnarps kyrka uppfördes. Från den medeltida kyrkan behölls norra och östra väggarna samt sakristian från 1761. Kyrkan uppfördes som en salkyrka med torn i väster. Sakristians fasad reveterades. Kyrkorummet har två fönster på var sida om sydportalen, norrsidan har fyra fönster samt ingången till sakristian längst i öster. I väster finns ett vapenhus, kyrkorummets huvudentré. Kyrkan invigdes 18 februari 1787.

År 1788 - 1788 Fast inredning - läktare
Åtgärd	Läktare uppfördes.

År 1802 - 1802 Fast inredning - predikstol
Åtgärd	Ny predikstol utförd av Jonas Edler efter ritning av B Westman. Samtidigt förändrades altaruppsatsen, genom att ett kors med lans, törnekrona och svepning tillfogades.
Upphovsman	B Westman (Obestämd yrkestillhörighet) Jonas Edler (Konstnär - Bildhuggare)

År 1802 - 1802 Fast inredning - predikstol

Åtgärd

Ny predikstol utförd av Jonas Edler efter ritning av B Westman. Samtidigt förändrades altaruppsatsen, genom att ett kors med lans, törnekrona och svepning tillfogades.

Upphovsman

B Westman (Obestämd yrkestillhörighet)

Jonas Edler (Konstnär - Bildhuggare)

År 1826 - 1826 Ändring - ombyggnad, fönster
Åtgärd	Järnbeslagna luckor insattes i sakristians fönster

År 1845 - 1845 Fast inredning - läktare
Åtgärd	Den övre läktaren revs (spår i taklisten visar hur långt fram den gick). Ett orgelverk anskaffades

År 1892 - 1893 Ändring
Åtgärd	Stora delar av interiören målades i tidstypisk brun färg. Vid samma tid utbyttes fönstren. Förändring av torntakets form närmast takfoten (återställdes 1929-1930). Sannolikt installerades de två stora järnkaminerna vid detta tillfälle (togs bort 1929).

År 1924 - 1924 Fast inredning - orgel
Åtgärd	Ny orgel (27 stämmor, två manualer, pedal) med bibehållande av 1845 års fasad.

År 1929 - 1930 Återinvigning
Åtgärd	Omfattande yttre och inre renovering av kyrkan efter ritningar av arkitekten Carl Bååth. Interiört ersattes färgsättningen i brunt mot ljusare, mer ursprunglig färgsättning. Bänkinredningen gjordes rymligare med bevarande av äldre bänkdörrar medan bänkgavlarna och själva bänkarna gjordes nya (oklart om även delar av bänkarna återanvändes). De två järnkaminer som fanns mot södra och norra långväggarna ungefär mitt i långhuset avlägsnades. Källarvåning anordnades under sakristian. Äldre grunder påträffades som undersöktes. I källaren anordnades värmeanläggning och pannrum. Ledningar för värmen drogs ut till fönstren, där fönsterbänkarna höggs ur för detta ändamål. Paul Hallbergs målningar på sakristians väggar och i taket konserverades. Långhusets tegeltak utbytt mot spåntak. Ändring av formen på torntaket närmast takfoten (återgång till äldre utseende). Återinvigning 23/10 1930.
Upphovsman	Carl Bååth (Arkitekt)

År 1929 - 1930 Återinvigning

Åtgärd

Omfattande yttre och inre renovering av kyrkan efter ritningar av arkitekten Carl Bååth. Interiört ersattes färgsättningen i brunt mot ljusare, mer ursprunglig färgsättning. Bänkinredningen gjordes rymligare med bevarande av äldre bänkdörrar medan bänkgavlarna och själva bänkarna gjordes nya (oklart om även delar av bänkarna återanvändes). De två järnkaminer som fanns mot södra och norra långväggarna ungefär mitt i långhuset avlägsnades. Källarvåning anordnades under sakristian. Äldre grunder påträffades som undersöktes. I källaren anordnades värmeanläggning och pannrum. Ledningar för värmen drogs ut till fönstren, där fönsterbänkarna höggs ur för detta ändamål. Paul Hallbergs målningar på sakristians väggar och i taket konserverades. Långhusets tegeltak utbytt mot spåntak. Ändring av formen på torntaket närmast takfoten (återgång till äldre utseende). Återinvigning 23/10 1930.

Upphovsman

Carl Bååth (Arkitekt)

År 1971 - 1971 Underhåll - exteriör
Åtgärd	Utvändig renovering. Omputsning av kyrkan och nytt koppartak på tornhuv och långshustak (förmodligen även sakristietak). Omförgyllning av torntupp och detaljer på urtavlor.

År 1972 - 1972 Ändring - ombyggnad, interiör
Åtgärd	Invändig renovering av kyrkan (arkitekt: Sören Thurell och Marianne Dahlbäck). Nytt golv lades kor, i långhuset bibehölls äldre golv. Ursprunglig färgsättning framtogs på altaruppsats, nummertavlor, bänkinredning med framtagande av äldre nummer på bänkdörrarna som nymålades. Orgelfasaden flyttades bakåt på läktaren, nytt orgelverk (26 stämmor, 2 manualer och pedal, levererat av Gustaf Hagström, Härnösand) med bibehållande av 1845 års fasad. Inrättande av toaletter och kapprum i vapenhuset. Inrättande av skrudkammare, dusch och toalett i f.d. värmekammaren under sakristian. Kyrkan återinvigdes 14/1 1973.
Upphovsman	Marianne Dahlbäck (Arkitekt) Sören Thurell (Arkitekt)

År 1972 - 1972 Ändring - ombyggnad, interiör

Åtgärd

Invändig renovering av kyrkan (arkitekt: Sören Thurell och Marianne Dahlbäck). Nytt golv lades kor, i långhuset bibehölls äldre golv. Ursprunglig färgsättning framtogs på altaruppsats, nummertavlor, bänkinredning med framtagande av äldre nummer på bänkdörrarna som nymålades. Orgelfasaden flyttades bakåt på läktaren, nytt orgelverk (26 stämmor, 2 manualer och pedal, levererat av Gustaf Hagström, Härnösand) med bibehållande av 1845 års fasad. Inrättande av toaletter och kapprum i vapenhuset. Inrättande av skrudkammare, dusch och toalett i f.d. värmekammaren under sakristian. Kyrkan återinvigdes 14/1 1973.

Upphovsman

Marianne Dahlbäck (Arkitekt)

Sören Thurell (Arkitekt)

År 1974 - 1974 Fast inredning - orgel
Åtgärd	Kororgel tillkommer (4 stämmor, en manual, levererad av Gustaf Hagström, Härnösand). (RAÄ krävde att orgeln snarast skulle målas för att smälta in i kyrkorummet vilket aldrig skedde.)
Upphovsman	Gustaf Hagström (Orgelbyggare)

År 1982 - 1982 Underhåll - exteriör
Åtgärd	Omputsning av kyrkans torn (utan tillstånd från RAÄ.) Metod och material: KC-bruk lagt på nät på fasaden.

År 1993 - 1993 Ändring - ombyggnad, fönster
Åtgärd	Renovering av kyrkans samtliga fönster. En ruta på varje fönster gjordes öppningsbar med tillfogning av hörnjärn av 1700-talstyp.

År 1993 - 1993 Fast inredning - bänkinredning
Åtgärd	Borttagande av kyrkbänkar. År 1993 ansöks om att få ta bort två bänkrader längst bak i kyrkan. RAÄ gav tillstånd om skärmen med dörrar mot mittgången bibehålls. (Borttagna bänkar och dörrar förvaras i förrådsbyggnaden invid prästgården).

År 2005 - 2005 Underhåll - exteriör
Åtgärd	Kyrkans exteriör omputsades. Ommålning av ytterport till vapenhuset. Ny trapp av sten till kyrkans huvudingång med handikappramp som svänger runt tornhörnet åt sydöst.

NORDANSTIG GNARPS PRÄSTGÅRD 2:1 - husnr 1, GNARPS KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning