Bebyggelseregistret (BeBR)

Byggnadspresentation
Namn	FARINGE KYRKA (akt.), FARINGE KYRKA (akt.)
Nybyggnadsår	1200 - 1299 1480 - 1519 1500 - 1500
Län	Uppsala
Kommun	Uppsala
Landskap	Uppland
Socken	Faringe
Församling	Faringe församling
Stift	Uppsala stift
Adress	Faringe 121
Historisk kategori	Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka Religionsutövning - Kyrka
Nuvarande kategori	Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka Religionsutövning - Kyrka

Historik
Inventeringsår 2005 Faringe kyrka byggdes först omkring år 1500 men den antas ha föregåtts av en äldre träkyrka. Socknen finns omnämnd redan i slutet av 1200-talet. Kyrkan byggdes som en rektangulär salkyrka med skalmurar i gråsten. Redan från början välvdes den med tre tegelribbvalv. Möjligen hade kyrkan en äldre sakristia som fanns kvar från en äldre träkyrka. Den nuvarande sakristian är byggd 1755 på den gamla sakristians grund. Vapenhuset i söder är byggt kort efter kyrkans färdigställande. År 1515 försågs kyrkan med invändiga målningar av Lars Målare. Hans namn är känt genom en inskription som dokumenterades av Peringskiöld på 1600-talet, men som ... Läs mer i eget fönster

Historik

Inventeringsår 2005

Faringe kyrka byggdes först omkring år 1500 men den antas ha föregåtts av en äldre träkyrka. Socknen finns omnämnd redan i slutet av 1200-talet. Kyrkan byggdes som en rektangulär salkyrka med skalmurar i gråsten. Redan från början välvdes den med tre tegelribbvalv. Möjligen hade kyrkan en äldre sakristia som fanns kvar från en äldre träkyrka. Den nuvarande sakristian är byggd 1755 på den gamla sakristians grund. Vapenhuset i söder är byggt kort efter kyrkans färdigställande. År 1515 försågs kyrkan med invändiga målningar av Lars Målare. Hans namn är känt genom en inskription som dokumenterades av Peringskiöld på 1600-talet, men som ...

Läs mer i eget fönster

År 1200 - 1299 Nybyggnad
Åtgärd	Sannolikt fanns en liten träkyrka i Faringe.

År 1450 - 1549 Nybyggnad - Vapenhus

År 1480 - 1519 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Åtgärd	Långhus och kor

År 1480 - 1519 Nybyggnad - Korparti

År 1500 - 1500 Nybyggnad
Åtgärd	Faringe kyrka byggs som en salkyrka med skalmurar i gråsten och välvs med tegelribbvalv. Möjligen hade den en äldre sakristia i sten från den gamla träkyrkans tid.

År 1500 - 1515 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Vapenhuset uppförs i söder. År 1515 målades kyrkan av Lars målare, vars namn är känt genom en uppteckning av Peringskiöld på 1600-talet. Lars målares namn fanns då i en inskription i kyrkan men den har sedan försvunnit.

År 1608 - 1608 Brand
Åtgärd	Kyrkan drabbades av eldsvåda. Efter branden gjordes nya takstolar.

År 1640 - 1641 Ändring - restaurering
Åtgärd	Först nu tycks kyrkan ha reparerats efter branden. Kyrkan rappades utvändigt.

År 1640 - 1649 Fast inredning - läktare
Åtgärd	Läktarbarriären tillkom troligen på 1640-t.

År 1704 - 1704 Underhåll - stomme
Åtgärd	Två valv förstärktes, det västra och det mellersta. Det gjordes genom att en valvbåge motsvarande triumfbågen murades mellan valven.

År 1739 - 1739 Fast inredning - predikstol
Åtgärd	Predikstolen införskaffades. Den tillverkades av bildhuggaren Gottlob Rosenberg.
Upphovsman	Gottlieb Rosenberg (Konstnär - Bildhuggare)

År 1754 - 1754 Ändring - ombyggnad
Åtgärd	Hela kyrkan vitlimmades invändigt. Fönsteröppningarna i södra muren gjordes större, ett nytt fönster togs upp i norr och gavelfönstren förlängdes nedtill. Golvet i koret höjdes och belades med kalksten. Troligen tillkom även tvärmuren med bågöppning mellan de bägge västra travéerna. Korvalvets östra sköldbåge murades om.

År 1755 - 1755 Nybyggnad - Sakristia

År 1755 - 1755 Nybyggnad - Sakristia
Åtgärd	Sakristian nybyggdes på den gamla sakristians grund, möjligen utvidgad åt norr. En öppen spis murades i nv hörnet.

År 1801 - 1802 Fast inredning - altare
Åtgärd	Ny altarring och nytt altarbord tillverkades av snickaren Claes Montelius från Uppsala. Ny altartavla, målad av C W Svedman, och altaruppsats sattes in.
Upphovsman	Claes Augustin Montelius (Hantverkare - Snickare)

År 1844 - 1844 Fast inredning - läktare
Åtgärd	Orgelläktaren byggdes om och den gamla barriären från 1600-talets mitt demonterades och flyttades ut i klockstapeln.

År 1845 - 1845 Ändring
Åtgärd	Ny orgel tillverkad av J L Larsson, Ystad. Ett nytt fönster togs upp i norr. Predikstolen flyttades från södra till norra sidan och målades om i vitt.

År 1860 - 1860 Ändring - ombyggnad, fönster
Åtgärd	Nytt glas med ”blyinfattade rutor i järnramar”.

År 1861 - 1861 Specifika inventarier - dopfunt
Åtgärd	Den medeltida dopfunten omnämns i visitationsprotokoll. Den uppges stå ute på kyrkogården.

År 1885 - 1885 Ändring - ombyggnad, port
Åtgärd	Långhusportalen breddades. Nya dubbeldörrar sattes in. Den gamla träporten förvaras i klockstapeln.

År 1895 - 1895 Ändring - ombyggnad, yttertak
Åtgärd	Taket täcktes med falsad skivplåt. Plåten som användes var sk svartplåt, icke galvaniserad stålplåt. Tidigare var kyrktaket spåntäckt.

År 1918 - 1918 Specifika inventarier - altartavla
Åtgärd	Dopfunten som stått i vapenhuset ställdes in i koret.

År 1929 - 1929 Ändring - restaurering, interiör
Åtgärd	Invändig restaurering under ledning av arkitekten Dag Melin och konstnären John Österlund. Man försökte ta fram de medeltida kalkmålningarna, men de var så förstörda att de åter kalkades över. I vapenhuset fick man dock fram målningar som bevarades. Ett par målningsfragment sparades också på muren bakom läktaren. Tegelgolvet lades om. Trägolv lades in i bänkkvarteren. Bänkinredningen renoverades på så sätt att bänkarna gjordes bekvämare och gavlarna breddades. Fönstren försågs med innerbågar. Orgelläktaren byggdes om och en förut kasserad läktarbarriär från 1600-talet sattes åter på plats. Den hade förvarats i klockstapeln. De delar som saknades av barriären kompletterades. Resten av inredningen målades om eller målningsbättrades. Den öppna spisen i sakristian revs. Ingången till sakristian gjordes regelrätt rundbågig. Flera medeltida inventarier togs till vara och användes för kyrkans prydande. Det är bl.a. ett antal statyetter från ett f.d. altarskåp. Triumfkrucifixet konserverades. Värmeinstallation gjordes. Ett system med lågtrycksånga sattes in. Samtidigt tillkom källaren under sakristian som pannrum.
Upphovsman	Dag Melin (Arkitekt)

År 1929 - 1929 Ändring - restaurering, interiör

Åtgärd

Invändig restaurering under ledning av arkitekten Dag Melin och konstnären John Österlund. Man försökte ta fram de medeltida kalkmålningarna, men de var så förstörda att de åter kalkades över. I vapenhuset fick man dock fram målningar som bevarades. Ett par målningsfragment sparades också på muren bakom läktaren. Tegelgolvet lades om. Trägolv lades in i bänkkvarteren. Bänkinredningen renoverades på så sätt att bänkarna gjordes bekvämare och gavlarna breddades. Fönstren försågs med innerbågar. Orgelläktaren byggdes om och en förut kasserad läktarbarriär från 1600-talet sattes åter på plats. Den hade förvarats i klockstapeln. De delar som saknades av barriären kompletterades. Resten av inredningen målades om eller målningsbättrades. Den öppna spisen i sakristian revs. Ingången till sakristian gjordes regelrätt rundbågig. Flera medeltida inventarier togs till vara och användes för kyrkans prydande. Det är bl.a. ett antal statyetter från ett f.d. altarskåp. Triumfkrucifixet konserverades. Värmeinstallation gjordes. Ett system med lågtrycksånga sattes in. Samtidigt tillkom källaren under sakristian som pannrum.

Upphovsman

Dag Melin (Arkitekt)

År 1939 - 1939 Ändring
Åtgärd	Byggnadsstyrelsen lämnar tillstånd till fasadrenovering, men föreslår att stenmurarna renknackas från puts i stället för åter spritputsas.

År 1943 - 1943 Fast inredning - orgel
Åtgärd	Orgeln ombyggdes och utökades av bröderna Moberg med bibehållande av den gamla fasaden. Orgelfasaden utökades efter ritning av Erik Fant
Upphovsman	Bröderna Moberg (Orgelbyggeri) Erik Fant (Arkitekt)

År 1943 - 1943 Fast inredning - orgel

Åtgärd

Orgeln ombyggdes och utökades av bröderna Moberg med bibehållande av den gamla fasaden. Orgelfasaden utökades efter ritning av Erik Fant

Upphovsman

Bröderna Moberg (Orgelbyggeri)

Erik Fant (Arkitekt)

År 1947 - 1947 Teknisk installation
Åtgärd	Byggnadsstyrelsen ger tillstånd till ny belysningsinstallation.

År 1967 - 1967 Ändring
Åtgärd	Riksantikvarieämbetet lämnar tillstånd för konservator Sven Carlsson att rengöra kalkmålningar och inventarier. Riksantikvarieämbetet godkänner förslag till installation av ny elektrisk värmeanläggning med bänkvärmare och radiatorer. Beslut om förordnande enligt 19 § naturvårdslagen för område kring Faringe kyrka. Skyddsförordnandet ska hindra tillkomsten av störande bebyggelse i närheten av kyrkan.

År 1967 - 1967 Ändring

Åtgärd

Riksantikvarieämbetet lämnar tillstånd för konservator Sven Carlsson att rengöra kalkmålningar och inventarier. Riksantikvarieämbetet godkänner förslag till installation av ny elektrisk värmeanläggning med bänkvärmare och radiatorer. Beslut om förordnande enligt 19 § naturvårdslagen för område kring Faringe kyrka. Skyddsförordnandet ska hindra tillkomsten av störande bebyggelse i närheten av kyrkan.

År 1968 - 1968 Teknisk installation
Åtgärd	Ljuskronorna förses med elektrisk belysning.

År 1990 - 1990 Fast inredning - orgel
Åtgärd	Ny orgel byggdes av orgelbyggare Robert Gustafsson, Härnösand, med bibehållande av delar av det gamla pipmaterialet. En tidigare ej känd träskulptur återhittas i klockstapeln under golvet. Detta skedde i samband med reparation av klockstapeln.
Upphovsman	Robert Gustavsson (Orgelbyggare)

År 1990 - 1990 Arkitekturbunden utsmyckning - skulptur, interiör
Åtgärd	En tidigare ej känd träskulptur återhittas i klockstapeln under golvet. Detta skedde i samband med reparation av klockstapeln.

År 1991 - 1992 Ändring
Åtgärd	Konservator Sven Olof Carlsson, Gimo, utför rengöring av vägg mot väster inkl kalkmålningar samt lagning av sprickor och infärgning av lagningar. Förändringar under läktare utförs: Fläkt, luftkammare och luftkanal, placerade i bänkkvarter på norra sidan under läktaren, tas bort. I stället ordnas en öppen yta på platsen sedan även bänkarna där tagits bort. Ny elcentral samt förvaringsskåp placeras också där. Arbetena utförs enligt förslag upprättat av Bjerking ingenjörsbyrå.
Upphovsman	Sven Olof Carlsson (Konservator)

År 1991 - 1992 Ändring

Åtgärd

Konservator Sven Olof Carlsson, Gimo, utför rengöring av vägg mot väster inkl kalkmålningar samt lagning av sprickor och infärgning av lagningar. Förändringar under läktare utförs: Fläkt, luftkammare och luftkanal, placerade i bänkkvarter på norra sidan under läktaren, tas bort. I stället ordnas en öppen yta på platsen sedan även bänkarna där tagits bort. Ny elcentral samt förvaringsskåp placeras också där. Arbetena utförs enligt förslag upprättat av Bjerking ingenjörsbyrå.

Upphovsman

Sven Olof Carlsson (Konservator)

År 2004 - 2004 Konservatorsarbeten
Åtgärd	Konservering omfattande rengöring och fästning av löst sittande förgyllning utförs på predikstolen och timglasstället. Utfördes av konservator Sven Olof Carlsson, Gimo.
Upphovsman	Sven Olof Carlsson (Konservator)

År 2004 - 2005 Specifika inventarier - dopfunt
Åtgärd	Dopfunten konserveras samt förses med en ny sockel i konststen. Arbetet utförs av stenkonservator Svante Nilsson, Prolithos Stenkonservering AB.
Upphovsman	Svante Nilsson (Konservator)

UPPSALA FARINGE 4:1 - husnr 1, FARINGE KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning