Bebyggelseregistret (BeBR)

Byggnadspresentation
Namn	ARBRÅ KYRKA (akt.), ARBRÅ KYRKA (akt.)
Nybyggnadsår	1400 - 1499 Okänt - 1499
Län	Gävleborg
Kommun	Bollnäs
Landskap	Hälsingland
Socken	Arbrå
Församling	Arbrå-Undersviks församling
Stift	Uppsala stift
Adress	Kyrkbyn 4930
Historisk kategori	Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Korsplan
Nuvarande kategori	Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Korsplan, grekisk Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Centralkyrka Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Korsplan

Historik
Inventeringsår 2006 Exakt när den nuvarande kyrkan började uppföras är ej känt, men huvudskeppet i kyrkan stod klart under 1400-talet, då även de nuvarande valven i denna del tillkom. Möjligen ingår äldre murar från en tidigare kyrka på platsen i de nuvarande väggkonstruktionerna, men detta har inte kunnat klarläggas. Då kyrkan under 1700-talet, som i så många andra socknar i Hälsingland vid denna tid, blev alltför liten för socknens växande befolkning beslöts att kyrkan skulle förses med korsarmar mot norr respektive söder. Arbetet utfördes 1753-54 av byggmästarbröderna Romberg från Leksand vilka gav kyrkan dess nuvarande korsformiga planform med en ... Läs mer i eget fönster

Historik

Inventeringsår 2006

Exakt när den nuvarande kyrkan började uppföras är ej känt, men huvudskeppet i kyrkan stod klart under 1400-talet, då även de nuvarande valven i denna del tillkom. Möjligen ingår äldre murar från en tidigare kyrka på platsen i de nuvarande väggkonstruktionerna, men detta har inte kunnat klarläggas. Då kyrkan under 1700-talet, som i så många andra socknar i Hälsingland vid denna tid, blev alltför liten för socknens växande befolkning beslöts att kyrkan skulle förses med korsarmar mot norr respektive söder. Arbetet utfördes 1753-54 av byggmästarbröderna Romberg från Leksand vilka gav kyrkan dess nuvarande korsformiga planform med en ...

Läs mer i eget fönster

År 1400 - 1499 Nybyggnad
Åtgärd	Långhus och kor

År 1400 - 1499 Nybyggnad - Korparti

År 1510 - 1530 Arkitekturbunden utsmyckning - kalkmålning
Åtgärd	Korets valvmålningar tillkommer. Konstnären hör sannolikt till den grupp målare som främst är verksamma i landskapen runt mälaren. Enligt Bengt Ingemar Kilström som specialstuderat målningarna bör dessa ha tillkommit på 1520-talet.

År 1600 - 1699 Ändring
Åtgärd	De medeltida valvmålningarna i kyrkans kor kalkas över.

År 1635 - 1635 Brand
Åtgärd	Brand i kyrkan som bl a skadar de medeltida valvmålningarna i koret svårt. Även prästgården eldhärjas. Kyrkan repareras efter branden.

År 1654 - 1654 Fast inredning - predikstol
Åtgärd	En predikstol (den äldsta kända) med bilder av de fyra evangelisterna sätts upp. (Denna predikstol är sannolikt identisk med en predikstol som numer förvaras i ett museirum i Alfta kyrkoanläggning).

År 1700 - 1700 Ändring - ombyggnad
Åtgärd	Kring år 1700, Ombyggnad av kyrkan under kyrkoherde Backmarks tid varvid ett antal fönster förstoras eller nyupptas och kyrkan förses med en ny portal i väster.

År 1700 - 1700 Fast inredning - predikstol, ljudtak
Åtgärd	Predikstolen förses med ett ljudtak tillverkat av snickaren Måns Jonsson.
Upphovsman	Måns Jonsson (Byggmästare)

År 1712 - 1712 Arkitekturbunden utsmyckning - skulptur, interiör
Åtgärd	En ny altarprydnad utförd av bildhuggaren Petter Blom från Gävle införskaffas och den gamla tas ned.
Upphovsman	Petter Blom (Konstnär - Bildhuggare)

År 1716 - 1716 Arkitekturbunden utsmyckning - skulptur, interiör
Åtgärd	Altarprydnaden målas och förgylls av målaren Olof Månsson från Söderhamn.
Upphovsman	Olof Månsson (Hantverkare - Målare)

År 1730 - 1730 Fast inredning - predikstol
Åtgärd	Predikstolen förses med nya skulpturdetaljer tillverkade av bildhuggaren Jonas Lind.
Upphovsman	Jonas Lind (Konstnär - Bildhuggare)

År 1753 - 1772 Nybyggnad - Sakristia

År 1753 - 1754 Nybyggnad - Korsarm/ar

År 1753 - 1754 Ändring - ombyggnad
Åtgärd	Kyrkan genomgår en kraftig om- och tillbyggnad under ledning av bröderna och murarmästarna Olof och Anders Romberg från Leksand. Kyrkan förses med korsarmar mot norr och söder, men i övrigt lämnas den medeltida kyrkan någorlunda orörd. 1753 tillbyggs den södra korsarmen och sakristian och följande år tillkommer kyrkans norra korsarm. Kyrkans korsarmar förses med läktare och ny bänkinredning.
Upphovsman	Anders Romberg (Byggmästare) Olof Romberg (Byggmästare)

År 1753 - 1754 Ändring - ombyggnad

Åtgärd

Kyrkan genomgår en kraftig om- och tillbyggnad under ledning av bröderna och murarmästarna Olof och Anders Romberg från Leksand. Kyrkan förses med korsarmar mot norr och söder, men i övrigt lämnas den medeltida kyrkan någorlunda orörd. 1753 tillbyggs den södra korsarmen och sakristian och följande år tillkommer kyrkans norra korsarm. Kyrkans korsarmar förses med läktare och ny bänkinredning.

Upphovsman

Anders Romberg (Byggmästare)

Olof Romberg (Byggmästare)

År 1764 - 1765 Fast inredning - orgel
Åtgärd	Kyrkan får sin första orgel. Denna orgel hade tillverkats 1733 av J. N. Cahman för Ljusdals kyrka varifrån den 1761 såldes till Arbrå. I samband med uppsättandet i Arbrå renoveras och utvidgas orgeln av orgelbyggaren Jonas Gren från Stockholm.
Upphovsman	Johan Niclas Cahman (Orgelbyggare) Jonas Gren (Orgelbyggare)

År 1764 - 1765 Fast inredning - orgel

Åtgärd

Kyrkan får sin första orgel. Denna orgel hade tillverkats 1733 av J. N. Cahman för Ljusdals kyrka varifrån den 1761 såldes till Arbrå. I samband med uppsättandet i Arbrå renoveras och utvidgas orgeln av orgelbyggaren Jonas Gren från Stockholm.

Upphovsman

Johan Niclas Cahman (Orgelbyggare)

Jonas Gren (Orgelbyggare)

År 1772 - 1772 Ändring - ombyggnad
Åtgärd	Sakristian byggs om och får i stort nuvarande utformning.

År 1784 - 1786 Fast inredning - orgel
Åtgärd	1780-talets mitt, Orgeln byggs om av kyrkans organist, orgelbyggaren L. F. Hammerdahl.
Upphovsman	L F Hammerdahl (Orgelbyggare)

År 1784 - 1784 Fast inredning - predikstol
Åtgärd	Kyrkan restaureras. En ny predikstol ritad av Överintendentämbetet och tillverkad av snickaren Olof Backström från Arbrå socken sätts upp i kyrkorummet. Vid arbetet med predikstolens utsmyckning medverkar även bildhuggaren Samuel Huss från Gävle samt målaren Paul Hallberg från Hudiksvall.
Upphovsman	Olof Backström (Hantverkare - Snickare) Paul Hallberg (Hantverkare - Målare) Samuel Huss (Konstnär - Bildhuggare)

År 1784 - 1784 Fast inredning - predikstol

Åtgärd

Kyrkan restaureras. En ny predikstol ritad av Överintendentämbetet och tillverkad av snickaren Olof Backström från Arbrå socken sätts upp i kyrkorummet. Vid arbetet med predikstolens utsmyckning medverkar även bildhuggaren Samuel Huss från Gävle samt målaren Paul Hallberg från Hudiksvall.

Upphovsman

Olof Backström (Hantverkare - Snickare)

Paul Hallberg (Hantverkare - Målare)

Samuel Huss (Konstnär - Bildhuggare)

År 1804 - 1804 Arkitekturbunden utsmyckning - skulptur, interiör
Åtgärd	Ett förgyllt kors, skänkt av skräddaren Per Winblad i Stockholm sätts upp på altaret. Detta kor var tänkt att ingå i en större altaruppsats, som diskuterats tio år tidigare, men som då aldrig kom till utförande. Det igensatta korfönstret tas åter upp.

År 1852 - 1852 Ändring
Åtgärd	Kyrkans fönster som varit ganska små huggs upp till nuvarande storlek. Projektet genomdrivs på förslag av ärkebiskopen trots att församlingsborna är emot det. Vid samma tid vitlimmas kyrkan både ut- och invändigt. De medeltida valvmålningarna målas över.

År 1853 - 1853 Fast inredning - predikstol
Åtgärd	Predikstolen målas om av målaren O. Hofrén.
Upphovsman	Olof Hofrén (Hantverkare - Målare)

År 1857 - 1857 Fast inredning - altaruppsats
Åtgärd	Ett förslag till altaruppsats framtaget av J. F. Åbom godkänns av Kungl. Maj:t och detta kommer med vissa avvikelser även till utförande.
Upphovsman	Johan Fredrik Åbom (Arkitekt)

År 1858 - 1858 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Åtgärd	Konstnären S. A. Blombergsson från Söderhamn utför två målningar på var sida om korfönstret på östväggen.
Upphovsman	Svante Albert Blombergsson (Konstnär)

År 1877 - 1877 Teknisk installation - värme
Åtgärd	Kyrkan blir för första gången uppvärmd sedan två kaminer köps in. Ingångarna förses med dubbla dörrarna med fjäderanordningar.

År 1887 - 1887 Fast inredning - orgel
Åtgärd	Kyrkans nuvarande orgel tillkommer. Kyrkans 1700-talsorgel säljs efter uppsättandet av den nya orgeln till Bjuråkers kyrka. Möjligen målas nu all fast inredning om i vitt mot guld för första gången.

År 1912 - 1912 Teknisk installation - värme
Åtgärd	Ett varmluftssystem monteras i kyrkan.

År 1914 - 1914 Ändring
Åtgärd	Kyrkan genomgår en omfattande renovering av både interiör och exteriör. Vid detta tillfälle friläggs och restaureras de medeltida valvmålningarna i koret av dekorationsmålaren Jöns Thulin, östfönstret förses med ny glasmålning, nytt trägolv läggs i kyrkorummet och bänkinredningen byggs om. De gamla läktartrapporna rivs och ersätts med de nuvarande. Nytt vindfång vid södra ingången. Ommålning av hela interiören. Genom en insamling kan kyrkan få elektriskt ljus.
Upphovsman	Jöns Truedsson Thulin (Tullin) (Konstnär)

År 1914 - 1914 Ändring

Åtgärd

Kyrkan genomgår en omfattande renovering av både interiör och exteriör. Vid detta tillfälle friläggs och restaureras de medeltida valvmålningarna i koret av dekorationsmålaren Jöns Thulin, östfönstret förses med ny glasmålning, nytt trägolv läggs i kyrkorummet och bänkinredningen byggs om. De gamla läktartrapporna rivs och ersätts med de nuvarande. Nytt vindfång vid södra ingången. Ommålning av hela interiören. Genom en insamling kan kyrkan få elektriskt ljus.

Upphovsman

Jöns Truedsson Thulin (Tullin) (Konstnär)

År 1921 - 1921 Teknisk installation - värme
Åtgärd	Kyrkan utrustas med elektrisk värmeledning.

År 1939 - 1939 Ändring
Åtgärd	Orgeln byggs om av A. Mårtensson, Lund. Ändring av kyrkans västra ingång. Den värmekammare som finns tillbyggd på kyrkans norra sida tas bort. Ny ingång till den elektriska värmecentralen.

År 1942 - 1942 Ändring
Åtgärd	Altarbordet byggs.

År 1951 - 1951 Underhåll
Åtgärd	Upprustning av kyrkan. Sakristian förses med ny inredning och sprickor i tak och väggar lagas.

År 1952 - 1952 Ändring
Åtgärd	Korväggarna målas om.

År 1957 - 1957 Ändring - ombyggnad
Åtgärd	Västentrén ändras efter ett förslag av ingenjör Wilhelm Bååth, Bollnäs. Nya portar sätts in, men det gamla låset och de tidigare handtagen flyttas över till de nya portarna.
Upphovsman	Wilhelm Bååth (Konstruktör)

År 1959 - 1959 Ändring - ombyggnad
Åtgärd	1959 Sakristieentrén byggs om.

År 1964 - 1964 Ändring - ombyggnad
Åtgärd	Omläggning av kyrkans takspån. Allt spån från 1600-talet och 1700-talet ersätts med ny. Ett nytt underjordiskt pannrum för oljeeldning anläggs direkt utanför kyrkan i vinkeln mellan kyrkans södra och västra flygel.

År 1966 - 1967 Ändring
Åtgärd	Renovering av kyrkan efter ett förslag av Lannås konsult, Ljusdal. Exteriören genomgår en grundlig upprustning och spåntaken läggs om. Ny sockelputs och vissa plåtarbeten. Fasadytorna avfärgas med fabrikatet Peducem. Byggnaden förses med ny värmeanläggning. Ommålning av kyrkbänkarna. Nästan all färg slipas bort före ommålningen. Skrudkammaren i anslutning till sakristian utökas genom att en vägg mot transformatorrummet flyttas en bit. Renovering av klockstapelns spåntak.
Upphovsman	Lannås konsult (Firma)

År 1966 - 1967 Ändring

Åtgärd

Renovering av kyrkan efter ett förslag av Lannås konsult, Ljusdal. Exteriören genomgår en grundlig upprustning och spåntaken läggs om. Ny sockelputs och vissa plåtarbeten. Fasadytorna avfärgas med fabrikatet Peducem. Byggnaden förses med ny värmeanläggning. Ommålning av kyrkbänkarna. Nästan all färg slipas bort före ommålningen. Skrudkammaren i anslutning till sakristian utökas genom att en vägg mot transformatorrummet flyttas en bit. Renovering av klockstapelns spåntak.

Upphovsman

Lannås konsult (Firma)

År 1975 - 1975 Fast inredning - orgel, orgelverk
Åtgärd	Läktarorgeln förses med ett nytt orgelverk av orgelbyggare Nils Hammarberg. Den tidigare fasaden från 1887 års orgel och ett antal stämmor från denna behålls.
Upphovsman	Nils Hammarberg (Orgelbyggare)

År 1990 - 1992 Ändring - restaurering
Åtgärd	Kyrkans interiör restaureras efter ett förslag upprättat av arkitekt Hilding Lögdberg och konservator Rune Hammerling. Valvmålningarna samt de övriga väggarna och valven rengörs med Skogaholmslimpa. Ommålning av interiören samt omförgyllning av vissa delar. Altarskivan minskas något på längden. Altarringen förkortas mot östväggen och görs flyttbar. Korets bänkinredning minskas ned något. En ramp för rörelsehindrade anläggs i mittgången. Bänkinredningen norr om andra pelarraden från norr i norra korsarmen tas bort. Sista bänkraden i huvudskeppet tas bort och ersätts med skriv- och bokbord respektive manöverpulpeter för ljud och belysning mm. Ombyggnad av vindfång mot väster. Ny toalett med ingång från norra korsarmen och nytt pentry inreds i anslutning till sakristian. Nya textilskåp i anslutning till sakristian. Ny ljudanläggning. Röta upptäcks i golvet vilket får till följd att golvet måste rivas upp under pågående renovering. Kyrkan förses med ny värmeanläggning. Värmen tas från Ljusnan där 3 km slang läggs ut.
Upphovsman	Hilding Lögdberg (Arkitekt) Rune Hammarling (Konservator)

År 1990 - 1992 Ändring - restaurering

Åtgärd

Kyrkans interiör restaureras efter ett förslag upprättat av arkitekt Hilding Lögdberg och konservator Rune Hammerling. Valvmålningarna samt de övriga väggarna och valven rengörs med Skogaholmslimpa. Ommålning av interiören samt omförgyllning av vissa delar. Altarskivan minskas något på längden. Altarringen förkortas mot östväggen och görs flyttbar. Korets bänkinredning minskas ned något. En ramp för rörelsehindrade anläggs i mittgången. Bänkinredningen norr om andra pelarraden från norr i norra korsarmen tas bort. Sista bänkraden i huvudskeppet tas bort och ersätts med skriv- och bokbord respektive manöverpulpeter för ljud och belysning mm. Ombyggnad av vindfång mot väster. Ny toalett med ingång från norra korsarmen och nytt pentry inreds i anslutning till sakristian. Nya textilskåp i anslutning till sakristian. Ny ljudanläggning. Röta upptäcks i golvet vilket får till följd att golvet måste rivas upp under pågående renovering. Kyrkan förses med ny värmeanläggning. Värmen tas från Ljusnan där 3 km slang läggs ut.

Upphovsman

Hilding Lögdberg (Arkitekt)

Rune Hammarling (Konservator)

År Okänt - 1499 Nybyggnad
Åtgärd	Medel-tiden/1400-talets slut, En stenkyrka uppförs med samma längd som dagens kyrka. Byggnaden förses med rikt utformade stjärnvalv av tegel. Det är oklart om denna kyrka föregåtts av någon tidigare kyrka på platsen eller om delar av en eventuell äldre kyrkobyggnad ingår i de nuvarande murarna.

BOLLNÄS ARBRÅ PRÄSTBORD 3:1 - husnr 1, ARBRÅ KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning